- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2269

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Steward ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Steward [’stju:art], m -s -s »t> Steward,
ång-båts|uppassare el. -restauratör. -leß [-[’stju’.ar-dss], -] {+[’stju’.ar-
dss],+} f -essen stewardess,
ångbåts|uppasser-ska el. -restauratris.
StGB., förk. för Strafgesetzbuch.
Sthen‖ie [’ni:], f O kraftfullhet. s-isch, a (sup.
-[e]i«) kraftfull.
stibitz‖en [’bit], -[es]« -te -1 tr o. intr [h] F
snatta, knycka, snyta. S-er, m -s - snattare,
småtjuv.
stich, se stechen.
Stich m -[e]s -e (dim.-Zein) 1. sting, stick, styng,
t. ex. ~ e-r Biene, Lanze, ein ~ ins Herz; &v.
bett, t. ex. ~ e-r Mücke; stygn, t. ex. ~ mit
e-r Nadel; söm, broderi; är. isht fäktn. stöt; slakt,
stickande. Ein ~ Butter ung. ett skedblad
(knivblad) smör; ein mit dem Spaten ett
spadtag; das ist mir ein ~ durch die Seele
(ins Herz) det skär mig i hjärtat; mit weiten
~en nähen tråckla. 2. bildl. Keinen ~ sehen
inte se ett dugg; den ~ entscheiden ge
utslag, ha utslagsröst vid lika röstetal; ~ halten
hålla streck; im ~ lassen lämna i sticket,
överge, svika; er arbeitet nicht e-n ~ han
gör inte ett skapande grand; e-m e-n ~ geben
pika ngn; das war ein ~ auf mich det var
en pik åt mig. 3. florshuva. E-n ~ haben F
vara [litet] i hatten, ha fått litet för mycket
[till bästa]. 4. F E-n haben ha en skruv
lös; du hast wohl e-n du är väl inte
riktig? e-n ~ von etw. haben ha en släng av
ngt; jfr 5. 5. skiftning, dragning,
anstrykning. Die Farbe hat e-n ~ ins Blaue färgen
har en dragning åt (skiftar i) blått; das Bier,
der Wein hat e-n ~ ölet, vinet börjar surna;
das Ei hat e-n o, ägget är inte färskt (bra),
ägget är dåligt (ankommet); se &v.
Hahnentritt 1. 6. se -höhe. 7. kort. a) stickande,
tagande med högre kort, trumf; 6) Stick, spel, trick,
t. ex. alle öje machen. Keinen ~ machen bli
storslam. 8. läk. håll, t. ex. in der Seile. 9.
byteshandel. Auf den ~ handeln göra
bytesaffärer. 10. konst. grav|ering, -yr; [koppar-,
stål]stick. 11. masugn, utslagshål; tappning;
tapphål; tappad massa. 12. O genomgång,
passage. 13. 4» stek. 14. storlek, nummer
på skor, handskar o. d. -anker, m -s - byggn. mur-
ankare. -axt, f -e† regelyxa. -bahn, j -en
järnv. stick-, gren|bana, blint slutande bana.
-baiken, m -s - byggn. stickbjälke, -beere, se
Stachelbeere, -biatt, n -[e]s -er† 1. pärer-,
värj|plåt, stickblad. 2. bildl. skottavla,
drift-kucku. 3. kort. kort som sticker [över]. 4.
konst, [koppar-, stål]stick. 5. boktr, instick,
-boden, m -s -[†] grävbar mark. -bogen, m -s
-[/"] ark. segment-, stick|båge. -bogen|gewölbe,
n -s - ark. stickvalv. -bohrer, m -s - stick-,
centrum|borr. -brett, n -[e]s -er, se -baiken.
-bi|tte|, 771, se -ling 1. -coupon, m -s -s hand.
talong, s^dunkel [’Jti-’duXakol|mörk, -svart,
-eisen, se Stecheisen.
