Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - speichern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-n magasinshyra. S’v]n, -te ge-t tr
magasinera; uppsamla, -räum, m -[e]s -e† magasins-,
äv. lager|rum. -schiff, n -[e]s -e förrådsfartyg.
-Schreiber, m magasinsbokhållare, -ung, f -en
magasinering, lagring; uppsamling;
ackumu-l|ering, -ation. -winde, f -n magasinsvinsch,
-zelle, f -n elektr. ackumulator.
Spei‖e, f -n% 1. spott, saliv. 2. [-uppkräknin-g[ar].-] {+uppkräknin-
g[ar].+} s-|en, spiest spieest gespien -[e] tr o.
intr [h] 1. spotta. Ich -e darauf F det
struntar jag i; Blut ~ spotta blod. 2. kräkas
[upp], kasta upp, spy; bildl. o. poet. utspy.
Feuer und Flammen ~ spruta eld och lågor,
vara i fullt raseri; Gift und Gallé ~ utspy
gift och galla; Lästerungen ~ utslunga
hädelser. 3. bildl. om föremål spruta, utspy. Der
Vulkan -t Feuer vulkanen sprutar eld; Ydie
Geschütze ~ Tod und Verderben kanonerna
utslunga (utspy) död och fördärv; die Röhre
-t Wasser ur röret sprutar vatten. 4. ångm.
koka över. -en, n -s O spottande; [-[nt]spy-ende;-] {+[nt]spy-
ende;+} sprutande, -er, m -s - en som spottar
el. spyr.
Speier|baum, m, se -ling.
Speierei, f -en ständigt spottande, spyende.
Speierling m -s -e, -sjbaum, m bot. Sorbus
dome-stica art oxel. -s|geld, f -n slags oxelbär.
Speigatt, n -[e]s -en o. -s ⚓ spygatt, -rohre, f
-n spygattrör. -schlauch, m -[e]s -e†
spygatt-slang.
Speik, rn -[e]s -e bot. a) Valeriana celtica art
vände-rot; b) se Lavendel; c) Blauer ~ Primuia
glutinosa art [alp}viva.
Spei lkasten. m -s - spottlåda. -kraut, se
Bald-kraut a).
Speil m -[e]s -e, -e, f -n 1. korvsticka; tunnb.
luftsvicka i fat. 2. steknål. 3. skom. pligg.
S^[en, -te ge-t, se s^ern. -er, m -s -, se Speil.
s<v>erjn, speil[e]re -te ge-t tr 1. sätta en
sticka (stickor) i. 2. träda upp på steknål. 3.
pligga.
Speilicht, n -[e]s -e, se Speichelauswurf 2.
Sper‖napf m -[e]s -e† spottlåda. -röhre, f -n
tak-, stört|ränna; takränns|pip, -tut;
avloppsrör.
Speis m -es sty. murbruk, -bube, m -n -n
mur-bruksblandare.
Speischlange, f zool. Naia nigricoiiis svarthalsad
spottorm.
Speise, f -n 1. mat, föda, spis, kost, [-näring[s-medel], -] {+näring[s-
medel],+} pi. födoämnen. Nahrhafte ~ närande
föda; ~ (,Speis’) und Trank mat och dryck. 2.
bil di. der Augen ögonfägnad; geistige ~
andlig föda; ~ des Feuers werden förtäras av eld
(flammorna, lågorna), bli eldens rov (byte).
3. maträtt, t. ex. leichte, schwere kalte,
warme isht pudding, mjölrätt; sehweiz. ost
och bröd. Süße ~ efterrätt; die abtragen
duka av bordet. 4. kost. Um die ~ arbeiten
arbeta för sitt uppehälle. 5. ø a) murbruk;
b) metaii. speis; c) kalkmjöl; d) se Glocken-
speise. -amt, n -[e]s -er† hovmästarsyssla vid
fursti. hor. -anstalt, f -en, se -haus. -apparat,
in -[e]s -e ⚙ matar|apparat, -anordning,
-auf-zug, m -[e]s -e† mathiss, -bassin, n -s -s ,
-becken, n [vatten]reservoar. -hier, n -[e]s -e
[måltids-, svag]dricka, -bohne, se
Gartenbohne. -brei, m -[e]s fysiol, chymus. -brett, n
-[e]s -er 1. serveringsbricka. 2. ⚙ matarbord.
