Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stiften ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stift, stifta fast. 2. se punktieren I. II. intr
[å] P, se priemen I.
2. Stift|en, -est -ete ge-et tr 1. grund[lägg]a,
upprätta, t. ex. ein Kloster, ein Reich
inrätta, instifta, t. ex. e-n Orden stifta,
bilda, t. ex. e-n Verein åstadkomma,
anstifta, t. ex. Aufruhr nu. Böses ~ anstifta
ont; e-n Bund ~ åvägabringa ett förbund;
e-e Ehe ~ arrangera ett giftermål;
Frieden ’x/ stifta fred; Händel ~ ställa till
gräl; Nutzen ~ göra nytta, göra sig nyttig;
Unfrieden ~ [ut]så split; da haben Sie etw.
Schönes ge-et I där bar ni just ställt (styrt)
till [det] bra! 2. skänka till stirteise; donera;
ay. testamentera. 3. E-n Becher ~ ställa
upp (skänka) en bägare (pokal) tiii tävling.
Stiftenlldreschmaschine, f -n lantbr. [-stift[trösk]-verk.-] {+stift[trösk]-
verk.+} -köpf, m -[e]s -e† F kortklippt huvud,
-trommel, f -n lantbr. stifttunna.
Stifter(in), m -s - (f -nen) stiftar|e, -inna,
gi-var|e, -inna, donat|or, -rix, grundläggar|e,
-inna, upphovsman.
Stift‖farbe, f -n pastellfärg, -führung, f -en
1. ⚙ tappstyrning. 2. konst, stiftföring,
-hal-ter, m -s - ritstift, stift-, penn|hållare.
stiftisch, a tillhörande ett stift, stift[s]-.
Stift‖kloben, m -s - O stiftklove. -kreide, f -n
vit krita, skolkrita.
Stift‖|er, m -s - domkapitelsledamot, -lerin, f
-nen, se Stiftsfrau, s-lich, a stift[s]-. -ling,
m -s -e pensionär i stiftelse.
Stift‖malerei, f 1. ⚙ pastellmåleri. 2. -en
pastellmålning. -maschine, f -n [-stift[tillverk-nings]maskin.-] {+stift[tillverk-
nings]maskin.+} -nagel, m -s -† stift.
Stiftsllamt, n -[e]s -er† 1. domkapitel. 2.
ledamotskap av domkapitel, -amt|mann, m -[e]s
-leute ung. an stälts syssloman, -arme(r), m o.f
adj. böjn. icke betalande pensionär (innehavare
av friplats) i stiftelse, -brief, m -[e]s -e, se
Stiftung surkunde.
Stift|schraube, f -»O pinnbult.
Stifts‖dame, f -ra, -frau, f -en stifts|dam, -fru.
-fräulein, n stifts|jungfru, -fröken, -gebäude,
n -s -, se -haus. -gemeinde, f -n
domkyrkoförsamling. -hauptmann, se -amtmann. -haus,
n -es -er† 1. [mild (from)] stiftelses hus
(byggnad). 2. domkapitels hus (byggnad),
-herr, m -n -en domherre, kanik, -hütte, f
bibl. judarnas stiftsbydda, tabernakel, -kirche,
f -n domkyrka, katedral, -konvent, m -[e]s
-e domkapitels sammanträde, -ländereien,
pl domkapitels jordegendom, s-mäßig, a
stifts-, domkapitels-, -messe, f -n ung.
själamässa för donator, -pfarrer, m -s -, se
-predi-ger. -pfründe, f -n domherres prebende,
-prediger, m ung. domkyrkopräst, -schule, f
-n 1. katedralskola. 2. ’donationsskola’.
-schiller, m katedralskoleelev. -stelle, f -n, se
-pfründe. -Versammlung, f -era, se -konvent.
-vikar, m -s -e prebendeinnehavare.
woh-nung, f -en bostad i stiftelse.
still
Stiftung, f -en 1. stiftande, in-, npp|rättande,
skapande. 2. donation. 3. [mild] stiftelse.
