- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2271

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stieflung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stief|lung, se -elung.
Stief‖mutter, f-f styvmo[de]r. -miitterchen, n 1.
nu!lilla styvmor! 2. "bot. viola tricoior
styvmors|-viol, -blomma, pensé. s-mütterlich, a
styv-moderlig; från styvmoderns sida.
mütterlich-keit, f O styvmoderlighet, styvmoderligt sätt.
. -schwester, f -n styvsyster, -sohn, m -[e]s - ef
styvson, -tochter, f -† styvdotter, -väter, m
-s -† styvfa[de]r. -Vaterland, n -[e]s andra
fosterland, s-väterlich, a styvfaderlig; från
styvfaderns sida. s-verwandt, a jur. släkt på
fädernet. Verwandtschaft, f O släktskap
genom styvfar (styvmor) ete.
stieg, se steigen.
Stieg m -[e]s -e (dim. -lein, -eichen) 1. [berg-]
stig. 2. [uppåt]stig|ande, ning.
1. Stiege, f -n tjog, t. ex. e-e ~ Eier.
2. Stieg‖e, f -n 1. trappa. 2. se Stieg 1. 3. lantbr.
lång skyl, trave, stuka. -el, f -n stätta. -en-,
se Treppen-, -enjhaus, n -es -er† trapphus.
Stieglitz [’Jtr.gllts], m -es -e zool. Carduelis carduelis
steglitsa. -en|nest, n -es -er steglitsbo.
enj-sie, f -n steglitshona.
Stiehl, -st, -t, se stehlen.
Stiehm m -[e]s -e dial. tölp, drummel.
Stiel m -[e]s -e (dim. -chen) 1. skaft, handtag,
t. ex. ~ e-s Hammers; boktr, notskaft. Mit e-m
~ versehen sätta skaft på, skafta; mit
langem ~ långskaftad; den ~ umkehren bildl.
[börja] sätta sig till motvärn, [börja] gå
anfallsvis tillväga, ta skeden i andra hand; 8e
Axt. 2. bot. stjälk, skaft. ~ e-s Blattes
bladskaft; ~ e-s Pilzes fot på en svamp; ge-t
skaf-tad; mit Stumpf (Stock) und ~ ausrotten bildl.
totalt utrota, utrota i grund. 3. ark. O stolpe,
post. 4. ⚙ skaft, skänkel, s^artig, a
skaft-artad. -auge, n -s -n 1. zool. teleskopöga. 2. Midi,
glosöga, stirrande öga. nun ’ögon på skaft’,
s^äugig, a zool. med skaftade ögon;
teleskop-ögd. -blatt, n -[e]s -er† bot. stjälkblad, -blume,
f -n bot. 1. skaftad blomma. 2.
stjälkblomma. s^blütig, a bot. stjälkblom mig. -brand,
se Roggenstengelbrand, -brille, f -n
skaftlorn-jett. -bürste, f -n [lång]skaftad borste, -chen,
n -s - 1. litet skaft (handtag). 2. liten (kort)
stjälk, -dolde, f -n bot. skaftad blomflock,
-eiche, se Sommereiche. s~|en, -te ge-t tr 1.
förse med skaft, sätta skaft på, skafta,
skäf-ta. Ge-t skaftad, skaft-. 2. Ge-t a) bot. [-[försedd]-] {+[för-
sedd]+} med stjälk, stjälk-, 6) zool. med (på)
skaft; ge-tes Auge, se -auge. -ende, n -s -n
skaftända. s^förmig, a 1. skaftformig. 2.
bot. stjälk|formig, -artad, -hammer, m -s -/Ø
skafthammare.
-stielig, a i sms. 1. -skaftad. 2. Kurznu med kort
stjälk. — jfr langstielig.
Stiel‖kloben, m -s -*0 skaftad klove. -loch, n
-[e]s -er† skafthål. s-los, a 1. utan skaft
(handtag), skaftlös. 2. bot. utan stjälk, stjälk-
lös. -mus, n -es -e kök. rätt av [mangold- o. a..]
stjälkar, -narbe, f -n bot. skaftärr. -pfeffer, m,
se Kubébenpfefferstrauch. -ramme, se
Handramme. -ranke, f -n bot. stjälkklänge. -rippe,
f -n bot. medelnerv i blad. s-rund, a bot. med
rundstjälk. -Scheibe, f -n jamy. signaltavla,
s-ständig, a bot. stjälksittande, -stich, m-[e]s-e
stjälkjstygn, -söm. s-treibend, a bot. som växer
i stjälk. -Werkzeug, n -[e]s -e skaftverktyg,
skaftat verktyg.
