Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - spathaltig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spathaltig, a min. spathaltig.
spätlihellenisch, a sen|hellensk, -grekisk.
S-herbst, m -es -e senhöst. S-heu, n -[e]s ung.
efterslåtter.
Spathifloren [’flo:], pl bot. Spatifloræ, arales.
Spatie [’Jpattsia], f -n boktr, spatie. -n|breite,
f-n boktr, spatiebredd.
1. spatig, a veter. behäftad med spätt,
spatt-halt.
2. spatig, spätig, a min. spathaltig.
spät‖|er|en, -inier|en, -ionier[en, -te -1 tr o. intr
[Å] boktr, slå ut med spatier, spärra [med
spatier]. -iös [tsr’a:s], a spatiös, rymlig,
med [stora] mellanrum. Druck spatiöst
(glest) tryck. S-i|um [’Jpa:tsium], n -ums -en
spatium, mellanrum; boktr, spatie.
Spät‖jahr, n -[e]s -e höst. s-jiidisch, a
senjudisk.
spat|lahm, se 1. -ig.
Spätlllatein, n -s senlatin. s-Iateinisch, a
senlatinsk. -lein, m -[e]s, se-flachs, -lese, f -«
sen skörd av vin; vin av sent skördade
druvor. -lindé, se Winterlinde, -ling, m -s -e 1.
sty. höst. 2. sent på året el. på föräldrarnas
ålderdom fött barn el. djur. 3. sen frukt. 4.
efter-släntrare. -lings gebühr, f -en tilläggsporto
för sent inlämnat brev. S-naChmittagS [’JpSlt’naix],
adv sent på eftermiddagen, mot kvällen,
-obst, n -es sen frukt, vinterfrukt, -regen, m
höstregn, -reif, m -[e]s sen rimfrost, s-reif,
a sent mogen, sen. -reife, /0, -reifen, n -s ⚙
sen mognad, renaissance, f O senrenässans,
s-romanisch, a konstbist. senromansk. -rot, n
-[e]s aftonrodnad, -sommer, m -s -
sensommar.
spattel|n, spatt[e]le -te ge-t intr [h] nty. sprattla;
plaska.
Spätwinter m senvinter, förvår.
Spatz m -en -en (dim. Spätz\chen, -lein) sparv.
Ein alter F en gammal fiffikus; das
pfeifen die f^en auf den Dächern det är en visa
i hela stån, det är i var mans mun; haben
Sie f^en unter dem Hütt har ni ägg i
mössan? — jfr Sperling.
Spätzchen, n -s - liten sparv, sparvunge; bildl.
F liten knatte, liten tös.
Spätjzeit, f -en sen tid[punkt].
Spatzen m -s -, se Spätzle.
Spatzenl]ei, n -[e]s -er sparvägg. -gezwitscher,
n -s sparvkvitter. s-grau, a grå som en sparv,
smutsgrå, s-haft, a sparvlik[nande], -nest,
n -es -er sparvbo. -zunge, f -w 1. sparvtunga.
2. bildl. F pratkvarn.
Spatzi m -s -, se Spätzle.
Spätzl|in, f -nen sparvhona. -le, n -s -[w] kök.,
sty. slags mjölklimp. -lein, se -chen.
spazier|en, -te -t intr [s] 1. promenera, gå ut
och gå, spatsera. 2. »sterr. Bitte, herein zu
var så god och stig in! -fahren, fahre (fuhr)
spazieren -gefahren -zufahren intr [V] fara
ut och åka i vagn, bii, ta [sig] en åk-, bil-,
cykel|tur. S^fahren, n -s - promenadåkning,
åk-, bil|tur. -führen, (böjn. se -fahren) tr gå
ut och gå med, promenera med, F
promenera, valla; motionera, rasta bäst. -gehen, (böjn.
se -fahren) intr [s] gå ut och gå, ta sig en
promenad; jfr spazieren. S^gehen, n -s
pro-men|erande, -ad. -reiten, (böjn. se -fahren) intr
[s] fara ut och rida, rida ut, ta [sig] en
ridtur.
Spazier‖fahrt, f -ew 1. åktur, promenad i vagn;
bilfärd; cykeltur. 2. lusttur med båt, utfärd
i båt. -gang, »a-[e]s -e† 1. promenad. E-n r\»
machen gå ut och gå. 2. se -platz. -gänger(in),
m (/-nen) promenerande, -hölzer, pl F skämts,
apostlahästar, -platz, m -es -e†
promenadplats. -reise, f -n fotvandring, -ritt, m -[e]s
-e promenadritt, ridtur, -schuh, m -[e]s -e
promenadsko. -Stock, m -[e]s -e† [-promenad-spatser]käpp.-] {+promenad-
spatser]käpp.+} -weg, m -[e]s -e promenad[väg].
-wetter, n promenadväder, -zeit, f -en
promenadtid.
SPO, förk. for Sozialdemokratische Partei
Deutschlands.
Spec-, se Spek- o. Spez-.
Specht m -[e]s -e (dim. -chen, -lein) zool. Picos
hackspett. picidæ hackspettar, -art, f -en
zool. hackspettart. s^artig. a liackspett|artad,
-liknande, -chen, n -s - liten hackspett,
hackspettunge.
Spechter m -s - högt, cylindriskt, utsirat
dryckes-glas.
Specht‖in, f-nen t hackspetthona. -könig, m
zool. Campophilus prinoipalis jättehackspett, -lein,
se -chen. -meisen, pl zool. Sittidæ nötväckor.
-papagei, m zool. Nasitema dvärgkakadua. [-wur-z[el], -] {+-wur-
z[el],+} f, so Diktarn.
speci-, se spezi-.
Speck m -[e]s -e 1. fläsk, späck, ister. »v
ansetzen F lägga på hullet; durchwachsener ~
randigt fläsk; e-e Seite ~ en fläsksida; ~ auf
dem Leibe (den Rippen) haben F a) vara vid
gott hull, b) vara välbärgad (F tät); im ~
sitzen ha goddagar, ha det bra; mit ~ fängt
man Mäuse ovdspr. ung. med fett bete får man
bra napp; den ~ spicken leva alltför
överdådigt (vräkigt); schneiden äv. bildl.
plocka åt sig (håva in) en god vinst. 2. boktr. F fett
(’smörigt’) jobb, fortel. -aal, m -[e]s -e rökt ål.
s^artig, a späck-, fläsk|artad. -bauch, m -[e]s
-efister|buk, -mage. -beule, f -n^ue-geschwulst.
-birne, f -n slags litet trädgårdspäron, -bohne,
f -n stor vaxböna. -brühe, f -n, se -suppe.
-eier, pl bräckt skinka med ägg. -eierkuchen,
-e -Jcuchen 1. -entartung, f -en läk.
amyloid-degeneration. -faß, n -fasses -fässer späck-,
fläsk|fat. -feile, f -n siags fin fil. s-vfeist,
S^fett, a P smäck-, smäll|fet. -fett, n -[e]s
ister. -fladen, m -s se -kuchen 1. -fledermaus,
se -maus, -fliege, f -n spyfluga. -flösse, f -n
zool. fettfena. -geschwulst, f -e†, -gewächs, n
-es -e Wi. fettrtvulst. -grieben, pl ’grevar’.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