Stiftungsllakt, r.i -[e]s -e instift|ande, ning,
-eise, -brief, m -[e]s -e, se -urkunde.
-einkünf-te, pl stiftelses inkomster; inkomster från
stiftelse, -feier, f -n, -fest, n -es -e
stiftelsefest; grundläggnings-, års-, minnes|högtid,
jubileum[sfest]. -geld, n -[e]s -er stipendium;
[skänkt] fond. -geschäft, n -[e]s -e stiftande,
don|erande, -ation. -jahr, n -[e]s -e stiftelseår,
s-mäßig, a i enlighet med stiftelses statuter,
-platz, m -es -e† sty. friplats, -tag, m -[e]s -e
stiftelse-, instiftnings|dag. -urkunde, f -n
stiftelseurkund, gåvobrev, -worte, pl invignings-,
instiftelse|ord, -tal.
Stiftllzahn m -[e]s -e† stifttand. -zänglein, ra
liten tång, pincett, s-zeichn|en, -ete ge-et OD
intr [h] teckna i (med) färgkrita; måla i
pastell. -Zeichnung, f -era teckning i (med)
färgkrita, pastellmålning, -måleri,
zün-dung, f -era 1. motorv. stifttändning. 2. skjutn.
tänd-, slag|stiftsavfyring. -zündungspatrone,
f -n skjutn. tändstiftspatron.
Stigm|a [’Jtigma:], ra -as -ata o. -era stigma,
[bränn-, födelse]märke, fläck i huden, ärr.
-tisation, f -era stigmatisering. s^tisier|en, -te
-t tr stigmatisera.
Stil m -[e]s -e 1. förMdr. griffel. 2. Midi, stil,
skrivsätt, språkbruk; framställningssätt.
Erhabener (gehobener) nu högre stil. 3. aiim.
stil, t. ex. gotischer, romanischer nu, im »v der
Antike, im großen Alten (neuen) ~s
gamla (nya) stilen vid datering; das ist bei ihm [so]
~ det är så hans vana (sätt), -art, f -era stilart.
Stilben [’bein], n. -s O kem. stilben. -färben, pl
stilb enf ärger.
Stilett, ra -[e]s -e stilett, -fliegen, pl zool. There.
vidæ stilettflugor, -stoß, m -es -e† stilettstöt.
Sti‖lfehler, m stilfel. -gattung, f -era stilart.
-gefiihl, n -[e]s stilkänsla, s-gerecht, a
stil|-enlig, -trogen, s-haft, a stil|full, -enlig,
s-isie-r|en, -te -1 tr stilisera, -isieren, n -s 0,
isie-rung, f -era stilisering.
Stilist m -en -en stilist, -ik [’Iis], f -era stilistik,
stillära. -iker, m -s - stilist, s-isch, a
stilistisk, stil-. In nuer Hinsicht äv. stilistiskt sett.
still, a 1. still[a], t. ex. ~ sein, stehen, die Luft
ist nu, nue Messe, der Snue Ozean; tyst, t. ex.
es ist nu, ~es Gebet, ~er Vorbehalt, Vorwurf;
tystlåten, t. ex. ~er Mensch; lugn, t. ex. das
Meer ist <*u; stillsam, tillbakadragen, t. ex. ~es
Leben, ~er Mensch, nu! tyst! stilla! lugn! seid
nu! håll er stilla (tysta)! ~ gestanden! stå
still! jfr -gestanden; nu davon! håll tyst om
det! es ist jetzt ganz ~ davon man hör
ingenting mera om det; e-ra ~ bekommen (kriegen,
machen, schaffen) a) få ngn tyst, bringa ngn
till tystnad, b) döda ngn; ~ bleiben
förbli stilla (tyst); ~ haltenhålla stilla, av.
stanna; mit dem Wagen nu haltenhålla med
vagnen (bilen); ~ liegen ligga stilla, ar. ha
— 2272 -
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
