Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sprachreinigungssucht ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
språkrensning, pnrism.
-igungsjsucht, f språk-rensningsmani, överdriven ’purism.
sprachrichtig, a språk|riktig, äv. -enlig. S’v-
keit, f O språkriktighet, äv. -enlighet.
Sprach|lrohr, n -[e]« -e 1. talrör; ropare,
me-gafon. 2. bildl. språkrör, äv. tolk. -schätz, m
-es -e† 1. ord-, språk|förråd. 2. ordbok.
-Schnitzer, m F språkfel, fel mot språkbruket,
’bock*, -schöpfer, m språkdanare. -schöpfung,
f språk|daning, -skapande, -sinn, m -[e]s
språksinne, -sippe, f -n språkfamilj, -stamm,
m -[e]« -e† språkstam. -Störung, f -en läk.
språkstörning, rubbning i talförmågan, ibi.
afasi, -streit, m -[e]s -e språkstrid. -studi|um,
n -ums -en språkstudi|um, -er. -stunde, f -n
språk|lektion, F -timme, -sünde, f -n svårt
(grovt) språkfel, -talent, n -[e]s 0, se
-bega-bung. -trichter, m tal tratt; megafon.
s-tiich-tig, a duktig (skicklig) i språk, -tum, n -[e]s ⚙
språkområde; språkets område, s-tümlich, a
ung. idiomatisk, -libung, f -en språk-,
över-sättnings|övning etc. s-unfähig, a oförmögen
att tala, mållös, s-unkundig, a okunnig i
språk. -unterricht, m -[e]s språkundervisning,
-verbesserer, m språkförbättrare. -verderber,
m språkfördärvare; en som rådbråkar
språket. -verein, m -[e]s -e språk[forskar]förening,
språkvetenskapligt (filologiskt) sällskap,
sprachvergleich‖end, a som jämför tvä el. flera
språk. S-er, m jämförande språkforskare.
S-ung, f jämförande språkforskning.
Sprachllvermögen, n -s talförmåga,
verschan-delung, f O barbarisk behandling av språket.
-Verständnis, n -ses språkförståelse, förmåga
att förstå [ett] språk, s-verstärkend, a
ljud-förstärkande. -Verwandtschaft, f språklig
släktskap. -Verwirrung, f -en språkförbistring,
-warte, f -n % akademi, -wendung, f -en
språklig vändning, uttryckssätt. -Werkzeug,
n -[e]s -e talorgan, s-widrig, a språk|vidrig,
-stridig, stridande mot språkbruket.
-Widrigkeit, f -en, se -sünde.
Sprachwissenschaft, f -en språkvetenskap, av.
filologi, lingvistik, -ler, m -s -
språkforskare, -man, -lärd. s^lich, a
språkvetenskaplig, äv. filologisk, lingvistisk.
Sprach‖wurzel, f -n språklig rot, språkrot.
-Zentr|um, n -ums -a talcentrum i hjärnan,
-zwang, m -[e]s poiit. språktvång, -zweig, m
-[e]s -e språkgren. — 3tr Sprech-,
sprang, se springen.
sprassel|n, sprassele o. spraßle -te ge-t intr [h]
1. fräsa, prassla, spruta gnistor, stänka, gnistra
och spraka. 2. metan, spritsa.
Sprat [a:], m -[e]s -e bot. Juncus subnoduiosus
trubb-tåg.
spratzlle[l]n, se sprasseln. S-kupfer, n -s O
spritskoppar.
Spray [spre:], m -s -s rafräschissör, dusch-,
stänk|apparat, spray.
Sprechl|anismus [’ms], m - O F skämts, talför-
måga. -apparat, m -[e]s -e 1. tal|apparat, [-Organ[en].-] {+-Or-
gan[en].+} 2. telef, mottagningsapparat, -art, f
en sätt att tala. -arzt, m -es -e† läk.
stamningsspecialist. s-bar, a uttalbar.
sprechen, sprichst sprach[e]st [a:] sprächest [s:]
gesprochen sprich I. intr [Ä] 1. tala, t. ex.
laut, leise, [un]deutlich, durch die Nase
das Kind kann schon dieser Star kann o/.
Ausführlich über etw. (ack.) ~ tala utförligt
över (om) ngt, jfr I. 3.; das heißt deutlich
gesprochen! det är (var) ord och inga visor!
deutsch ~ tala tyska; deutsch mit e-m ~ F
tala rent ut med ngn; frei ~ tala fritt
(öppet); groß ~ skryta, skrävla, tala stora ord;
gut ~ tala väl (bra), vara en god (bra)
talare; schlecht auf e-n zu ~ sein inte vara god
på ngn; im (aus dem) Schlaf ot tala i
sömnen; bitterer Haß spricht aus jedem seiner
Worte varje ord han säger röjer bittert hat;
das ist mir aus der Seele gesprochen! det är
som talat ur mitt hjärta! für e-n oi tala
(lägga in ett gott ord) för ngn; alles spricht für
ihn allt talar till hans förmån (favör); die
Tatsachen oj für sich selbst fakta tala [för
sig själva]; die Erfahrung spricht dagegen
erfarenheten talar emot detta; in Bildern ~
tala i bilder; in den Wind ot tala [som] till
en vägg, tala förgäves; e-m nach dem Munde
~ tala som ngn vill (efter ngns önskan);
gut (schlecht) von e-m ~ tala väl (illa) om
ngn; zur Sache ~ tala sakligt, hålla sig till
saken. 2. säga. Er spricht nur so han bara
säger så [utan att mena det]; er sprach
lächelnd für sich: „Ich habe mich nicht geirrt" han
sade leende till sig själv. 3. tala med ngn, t. ex.
mit wem habe ich die Ehre zu ~ f [sam]tala,
konversera, ᚼ prata, t. ex. wir ~ nicht oft
miteinander. Es wurde wenig gesprochen det
talades föga, samtalet (konversationen) gick
trögt; tüir kamen dann auf den Krieg zu o»
så kommo vi att tala om kriget; das brachte
uns auf Karl zu ~ det förde talet på Karl;
man sprach darüber hin und her man talade
hit och dit därom; män sprach davon, daß ..
det sades att..; die ganze Stadt spricht
davon hela sta’n talar (pratar) om det; Ydie
ganze Welt spricht davon det är i var mans mun;
da wir gerade davon ot äv. på tal om det,
apropå det; unter uns gesprochen oss
emellan sagt; laß uns von etw. anderem ~ ! låt
oss tala om ngt annat! wir haben von
ernsten Dingen zu ~ vi ha allvarliga saker att
tala om. II. tr 1. tala, t. ex. er spricht ein
gutes Deutsch, fünf Sprachen seine Augen
~ eine beredte Sprache, die Wahrheit Ich
habe viel mit dir zu ~ jag har mycket att
tala med dig om; es wurde kein Wort
gesprochen ej ett ord talades (sades). 2.
uttala, t. ex. er spricht das a so komisch. 3.
[ut]tala, [fram]säga, t. ex. e-n Prolog o*; läsa,
t. ex. den Segen über das Brautpaar oj, das
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
