Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sprechen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vaterunser Ein Gebet ~ [fram]säga
(läsa) en bön; Recht ~ skipa rätt; das Urteil
ist noch nicht über ihn gesprochen dömen
öyer honom har ännu ej fallit; sich selbst (dat.)
das Todesurteil ~ fälla dödsdomen över sig
själv; e-n frei <v> frikänna ngn; e-n mündig
(schuldig) ~ förklara ngn myndig (skyldig);
e-n heilig ~ kanonisera (heligförklara) ngn;
e-n selig ~ beatifiera (saligförklara) ngn. 4.
tala med, träffa, t. ex. wen wünschen Sie zu
rsj? ich möchte Herrn N. Zu ~ sein ta emot,
vara hemma, träffas; ich bin für
niemanden zu ~ jag är inte hemma för ngn; er läßt
sich nicht ~ han tar inte emot. III. refl. Sich
rv 1. Sich warm (in Eifer) ~ tala sig varm
(ivrig). 2. [sam]tala, tala med varandra, t. ex.
wir müssen uns »v. Wir ~ uns noch! vi få
talas vid mera sedan! vi träffas igen! 3. opers.
Es spricht sich leichter hier här går det
lättare att talas vid. n -s O talande. Ich bin
nicht zum ~ aufgelegt jag är inte upplagd
[för] att tala; e-n zum nu bringen förmå ngn
att tala, äv. lossa ngns tunga, -d, I. a talande,
t. ex. ein nuer Beweis, elektr. ~e Bogenlampe.
II. adv. ru ähnlich slående (frappant) lik, av
slående likhet; er sieht dem Vater nu
ähnlich äv. han är fadern upp i dagen.
Sprecher m - 1. en talande; talare. 2.
talesman. ~ der Geschworenen jur. juryns
ordförande. 3. pari. talman, -in, f -nen en
talande; kvinnlig talare (talesman), schaft, f O 1.
talesmanskap. 2. talman-, ordförande|skap.
Sprechllfenster, n samtals|glugg, -lucka, -film, m
-s -e tal-, ljud|film. -freiheit, f O
yttrandefrihet. -fuß, m oböji. Aufoj miteinander stehen
talas vid (språka några ord) när man råkas,
-gesang, m -[e]*-mus. recitativ, -gitter, n galler
i talglugg, -kapsel, f -n teief. mikrofonkapsel,
-maschine, f -n talmaskin; fonograf,
grammofon. -oper, f -n ung. operett, -organ, n -s -e
talorgan, -platte, f -n telef, membran, -saal,
m -[e]s -säle i tidning ’Brevlåda’, ’Frågor och
svar’ o. d. -Schnitzer, m F felsägning;
försä-gelse. s-selig, a prat|sjuk, -sam. -silbe, f -n
språkv, uttalad stavelse, -stelle, f -n
telefonistation, äv. -kiosk. -Störung, f -en
talrubbning. -ström, m -[e]s -e† telef, tal ström,
-stunde, f -n mottagning[s|tid, -timme], -takt, m
-[e]s -e språkv, språktakt. -telegraph, m -en
en ljudtelegraf, -temp[o, n -os -i tal|hastighet,
-tempo. -Übung, f -en tal-, samtals|övning.
-umschalter, m -s - teief. anropsjack.
-unterricht, m -[e]s konversationsundervisning,
-weise, f, se -art. -weite, f O hörhåll [för tal],
t. ex. in (außer) nu sein. -Werkzeug, n -[e]s -e
talorgan, s-wütig, a F förfärligt pratsjuk,
-zelle, f -n teief. talhytt. -zimmer, n 1. l&kares
etc. mottagningsrum. 2. ᚼ vardagsrum.
Spree, f npr floden Spree. - -Athen, n npr
Spree-Aten Benin, -kahn, m -[e]s -e† båt (pråm) på
Spree.
Spreet-, se spriet-.
