- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2227

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Spritzenverband ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

band, m r[e]s -e†. sammanslutning om
gemen-sam brandspruta.
Spritzl|er, m -s - 1. en sprutande, stänkande;
en vattnande. 2. sprutare apparat; sifon. 3.
smuts|stänk, -fläck; regn|stänk, -droppe,
’stänk’; regnskur. 4. F E-n ~ haben a) ha
en skruv lös, 6) F vara litet i hatten, -fahrt,
f -en, «- -e 3. -feuer, n [kring]sprutande
eld. -fisch, se Schützenfisch, -flakon, n -s -s ,
se Spray, -flasche, f -n 1. kem.
sprutflas-ka. 2. se Spray, -fleck, m -[e]s -e stänkfläck,
-gebäck, n -[e]s -e, -gebackene(s), n adj. böjn.,
se -Jcuchen. -glasur, f -en kök. sprutglasyr.
-gurke, se Springgurke, -guß, m -gusses metall,
pressgjutning. -hahn, m -[e]s -e† sprut-,
stril|-kran. s-ig, a 1. om vinpärlande. 2. biiai.
övermodig; spotsk, -känne, f -n 1. se
Sprengkanne. 2. maskin, smörjkanna, -kuchen, m -s
-spritsjkaka, -krans; spritsbakelse, -leder, n
stänkläder på vagn. -loch, n -[e]s -er† valens
spruthål. -malerei, f -en, se -arbeit 2. -mittel, n
1. läk. insprutnings-, injektions|medel. 2. trädg.
besprutningsmedel. -nudeln, pl vermiceller,
-partie, f -n, se -e 3. -pistole, f -n
metalliseringspistol; färg. sprutpistol, -rahmen, m -s
-stänkskärm, -regen, m fint regn, dugg-,
stänk|-regn. -röhre, f -n 1.0 sprut[flask]rör. 2. se
-loch, -stöpsel, m stänkpropp på parfymflaska o. d.
-tour, f -erc, se -e 3. -verfahren, n-s-&
sprut|-förfarande, -metod, -wagen, m -s -1. se
Sprengwagen. 2. brandv. sprut|vagn, -bil. -wasser,
n -s sprut-, stänk|vatten, ’dusch’, -wurf, se
Besenbewurf. -Würmer, se Sternwürmer.
sprock, a skör, spröd. S~, m -[e]s -e 1. se
Scholz. 2. lång skranglig person,
spröckei|n, spröck[e]le -te ge-t intr [h] prassla.
Sprockholz, n -es skogsv. vindfälle; torrt trä.
spröd, se föij. -e, a l.skör, spröd, bräcklig; metall,
kallbräckt, ej smidbar. 2. sträv, skrovlig,
kärv, t. ex. ~ Haut. ~s Haar strävt hår. 3.
svår[hanterlig], krånglig, kinkig; [-tung[arbe-tad], -] {+tung[arbe-
tad],+} t. ex. cler nu Stoß. 4. avvisande, [-kall[sinnig], -] {+kall[-
sinnig],+} tvär, fjär, pryd, sipp, otillgänglig,
rw sein äv. vara blyg (sipp); ~ spielen, sich
nu zeigen spela (låtsas vara) blyg. S~e, f 1.
0, se S^igkeit. 2. adj. böjn. pryd (sipp) kvinna.
Die ~ tun göra sig till, låtsas vara
kallsinnig, spela blyg (sipp, pryd).
Sprödllelweide, se Bruchweide, -e]tun, n -s 0, se
-igkeit 4. -glaserz, n -es min. stefanit. -heit,
se -igkeit. S-hufig, a veter. skörhovad. -igkeit,
f O 1. sprödhet, skörhet, bräcklighet. 2.
strävhet, kärvhet. 3. svår[hanterl]ighet.
krånglighet. 4. pryd|het, -eri, sipphet,
kallsinnighet, fjärhet. -sinn, m -[e]s, se -igkeit 4.
sproß [o], se sprießen.
