Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - starkwirkend ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Starkwirkend, a starkt verkande, med stark
verkan, effektiv.
Stärlinge [e:], pl zool. icteridæ vävarstarar.
Star|matz [’Jta:r], m -es -e[f] F stare. Wie ein
schwatzen prata (pladdra) som en
papegoja (kaffekvarn).
Star‖messer, n läk. starrkniv. -nadel, f -n läk.
starrnål. -operation, f -en läk. starroperation.
Starost Qfta-’rost], m -en -en förr ung.
landshövding, nu byfogde i Polen, Ryssland.
Starr, a 1. om blick stel, stirrande, oavvänd.
E-n ~ ansehen stirra [oavvänt] på ngn; ~es
Auge, se So,auge; o^er Blich äv. glasartad
blick. 2. styv, stel[nad], orörlig. ~es Fett
konsistensfett; ~es Entsetzen ung. mållös
skräck; ~ vor Kälte äv. stelfrusen; ~ vor
Schrecken stel (orörlig, förlamad, förstenad)
av skräck (fasa); ~ werden styvna, stelna,
bli styv (stel); ich bin oj! F jag är alldeles
flat! tot und ~ död och stel. 3. omedgörlig,
halsstarrig, oböjlig, t. ex. ~er Sinn. 4. ~e
Felsen branta nakna skrovliga klippor.
Starr‖auge, n -s -n glas-, emalj|öga. s-äugig, a
stirrande, [med] stel [blick], s-blätterig,
ctstyv-bladig. s-blind, a fullkomligtblind, stenblind.
blindheit, f O fullständig blindhet,
stenblind-het. -e, f O 1. stelhet, styvhet; orörlighet,
oböjlighet o. d.; jfr -heit. 2. se-kramp/. s-|en,
-te ge-t intr [h] 1. stirra, t. ex. ins Blaue, ins
Feuer au/ e-n, etw., nach e-m, etw.
Der Tod -té ihm ins Gesicht döden grinade
emot honom. 2. ᚼ stelna, styvna, t. ex. zu Eis
3. vara styv (stel, för|lamad, -stenad),
t. ex. vor Kälte, vor Schreck Vor Staunen
vara mållös av förvåning. 4. streta, stå
på ända, t. ex. Haar und Bart -ten um den
Kop/. 5. resa sig, stiga upp, vara
upptornad, t. ex. ringsum -ten die Klippen. 6. vimla,
myllra, vara full (späckad) av, t. ex. ganz
’ Brüssel -t von Waß^en. Von Schmutz ~ vara
betäckt (överhöljd) med smuts, vara
obeskrivligt smutsig; von Eis ~ vara betäckt
(överhöljd) av (med) is; von Gold ~ vara
guldsmidd. -en, n -s O stirrande; jfr s-en.
-fett, n -[e]s konsistensfett. s-gläubig, a
fanatiskt troende, -hals, m -es -e† styv nacke;
bildl. äv. tjurskalle, halsstarrig (styvsint)
person. -heit, f -en stelhet, styvhet, orörlighet,
oböjlighet; halsstarrighet; O fys. styvhet,
fasthet, -kälte,fo 1. bister köld. 2.
dödskyla. -köpf, m -[e]s -e† 1. envist
(halsstar-rigt) huvud. 2. halstarrig person, F
tjurskalle. s-köpfig, a envis, halsstarrig,
styvsint, F tjurskallig, obstinat, -köpfigkeit, f O
envishet, halsstarrighet, styvsinthet, F
tjur- skalligbet. -krampf, m -[e]s -e† läk.
stelkramp, tetanus. s-krampfähnlich, s-krampfig,
a stelkramp-, tetanus|artad. -leinen, n,
-|einwand, f starkt appreterat linne, -luftschiff, n
~CeI]’s ~e styvt (stelt) luftskepp, -nis, f -se, se
-heit. -schiff, se -lu/tschiff. -schmiere, f -«, se
-/ett. -sinn, m -[e]s, se -köpßgkeit. s-sinnig,
se s-köpßg. -sinnigkeit, se -köpßgkeit. -sucht,
f läk. katalepsi. s-süchtig, a läk. kataleptisk.
s-tot, a stendöd.
Star‖stechen, n läk. starroperation, -stein, m
-[e]s -e geoi. förstenad psaronius.
Start [a:], m -[e]s -e o. -s start, t. ex. fliegender,
stehender av|gång, -färd. s^|en, -ete ge-et
tr o. intr [h] starta, -er, m -s - sport. 1. starter.
2. en startande. 3. motorv. självstart. -erin, f -wew,
se -er 2. -geld, n -[e]s -er start|avgift, -pengar,
-linie, f -n startlinje, -platz, m -es -e†
startplats. -schuß, m -schusses -schüsse startskott.
-Sprung, m -[e]s -e† simning start|språng, -hopp.
Stas‖e, f -n, se -is. -im|on [’Jta:], n -öns -a ant.
stasimon. -imorphie, f -n bot.
utvecklings-hämning.-‖s, f -en läk. stas, [blod]stockning.
Staßfurtller [a], I. m -s - Stassfurtbo, invånare
i Stassfurt. II. a oböji. Stassfurt-, från (i)
Stassfurt, -it, m -[e]s -e min. stassfurtit. -salz,
n -es -e geoi. stassfurtsalt.
Stät, etc., se Stet etc.
statarisch .[’tair], a långsamt fortskridande.
ose Lektüre skoi. noggrann läsning
(genomgång), statarisk läsning.
Stätchen, n -s - liten stat; jfr Staat.
Stater [’ts:r], m -s -e stater grek. mynt.
statier|en, -te -t intr [h] vara statist.
Stätig, etc., se stetig eto.
Statik [’Jtaitik], f O statik, jämviktslära.
Station [Jta-tsT’om], f -en 1. [järnvägs-,
telefon- etc.]station; järnv. ftv. hållplats. 2. katol.
[böne]kapell, [-]station. 3. Freie haben
ha kost och logi, ha fritt viver. S~är, a
stationär, [be]ständig, varaktig, -en[folge, f -n
ordning i vilken stationerna följa,
-en|ver-zeichnis, n -ses -se stationsförteckning,
stier|en, -te -t I. tr stationera, förlägga, anvisa
fast plats åt. -t sein, se II. II. intr [s] vara
stationerad (förlagd), ha [fast] uppehållsort,
-ieren, n -s 0, -ierung, f -en stationer|ande,
-ing, förlägg|ande, ning.
Stationsliabstand m -[e]s -e† jämv. o. d. avstånd
mellan två stationer, stationsavstånd,
-assistent, m -en -en stationsskrivare, -aufseher,
se -Vorsteher, -beamt|e(r), m adj. böjn.
stationstjänsteman. -en stationspersonal, -chef, m -s
-s, se -Vorsteher. -diener, m stationskarl.
-dienst, m -es stationstjänst, -distanz, f -en. se
-abstand, -einrichtung, f -en
stationsinredning. -gebäude, n -s - stationshus, -glocke, f
-n signalklocka på [järnvägs]station.
-meister, m dial., se -Vorsteher, -ort, m -[e]s -e o.
-erf ort (plats) med [post-, tull- etc.]station.
-punkt, m -[e]s -e topogr. stationspunkt, -schiff,
n -[e]s -e <£. stationärt fartyg, -tarif, m -s -e
jämv. stationstaxa. -telegraphist, m -en -en
jämv. stationstelegrafist. -vorstand, m -[e]s
-e†, -Vorsteher, m stations|föreståndare, järnv.
-inspektor, stins, -wagen, m -s - jarnr. sta-
tionsvagn. -wärter, m stationskarl.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