Stichel m -s - X. [grav]stickel. 2. spade. 3. se
Pfahleisen. 4. ⚙ formspade, -bemalung, f -en
% tatuering, -ei, f -en 1. F sömnad. 2.
stickord, pik[ar], drift, sarkasm[er]. -führung, f
en konst, [gra v]stickelf öring. -haar, n -[e]s -e
stickelhår, s^haarig, a 1. stickelhårig. 2. ung.
strävhårig. -halter, m -s - konst, [-[grav]stic-kelhållare.-] {+[grav]stic-
kelhållare.+} s~ig, a 1. stickande; taggig. 2.
sarkastisk, som gärna pikar, retsam. s~|n,
stich[e]le -te ge-t tr o. intr [h] I. sticka, sy
med små stygn. 2. ge stickord, pika, vara
sarkastisk [mot], t. ex. auf e-n (‡ e-n) c. -n, n
-s O pikande. -naht, f -e† för- och efterstygn.
-rad, n -[e]s -er† sadeim. pricktrissa. -rede, f
-w, se -ei 2. -riß, m -risses -risse snick. rits att
gå efter, -schimmel, m rödskimmel häst. -witz,
m -es -e sarkastisk kvickhet, -wort, n -[e]s
-erf, se -ei 2.
Stich entscheid, m -[e]s -e utslagsröst. -er,
pl, se Rüsselkäfer, -fechten, n florett- el.
värj|fäktning. -fehler, m graveringsfel. s-fest,
a osårbar, hård mot styng, -flamme, f -n
X. lödlåga. 2. evighetslåga på gas. 3.
spetslåga, eldtunga, hög[t uppflammande] låga.
-flecken, m garv. fläck i läder, s-frei, se s-fest.
-gewehr, n -[e]s -e, se -waffe. -hahn, m -[e]s
-e† tappkran. s-halten, hält o. hielt stich
-gehalten intr [h] hålla streck, s-haltig, a som
håller streck (består provet), provgill,
fullgod, tillförlitlig, -haltigkeit, f O provgillhet,
tillförlitlighet, -handel, m -s , se Stich 9.
»heber, se Stechheber, -hobel, m -s - snick.
fals-hyvel. -höhe, f -n ark. pilhöjd. -holz, n -es
skogsv. småtimmer. s-ig, a. o,er Wein vin som
börjat surna, -kanal, m -s -e† stickkanal,
-kappe, f -n ark. lunett; stickkupa. -klinge, f
-n klinga på stickvapen, -körner, pl farm.
stickkorn av siiybum. -kraut, n bot. arnika.
-lampe, f -n blås-, löd|lampa. s-lig, se s-elig.
-ling, m -s -e X. zool. Gasterosteus spigg. 2. se
Haargurke, -loch, n -[e]s -er† masugn,
utslagshål. -mal, n -[e]s -e o. -er† ärr (märke) efter
styng, -maß, n -es -e ⚙ stickmått. -ofen, m
-s -† O smältugn. -Öffnung, f -en, se -loch.
Stichollmantie [’ti:], f -n sticho-, stiko|manti,
’versspådom’. -metrie, f -n sticho-,
stiko|-metri, ’versräkning’, -mythie, f -n sticho-,
stiko|myti, ’replikdialog’.
Stich‖platte, f -n ⚙ stygnplåt på symaskin, -pfropf,
m -[e]s -e[f] gjut. tapphålsplugg. -probe, f
-n X. stickprov, prov på måfå. 2. gjut. prov
av smältmetall. -punkt, m -[e]s -e
tappställe. -säge, f -n ⚙ sticksåg. -schimmel, so
-et[schimmel. -schmelzen, n -s O smältning
och tappning, -schuß, m -schusses -schüsse
jakt. ung. skott i bringan, -spaten, m -s -
gräv-spade.
stich[s]t, se stechen.
Stichlistahl m -[e]s -e[f] slags svarvstål.
-Steiler, m symaskin» stygnregulator. -Stellung, f -en
stygnreglering. -tag, m -[e]s -e utsatt dag,
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free