- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2197

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sozietät ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sozietät [zo’tsTc’le’.t], f -en societet, sällskap,
samfund; bolag. -s|inseln,^7g©ogr.
Sällskaps-öarna. -s|vertrag, m -[e]s -e† band,
bolagskontrakt.
Sozinianller m -s - socinian[er], anhängare av
Socinns. -ismus, m - O socinianism.
Sozio pzoitsto:], m -s -s , se -ius 1.
Soziolog‖[e], m -en -en sociolog, -ie, f -n
sociologi, samhällsvetenskap, s-isch,’ a
sociologisk.
Sozius [’zo:tsius], m - -se (o. Sozii) 1.
bolagsman, kompanjon, delägare^ 2. F baksits på
motorcykel, F bönpall.
sozusagen [’za:]f adv så att säga, på visst sätt,
i viss mån.
S P förk. för Siedepunkt.
Spach m -[e]s -e stor träflisa. Srv|en, -ts ge-t,
S<x>er|n, -te ge-t intr [h],o. refl sich gistna,
spricka.
Spachtel m -s f -n 1. måi. spatel, spackel,
färgspade. 2. boktr, spartel. s~|n, spacht[e]le
-te ge-t tr 1. måi. spackla, kitta. 2. P berl.
lägga in, hugga för sig.
Spacht‖en, m -s -, se Spach. s-]en, -ete ge-et,
se spachen.
spack[ig], a 1. gisten, sprucken, läck. 2. svag,
orkeslös.
Spadj|a [’Jpa:da:], f -s itai. svärd; hjälte, -ille
[’dilja], f -n högsta trumf[kort] i i’hombre.
-iziflore [’florra], f -n bot. Spadicifloræ,
kolv-blomstriga.
Spaer [’Jpa:ar], I. m -s - invånare i Spa,
Spa-bo. II. a oböji. från (i) Spa, Spa-.
Spagat [’ga: t], m -[e]s -e österr., fiut snöre,
segel-, bind|garn.
spagirisch [’gi:], a spagirisk. »ve Kunst alkemi.
Spagnolett-, se Espagnolette-,
Späh]]e, fOt spejande, rekognoscering,
utkik, t. ex. e-n auf die ~ schicken, s-|en, -te
ge-t I. intr [h] 1. speja, spana, vara på utkik;
rekognoscera; spionera, t. ex. auf e-n oj. Nach
etw. ~ hålla utkik efter ngt. 2. So weit das
Auge -te så långt ögat kunåe nå. II. tr 1.
bespeja, ut-, efter|forska, -spana, försöka få
se. 2. få se, få syn på.
Späher m -s - spejare, spanare, kunskapare,
spion; utkik, -auge, n -s -n spejaröga,
spejande (spanande) öga. -blick, m -[e]s -e
spejande (spanande) blick, -ei, f -en spejande,
spanande, spionerande; kunskapande,
re-kognoscerande. -in, f -nen spejerska,
kvinnlig spion, -patrouille, f -n ⚔ spaningspatrull,
-tritt, m -[e]s ung. ljudlös gång. -tum, n -[e]s
⚙ spioneri[väsen]; rekognoscerings-,
kun-skapar|väsen.
Spähglas, n -es -er† kikare.
Spahi, se Sipahi.
Spähleute, pl dial. detektiver.
Späh‖schiff, n -[e]s -e spanings-, förr
aviso|-fartyg -sucht, f O % nyfikenhet, -winkel, m
utkiks-, F kik-, titt|plats.
Spakat [;ka:t], m r[e]s O. ~ machen spreta
med (spärra ut) benen.
Spake, f -n isht1. [hand]spak. 2. ratt-,
ro-der|spak.
spakig, a spretande, utspärrad.
Spal‖et [’le:t], n -[e]s -e, -ette [’Ista], f -n snick.
inre fönsterram.
Spalier [’li:r], n -s -e 1. trädg. spaljé. Am ~
ziehen odla vid spaljé. 2. rad av människor,
häck, t. ex. ~ bilden. 3. sty. tapet, s^artig,
a spaljéartad. -bäum, m -[e]s -e† [-spaljé-[frnkt]träd.-] {+spaljé-
[frnkt]träd.+} -bildung, f -en häckbildning,
s^|en, -te -t tr 1. bekläda vägg med spaljé[er].
2. uppdraga (odla) vid spaljé. 3. sty.
tapetsera. -er, m -s - 1. spaljéodlare. 2. sty.
tapetserare. s-vförmig, a spaljé|formad, -artad,
-gang, m -[e]s -e† väg kantad med spaljé.
-latte, f -n spaljéspjäla. -mauer, f -n
spaljé-vägg. -obst, n -es spaljéfrukt. -retoe, f -n
vinranka på spaljé. -stange, f -n, se -latte.
-trauben, pl spaljédruvor. -wand, f -e†
spal-jévägg. s~weise, adv 1. spaljélikt, såsom (i
form av) spaljé. 2. bildande häck. -werk, n
-[e]s -e spaljé[ställning].
1. Spalk, m -[ej? -e 1. tvärslå. 2. kubbe, kloss.
2. Spalk, m-[e]s O dial. bråk, oväsen, stoj.
s~|-en, -te ge-t intr [h] stoja, bråka, föra oväsen.
Spalle, f -n snick. fönsterpost.
Spalm m -[e]s -e *£* harpojs. s^]en, -te ge-t,
s^ier|en, -te -t tr [be]stryka med harpojs.
Spalt m -[e]s -e (dim. Spält\chen, -lein) 1.
spricka, springa, rämna, lucka, öppning; fys.
spalt. Pfropfen auf den ~ trädg.
klyvympning. 2. klyfta, skreva, svalg, gap. 3. [-glänt[ning]-] {+glänt[-
ning]+} rid dörr. 4. bildl. klyfta, t. ex. dieser
unglückliche ~ der Gesellschaft. 5. spån, sticka
Vid spåntning. 6. klyfta av frukt. 7. ber. lodrät
skura. 8. se -ung. -ader, f [längs]ådrighet i
trä. -algen, pl bot. blågrönalger. s^bar, a
klyvbar. -barkeit, f O klyvbarhet. -bei|, n -[e]s -e
klyv-, hand-, ved|yxa. -bildung, f -en läk.
kolobom. -blume, f bot. Schizanthus sitsblomma,
-brille, f -n glasögon med ogenomskinlig skiva o.
smal springa, -bruch, m -[e]s -e† läk. benspalt.
Spältchen, n -s - liten spricka (rämna) etc.
Spalt]]e, f1. se Spalt. 2. boktr, spalt, -eisen,
n späntkniv. s-|en, -ete ge-en o. ge-et I. intr
[s] klyva sig, klyvas, spricka [itu], rämna.
Das Holz -et leicht träet är lättkluvet; die
Mauer ist ge-en muren har rämnat, det är
en spricka i muren. II. tr 1. klyva, öppna,
[sönder]dela, hugga isär. Holz ~ a) hugga
ved, 6) spänta stickor; Leder ~ spalta läder;
e-m den Schädel klyva ngns hjässa; ge-en
kluven, huggen. 2. bildl. klyva, söndra,
splittra, t. «X. die Kirche ist in zwei Parteien ge-en.
Das Prisma -et den Lichtstrahl in sieben
Farben prismat uppdelar ljusstrålen i sju färger.
3. boktr, spalta, sätta i spalt. 4. kem. spjälka,
epalta. III. refl. Sich ~ 1» se T. 2. bildl.
splittras, söndras, t. ex. die Welt -ete sich in
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free