- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2248

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stauchhammer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ar. vricka armen, få armen ur led; ge-t kort
[och] tjock. 2. aiim. stöta, slå mot ngt. Die
Feder auf den Tisch trycka pennan mot
bordet. 3. packa under press, stuva, stöta,
stoppa in ngt i ngt. 4. sätta i bunt (binge,
kärve). 5. dämma upp. 6. kök. stuva,
-hammer, m -s -† O stukhammare.
Stäuchlein, se Stauche.
Stauch‖maschine, f -n ⚙ stukmaskin. -probe, f
-n ⚙ stukprov. -ung, f -en stukning etc.
Stau|damm, m -[e]s -e† vattenb. reservoar-, reg-
lerings|damm.
Stäudchen, n -s - liten buske.
Staud‖e [’Jtauda], f -n (dim. Stäudchen, -lein) 1.
[låg] buske, buskväxt, halvbuske, stånd. Um
die ^n herumschlagen ordst. försiktigt känna
sig för; über die ~n sein, se (über alle)
Berg[e sein). 2. perenn växt. 3. ⚙ gejd. s-|en,
-ete ge-et intr [h o. s] o. refl sich ~ växa i
buskform, bli buskig, breda ut sig.
Stauden‖apfel, m paradisäpple, s-artig, a
busk|-artad, -lik[nande], -ig. -beere, se Heidelbeere.
-birke, f bot. Betula hum i Iis lågbjörk, -formation,
f -en busk|grupp, -age. s-förmig, a
busk|for-mig, -lik. -gerste, f lantbr. tvåradigt korn.
-gewächs, n -es -e buskväxt; jfr Staude 1., 2.
S-haft, se s-artig, -hopfen, se Hopfen 1.
-koral-le, se Edelkoralle, -melde, se Meermelde,
-pap-pel, f, se Pappelrose b), -pflanze, f, se
-gewächs. -salat, m -[e]s -e huvudsallat, -vogel,
m, se Zaungrasmücke.
Staud‖erich, m -s -e bot. Chenopodium polyspermum
fiskmolla. S-ig, se s-en\artig, s-en\förmig.
Stäud[lein, se -chen.
stau|en, -te ge-t I. tr 1. ⚓ stuva [in], t. ex. Ydie
Güter, die Ladung Ein Schiff ~ stuva
lasten i ett fartyg. 2. dämma [upp] vatten. II. intr
[h] o. refl sich 1. bli uppdämt, stiga [på
grund av uppdämning], t. ex. das Wasser -t
[sicA]; torna upp sig, t. ex. das Eis -t sich.
2. stocka sig. Der Verkehr -t sich det har
blivit stagnation i trafiken. S~, n -s 0, se
S-ung.
Stauer m -s - stuv|are, -eriarbetare. -arbeit, f
en stuveriarbete. -lohn, m -[e]s -e† stuvar-,
stuveri|lön.
Stauf m -[e]s -e o. - stop, bägare, t. ex./rfw/~.
Staufj|e, m -n -n, -er, m -s - furstesläkt
hohen-staufer.
Staufferbüchse, f -n stauffer-, slags smörj|kopp.
staufisch, a hohenstaufisk.
Stau‖höhe, f -n vattenb. uppdämnings-,
regle-rings|höjd. -holz, n -es -er† »i*
stuvnings-trä; famnved. -mauer, f -n murad
fördämning (damm), fördämningsmur. -meister, m
stuveriförman, stuvarbas.
staun|en, -te ge-t intr[h] 1. förvånas, bli
förvånad (överraskad, häpen), förvåna
(förundra) Sig, t. ex. über etlO. (ack.) 2. Schweiz,
stirra, [stå och] gapa. S~, n -s O förvåning,
häpnad, [för]undran. -d, a häpen, förvånad.
-erregend, a väckande förvåning, av.
uppseendeväckande. -s|wert, -s würdig, a
förvå-n|ande, -ansvärd, överraskande,
häpnadsväckande.
Stauort m -[e]s -e ⚓ lastrum.
Staupl|besen, m spöknippe tm spöslitning, -e,
Stäupe, f -n 1. spöslitning, hud|strykning,
-flängning. 2. a) valpsjuka; b) farsot,
sjukdom.
stäup|en, -te ge-t tr spö a, låta ngn Blita spö,
hud|stryka, -flänga. S~, n -s 0, se Staupe 1.
Staupen‖schlag, m -[e]s -e† 1. spö|rapp, -slag.
2. o. -schlagen, n -s -, se Staupe 1.
Stäuper m -s - hud|strykare, -flängare.
Staup‖säule, f -n hudflängnings-,
hudstryk-nings|påle. -ung, Stäupung, f-en, se Staupe 1.
Stau|raum, m -[e]s -e† lastrum.
Staurolith m -en -en min. staurolit.
Stau‖schleuse, f -n vattenb. stäm-, halv|sluss.
-schütze, f -n vattenb. dammlucka, -see, m -s
-n konstgjord uppdämd [in]sjö. -ung, f -en 1. <£-
[in]stuv|ande, ning. 2. kök. stuvning. 3.
stagnation, stackning, t. ex. ~ des Verkehrs; läk.
blodstockning, stas. 4.uppdäm|mande, ning.
Stauungs‖leber, f -n läk. blodstockad lever,
-papille, f -n läk. staspapill. -therapie, f -n
läk. stasterapi.
Staullvorrichtung, f -en för-,
upp|dämningsan-ordning. -wand, f -e† vattenb. dammvägg.
-wasser, n -s 1. bakvatten. 2. uppdämt
vatten. -wehr, f -en, se -damm. -weiher, m
uppdämd damm; reservoar[damm]. -werk, n -[e]s
-e, se -anlage.
Stave [v], /Oi [stek]flott.
Staven [v], pl »i* stäver.
Stde[n]., förk. ror Stunde[n].
Ste, förk. för Sainte.
Steamer [’sti:-, ’Jthmar], m -s - eng. ån g|are,
-fartyg.
Stearin [Jte-a-’riin], n -s -e stearin, -fabrik, f
en stearinfabrik, -kerze, f -n, -licht, n -[e]s
-e stearinljus, -säure, f kem. stearinsyra,
-seife, f -n stearinsåpa.
Steallropten [’tern], n -s -e kem. stearopten. -tit,
m -[e]s -e min. steatit, tälj-, späck|sten.
topy-gie, f -n, se Specksteiß, -tose [’to:za], f -n
sjuklig fettbildning.
Stechllapfel m bot. Datura stramonium Spikklubba,
-bahn, f -en 1. förr torner-, rännar|bana. 2.
arkad[gång]. -baum, m, se -palme. -becken, n
stickbäcken, -beere, f, se Seidelbast, -beitel,
-beutel, m ø stäm-, hugg|järn. -bolzen, m -s
-stickbult. -borste, f -n bot. spetsigt
(stickande) borst, -büttel, m, se Stichling 1. -degen,
m stickvärja, rak värja, -distel, se
Brachdi-stel. -dorn, m, se -palme, Kreuzdorn,
Schlehdorn. -eiche, f, se -palme o. Steineiche, -eisen,
n ⚙ puns; syl, pryl; metall, slaggspett; trädg.
sätt järn; fisk. ljuster,
stechen [s], stichst sticht stach[e]st [a:] stächest
[s:] gestochen stich I. intr[h] &elO. 1. sticka, t. ex.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free