Spree‖wald, m -[e]s npr Spreewald, -wä|der, I.
m-s - Spreewaldsbo. II. a oböji. i (från)
Spreewald. -wasser, n -s Spreevatten. Mit
~ getauft sein F vara en äkta berlinare.
Sprehe [’Jpie:a], f -n dial. stare; jfr 1. Star.
Sprei, f -en, se Spreite.
Spreiß|[el, m -s - 1. flisa, splittra; spån. 2. se
Speil. s-el|n, spreiß[e]le -te ge-t, s-|en, -te ge-t
1. tr klyva. II. intr [s] 1. klyvas, splittras.
2. rida (galoppera) i sporrsträck, spränga
[iväg]. III. refl. Sich se spreizen II. -en,
m -s se -el. -feder, f -n urm. pendelfjäder,
-haken, m -s - kolning raka.
Spreitildecke, f -n, se -e /. -e, f -n 1. [säng-]
överkast. 2. bordduk. 3. lager av ngt utbrett,
t. ex. e-e Getreide. Auf der nu liegen ligga
utbredd till torkning. 4. bot. bladskiva. S-|en,
-ete ge-et tr utbreda, bre[da] ut.
Spreiz‖baum, m -[e]s -e†, se -e 1. s-beinig, a
bredbent, skrevande med benen, -e, f -n 1.
byggn. stötta, sträva, tvär-, stöd|bjälke. 2.
gymn. a) gränslesittande ställning; b) se -en.
3. motspjärn. s-|en, -[es]« -te ge-t I. tr 1.
åtskilja, spärra ut, t. ex. die Finger ställa
(sätta) isär. Die Beine nu skreva med benen;
ge-t a) bredbent, 6) bildl. morsk, dryg; ge-t
wie ein Pfau einhergehen kråma sig som en
påfågel; ge-ter Stil svulstig stil. 2. byggn.
stötta, sätta stöttor (strävor) under. II. refl.
Sich <v 1. stå bredbent, skreva med benen.
2. büdi. morska sig, göra sig (vara) dryg
(viktig). 3. spjärna (streta) emot. III. intr
[h], se sprasseln. -en, n -s O utspärrande,
åtskiljande; gymn. UtåtfÖrande av benen. -On|kOpf,
m -[e]s -e† byggn. stödbjälkshuvud. -holz, n
-es -erf, se -e 1. s-ig, a 1. utspärrad, skrevande.
2. mot|spänstig, -strävig, spjärnande emot.
-klimmer, pl bot. halvlianer, -latte, f -n »i*
spridlatta, röstribba, -sitz, m -es, se -e 2. a).
-Sprung, m -[e]s -e† gymn. språng (hopp) med
utspärrade ben. s-stehend, a gymn. grenstàende.
-ung, f -en 1. utspärr|ande, ning, skrevande
[med benen]. 2. motspänstighet,
motsträvighet. 3. skrytsamt (viktigt, morskt) sätt.
4. byggn. anbringande av stöttor (strävor).
Spreng‖abteilung, f -en ⚔ ⚓ minsprängnings|-
avdelning, -flottilj, -apparat, m -[e]s -e
stänkapparat. -arbeit, f -en spräng[nings]arbete.
s-bar, a som kan [sönder]sprängas,
sprängbar. -besen, m stänk|kvast, -visp. -boden, m
-s lantbr. genom stensprängning uppodlad
mark. -bohrer, m -s - O bergborr. -bohrloch,
se -loch, -bombe, f -n ⚔ sprängbomb,
-brük-ke, se -werksbrüche. -büchse, f -n ⚔ förr
pe-tard. -e, f -n 1. stänkning, strilning. 2.
stänk-, stril|vatten. -el, m -s - 1. socken,
församling, kommun; aiim, distrikt, område. 2.
o. -ei|besen, m, se -besen o. -wedel.
spreng en, -te ge-t I. tr 1. spränga [sönder],
spränga i luften, t. ex. Felsen, e-e Brücke
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
