Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sprachbestand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begåvning, -talang, -sinne, -bestand, m -[e]s
-e† språkskatt, ordförråd, -bildung, f
språkbildning, språklig bildning, -brief, m -[e]s -e
brev (lektion) i språklig korrespondenskurs,
-denkmal, n -[e]s -er† språkligt minnesmärke.
Sprache [a:], f -n 1. tal[förmåga], talets gåva,
talegåva, mål. E-m die ~ benehmen göra
ngn mållös; die nu verlieren mista
talförmågan. 2. språk, tal, uttryckssätt, t. ex. e-e
schöne, gewandte, gezierte &v. bildl., t. ex.
die nu der Tiere. nu der Augen ögonspråk;
nu der Bibel bibelns språk; ~ der Dichter
poetiskt språk; ~ der Töne toner[nas språk],
musik; blühende ~ blomsterrikt språk;
stumme nu minspel, teckenspråk; e-n an der nu
kennen känna igen ngn på språket
(uttryckssättet); e-e freie (offene) ~führen vara
frispråkig, tala öppet; in der nu des gemeinen
Mannes på folkligt- (äv. vulgärt) språk; in
gehobener nu i högre stil; in der alltäglichen nu
i dagligt tal; heraus mit der ~/ut med
språket! sjung ut! tala fritt! er wollte nicht recht
mit der nu heraus han ville inte riktigt ut
med språket; die ~ in seiner Gewalt haben
ha språket i sin makt. 3. språk, t. ex. fremde,
lebende, tote nun, e-e beherrschen,
verstehen., Neuere nun moderna språk; in e-r nu
schreiben skriva på ett språk; in zwei nun
tvåspråkig; in vielen nun geschrieben av.
polyglott". 4. tal. Die nu auf etw. (ack.)
bringen, etw. zur nu bringen bringa (föra) ngt på
tal; zur nu kommen komma på tal.
Sprach‖eigenheit, f -en språkegenhet, idiotism.
Deutsche nu germanism; englische ~
angli-cism ]französische (romanische) nu romanism;
schwedische svecism. s-eigenheitlich, a
idiomatisk. -eigentümlichkeit, f -en, se -eigenheit.
-empfindung, f språkkänsla.
Sprachen|[ausgleich, m -[e]s -e språkutjämning,
-frage, f -n poiit. språkfråga, -gäbe, f, se
Sprachbegabung, -gebiet, se Sprachgebiet.
-gesetz, n -es -e poiit. språklag. — jfr
Sprachgesetz. -gewirr, n -[e]s språk|förvirring,
-förbistring. -gruppe, f -n språkgrupp, -kämpf,
m -[e]s -e† poiit. språkstrid, -karte, f -n
språkkarta. -kunde, f språkkunskap[er]. s-kundig,
a språkkunnig, -mischung, f -en
språkblandning. -paragraph, m -en -en poiit.
språkparagraf.
Sprach|entwick[e]lung, f språkutveckling.
Sprachenl|verordnung, f -en språkförordning.
-Verschiedenheit, f -en språk|olikhet,
»skillnad. Verwirrung, f -en, se -gewirr. — jfr
Sprach-.
Sprach‖erlernung, f -en [in]lärande av språk.
Die neue Art der nu det nya sättet att lära
sig språk, -erscheinung, f -en språkföreteelse,
språklig företeelse, s-fähig, a med (som har)
talförmåga, i stånd att tala; äv. talför,
fähig-Keit, f talförmåga, -familie, /"-« språkfamilj,
-fehler, m 1. språkfel. 2. talfel. -fenster, n
samtalslucka. S-fertig, a 1. talför. 2.
språkkunnig. -fertigkeit, f -en 1. talförhet.
2.språkkunnighet, färdighet i språk, -form, f *en
språkform, -forscher, m -s - språkforskare;
äv. filolog, lingvist, -forschung* f
språkforskning, äv. filologi, lingvistik, -führer, m
pärlor. -gattung, f -en ung. dialekt, -gebiet, n
-[e]s -e språkområde. Das deutsche ~ de
tysktalande länderna (områdena), -gebrauch,
m -[e]s språkbruk. Im alltäglichen nu äv. i
vardagligt tal. -gebrechen, n talfel. -gefütil,
n -[e]s språkkänsla, äv. språköra,
gelehrsam-keit, f O språklärdhet; se äv. -Wissenschaft.
s-gelehrt, a språklärd. -gelehrte(r), m o./adj.
böjn. språk[lärd, -man, F -karl. -gemeinschaft,
f O språklig gemenskap, -gemenge, n -s
språkblandning. -genie, n -s -s språkgeni.
-geogra-phie, f språk-, äv. dialekt|geografi. s-gerecht, a
enligt språkreglerna, -geschichte, f -n
språkhistoria. s-geschichtlich,aspråkhistorisk.
-gesellschaft, f -en språksällskap, -gesetz, n-es -e
språklag. Die nue språkets lagar, s-gestaltend,
a språk|gestaltande, -formande, -bildande,
t. ex. unsere nuen Vorfahren, -gestaltung, f
en språk|utformning, -bildning, -gewalt, f O
förmåga att uttrycka sig [väl], s-gewaltig, a
med ordet i sin makt. s-gewandt,
-gewandt-heit, se s-fertig, -fertigkeit. -gewirr, se
-enXTX-gewirr. -gewölbe, n -s - viskgalleri. -grenze,
f -n språkgräns, -gut, n -[e]s språkgods.
-heimat, f språklig hemort.
-sprachig, a i sms. -språkig. Zwei~u
tvåspråkig.
Sprach iinsel, f -n språkö. -kämpf, m -[e]s -e†
språkstrid, -karte, se -en\karte. -kenner, m
språk| känn are, -man. -kenntnis, f -se, -kunde,
f språk|kunskap[er], -kunnighet, s-kundig, a
språkkunnig, -kunst, f -e† språkkonst,
läh-mung, f -en läk. afasi, -laut, m -[e]s -e
språkljud. -lehre, f -n språklära; grammatik.
-Ifth-rer(in), m (f -nen) språklärar|e, -inna. s-lich,
a språklig, s-los, a 1. mållös, t. ex. er stand
ganz ~ da. 2. utan talförmåga. Ich bin doch
kein nu es Tier! jag är väl inget oskäligt
djur! -losigkeit, f O mållöshet, -meister, m l.
språkmästare. 2. språklärare. 3. se
Spott-vogel 2. b), -melodie, f -n språkmelodi,
-men-ger, -mischer, m ’språkblandare’, en som
inblandar främmande ord i sitt tal. -mischung,
se -en[mischung. -neuerer, m språkförnyare,
nyskapare på det språkliga området,
neue-rung, f -en språkförnyelse, nyskap|else, -ande
på det språkliga området, -organ, n -s -e
talorgan, -pflege, f vården om ett språk,
-philosophie, f språkfilosofi, -physiologie, f
ljud-, tal|fysiologi. -platte, f -n språk|skiya,
-platta, -psychologie, f språkpsykologi,
-regel, f -n språkregel, språklig (grammatisk)
regel. S-rein, a språkligt ren (korrekt).
Sprachrein|jheit, f språkrenhet; språkets
renhet. -iger, m språkrensare, purist. -igung?/
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