-duft, m -[e]s -e†, se -geruch. -eis, n-es-e glass,
-fett, n -[e]s -e [kok-, stek]flott. -fisch, m -es
-e 1. ätbar fisk, matfisk. 2. [små]fisk till
föda för större fiskar, -folge, se -n\folge. -gaden,
m -s - dial., se -kammer. -gang, m -[e]s -e†
ung. matsmältningsapparat[en]; matstrupe,
-gast, m -es -e† spisande gäst, matgäst.
gelb, a ung. grågul, mässingsgul. -geld, » -[e]s
-er kostpengar, -geruch, m -[e]s -e†
mat|-doft, -lukt, -os. -geschirr, n -[e]s -e
bordsservis. -gewölbe, n -s - matkällare, -graben,
m -s -† vattenförande dike tm kanal, -hahn,
m -[e]s -e† ø matarkran. -haus, n -es -erf
mat|lokal, -ställe, restau|rang, -ration; [-spis-[nings]|lokal, -] {+spis-
[nings]|lokal,+} -kvarter, -kabel, n-s - elektr.
ma-tarkabel. -kajüte, f -n «i* mäss. -kammer, f
-ra skafferi, hand-,förråds|kammare. -kanal, m
-s -e†, se -gäng o. -graben, -karte, f -n
matsedel, meny. -kasten, m -s -, se -schrank. -kelch,
m -[e]s -e katoi. ciborium. -keller, m 1.
matkällare. 2. ’källare’, restaurang, -keilner, m
matsalskypare. -kessel, m &ngm. matarpanna.
-kobalt, se Speiskobalt, -korb, m -[e]s -e†
matkorg. -kümmel, se Brotkümmel, -kunst, f-ef
matlagningskonst, gastronomi. -leitung, f-en
eiektr. matarledning. -liste, f -n, se -karte,
-marke, f -n matpollett, -markt, m -[e]s -e†
ung. grönsakstorg. -maschine, f -n ⚙
matar-maskin. -meister, m köksmästare; steward.
-morchel, f bot. Morchella eseulenta toppmurkla.,
speis|en, -[es]« -te ge-t I. intr [h] ata, spisa,
inta[ga] måltid[er], t. ex. im Gasthaus, zu
Hause auf Silber Außer dem Hause
~ äta (dinera el. supera) ute; zu Abend
supera, äta kväll; zu Mittag dinera, äta
middag; man -1 hier g ut man äter bra här;
ich wünsche wohl zu nng. smaklig måltid!
ich wünsche wohl ge-t zu haben! jag hoppas
det har smakat er! II. tr 1. ata, spisa, t. ex.
was wollen Sie ~ f 2. bespisa, mätta,
undfägna, ge att äta, t. ex. e-n mit Brot
tausend Leute müssen täglich ge-t werden; mata,
t. ex. Kinder 3. ge nattvarden [åt], t. ex.
e-n Kranken 4. vara mättande (mäktig),
mätta, t. ex. Schwarzbrot -t besser als weißes
Brot. 5. äv. O förse med, fylla med, tillföra,
mata, t. ex. e-e Dampfmaschine [mit Wasser]
nu. Die Mühlsteine mata kvarnstenarna med
säd; Fischteiche ~ sätta ut fisk i
fiskdammarna; ein aus (von) unsichtbaren Quellen ge-ter
See en sjö som får sitt vatten från osynliga
källor. 6. klara (’sköna’) vin. n -s O 1.
ätande, spisande, intagande av måltid. 2.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