Stiem, se Stiehm. s~|en, -te ge-t intr [h] ity.
ryka, damma, -wetter, n snö|yra, -storm.
Stiep‖el, -er, se Steiper.
stier, a 1. stirrande, stel, t. ex. mit nuem Auge;
äv. tom, innehållslös, t. ex. ~er Blick. E-n
nu anschauen stirra på ngn. 2. P wien. pank.
Stier m -[e]s -e (dim. -chen, -lein) 1. tjur.
Junger ~ ungtjur; verschnittener nu oxe, stut;
den nu bei den Hörnern fassen bildl. ta tjuren
vid hornen. 2. astr. Der ~ Oxen. 3. se
Hirschkäfer. 4. hist. Der ~ von Uri schweiz. [-horn[-blåsarë]-] {+horn[-
blåsarë]+} från Uri. s~ähnlich, s^artig, a
tjur-liknande. -auge, n -s -n 1. tjuröga. 2. astr.
Das ~ Aldebaran, s^äugig, a koögd.
1. stier|en, -te ge-t intr[K] stirra, P glo.
2. stier|en, -te ge-t intr [h] om ko vara brunstig.
Stieri|fechter, m tjurfäktare; toreador. -gefecht,
n -[e]s -e tjurfäktning, -gespann, n -[e]s -e
oxspann. s-gestaltig, a 1. se s-ähnlich. 2. i en tjurs
skepnad, -hammel, m dial. bagge, s-häuptig, a
tjurhövdad. -haut, f -e† tjur-, ox|hud. -hetze,
f O tjurhetsning. -hetzer, m tjurhetsare.
-hirsch, m, se Gnu. s-ig, a. nu sein, se 2.
stieren. -kalb, n -[e]s -er† tjurkalv. -kämpf, m
-[e]s -e† 1. tjurkamp, kamp mellan tjurar.
2. se -gefecht. -kämpfer, m, se -fechter,
s-köp-fig, a 1. tjurhövdad. 2. F tjurskallig,
halsstarrig. -köpfigkeit, /OF tjurskallighet.
-kraut, w, se Erbsenwiirger. -leder, n -s
oxläder. -mensch, m -en mytol. Der ~
Minotauros. -nacken, m -s - tjur|nacke, -hals.
s-nak-kig, a 1. med tjurnacke. 2. se s-köpfig. -opfer,
n -s - tjuroffer. -sucht, f O veter.
’brummar-sjuka’. -töter, m vid tjurfaktn. matador, espada.
-verein, m -[e]s -e tjurförening.
Stieß, se stoßen. ^
Stieß‖e|, m -s - dial. 1. spik. 2. knöl, tölp,
klump[er], s-[e]l ig, a tölpig, klumpig, s-el|n,
stieß[e]le -te ge-t intr [h] bära sig
klumpigt (tölpigt) åt.
1. Stift, n -[e]s -e[r] 1. stiftelse, [välgörenhets-]
anstalt. 2. [biskops]stift. 3. kloster. 4.
domkapitel. - 5. teologiskt seminarium.
2. Stift, m -[e]s -e (dim. -chen, -lein) 1. stift,
dubb; pigg, plugg, sprint, bult; O pivå. 2.
[grammofon]stift. .3. avbruten tandstump. 4.
[rit-, penn]stift; [färg-, blyerts]penna;
griffel. Farbiger ~ färg|pennp,, -krita. 5. F
lär|-ling, -gosse; lilleputt, puttefnask, F knatte.
6. strimla. 7. P tuggbuss. -dorA, m -[e]s
⚙ stiftdorn. $~el|n, stift[e]le -tege-ttrÄ.
skära i strimlor. 2. se punJetleren T.
1. stift|en, -est -ete ge-et I. tr1. fästa med
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free