Sproß [o], m Sprosses Sprosse (dim. Spröß[chen,
r-lein) 1. bot. skott, kaulom; telning, gren. 2.
ättling, ättelägg, avkomling. Sein erster nu
hans förstfödde, -achso, jf -rt bot. skottaxel.
Sprößchen [æ], n -s - bot. litet skott.
sprösse [æ], se sprießen.
Spross‖e [o], (dim. Spröß[chen, -lein) I. m -n
-n 1. se Sproß. 2. Brüsseler nun
brysselkål. 3. jakt. gren, tagg Pà hom. II./ -n 1. se
XBXI. 3. 2.</b> stegpinne, språte, lejdaresteg. 3.
nu e-s Fensterflügels [fönster]apröjs. s-jen,
du -est o. sproßt er sproßt sproßtest gesproßt
sprosse intr[Ji, s] 1. se 1. sprießen. 2. brygg.
om malt gl’O.
Sprossenllbier, n -[e]s ’tallstruntöl’. -bildung, f
-en 1. bot. skottbildning. 2. jakt. gren-,
tagg|-bildning. -fahrt, f -en gruvt. [ned]stigning på
stegar, -fenster, n fönster med spröjs.
»flehte, se Fichte 1. -kohl, se Rosenkohl, -tanne, se
Hemlocktanne. -tau, n -[e]s -e gymn.
klätter-rep med knutar, s-tragend, a skottbärande,
med skott, s-treibend, a skottbildande; som
skjuter skott, -wand, f -e† gymn. ribbstol.
s-weise, adv steg för steg På stege.
Sprosser [o], m -s - zool. Luscinia major nordlig
näktergal.
Sprößling [æ], m s -e ättling, avkomling.
Sproßlipflanzen, pl bot. kormofyter. -pilze, pl
bot. blasteromyceter, jästsvampar. -Scheitel,
m bot. skottspets.
Sprossung, f -en bot. skottsättning, knoppning;
groning; zool. knoppning.
Sproßvokal m -s -e språkv, svarabhakti,
sekundärvokal.
Sprött m -[e]s -[e] 1. se Sprock. 2. se -e. -e, f
-n zool. ciupea sprattus skarpsill, vassbuk,
briss-ling. Kieler nun rökt skarpsill från Kiel.
-en[-fang, m -[e]s -e† skarpsillfångst.
Spruch [u], m -[e]s -e† (dim. Sprüch]lein, -eichen)
1. [[mindre]] uttalande. 2. dom[slut], utslag,
avgörande, t. ex. der nu des Richters, des
Schicksals nu. nu des Orakels orakelspråk;
schiedsrichterlicher nu skiljedom; zum nu reif, se
snureif. 3. tänkespråk, sentens, ord-,
bibel|-språk, aforism, gnom; maxim, axiom,
valspråk, regel; talesätt; sats. nu aus der Bibel
bibelspråk; Sprüche Salomonis Salomos
ordspråk, s^artig, a sentensliknande,
afo-ristisk. -band, n -[e]s -er† [-[tänke]språk-band, -] {+[tänke]språk-
band,+} banderoll, -behörde, f -n
skiljedomstol. -buch, n -[e]s -er† 1. tänkespråks-,
aforismjsamling. 2. samling bibelspråk,
-dichter, m tänkespråks-, sentens-,
aforism|-författare. -dichtung, f -en tänkespråks-,
sen-tens-, aforism|diktning.
Sprüchelchen [y], n -s - litet (kort)
tänkespråk, aforism.
spruch‖fertig, se -reif. S-gedicht, n -[e]s -e
sentensdikt, aforistisk dikt. -haft, se -artig.
S-kollegi[um, n -ums -en, se -behörde.
Sprüch‖e in [y], se -eichen.
spruch|mäßig, se -artig.
Spruchllpoesie, f O, se -dLhtung. -preis, m -es
-e officiellt fastställt pris. -register, n konkor-
dansQbok], "bibelkorikordaris. s-reich, a, rik
på tänkespråk (sentenser, aforismer), s-reif,
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free