- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2275

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stimmliste ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

, ste, f -n röstlängd, s-los, a 1. fonet, tonlös,
t. ex. ~er Konsonant. 2. mållös, stum.
lesig-keit, f O 1. fonet, tonlöshet, tonlöst uttal. 2.
mållöshet, stumhet. -mittel, se Stimmittel.
-nerv, m -s o. -en -en anat. röst-, stäm|nerv.
-organ, n -s -e, se -Werkzeug, -pfeife, f -n mus.
stämpipa. -recht, n -[e]s O rösträtt, t. ex. das
allgemeine -rechtlerin, f -nen
rösträtts-kvinna. -ritze, f -n anat. röstspringa, glottis.
-ritzenkrampf, m -[e]s -e† läk. glottiskramp.
-röhr, n -[e]s -e, se -gang, -röhre, f -n talrör,
-schlüssel, m, se -er 2. -stock, m -[e]s -e†, se
. -holz, -täfeichen, n ant. röstbricka, -teilung, se
-en\teilung. -ton, m -[e]s -e† fonet, tonande
(klingande) uttal. -Übung, f -en röst-,
tal|-övning. -umfang, m -[e]s röstomfång.
Stimm|ung, f -en 1. se -en. 2. mus. stämning,
t. ex. die f>u halten. Die ~ verlieren bli
ostämd. 3. [sinnes]stämning, t. ex. heitere,
gedrückte, trübe, versöhnliche äv. affekt.
Gehobene ~ hög (livad, uppsluppen)
stämning; in guter ~ sein vara vid gott lynne
(humör); in der ~ sein, etw. zu tun vara
hågad (upplagd) [för] att göra ngt; in ~ sein
, vara i stämning; aus der ~ sein vara ur
stämning (ur humör).
Stimmungsübild, n -[e]s -er stämningsbild.
-fehler, m mus. fel i stämning[en]. -mache, f 0,
-macherei, f -en agitation, propaganda,
-mensch, m -en -en stämningsmänniska,
-um-schwung, m -[e]s -e†, se -wechsel. s-voll, a
stämnings|full, -fylld, -wechsel, m omslag i
stämning[en].
Stimmllvieh, n -[e]s F valboskap, -wechsel, m -s
målbrott. -Werkzeug, n -[e]s -e 1. mus.
stämverktyg. 2. anat. röst-, tal|orgän. -Zähler, se
-en\zähler. -zettel, m röstsedel.
Stimps m -es -e F, se Knirps.
Stimu‖lan|s [’lan], n -s -tia [’lantsia:]
stimu-.lans, stimulerande (F uppiggande) medel,
-ation, f -en stimulering, eggande, F
upp-piggning. s-ier|en, -te -t tr stimulera; F pigga
upp. -ieren, n-s 0, -ierung, f -en, se -ation.
-|us [fti:], m -us -i, se -ans.
Stine, f npr förk. för Christine, Ernestine Stina.
Stinklladores [’do:], f - F skämts, stinkadorus,
’stinkpinne’ dålig cigarr, -asant, se (stinkender)
Asant. -bäum, m bot. 1. Sterculia. 2. se
Faulbaum. -beere, f 1. illaluktande bär. 2. se
Eberesche, s-besoffen, a P dödfull. -blume, f,
se -baum. -blüter, pl bot. Sterculiaceæ. -bock,
m -[e]s -e† 1. stinkande bock. 2. F bildl.
illaluktande (stinkande) person, -bombe, f -n
stinkbomb. -brand, se Faulbrand, -bude, f -n
F snuskigt (stinkande) kyffe, -dachs, m zool.
Mydaus stinkgrävling, -drüse, f -n zool.
stinkkörtel.
Stink|en, stank[e]st stänkest gestunken -[e] intr
[h] 1. stinka, lukta illa, t. ex. das Aas -t.
Nach etw. ~ stinka av ngt; aus dem Hals ~
ha elak andedräkt. 2. bildl. Eigenlob -t själv-
beröm luktar illa; ~de Lüge gemen (nedrig,
oerhörd) lögn; vor Faulheit ~ vara skamligt
lat; er -t vor mir han äcklar mig; es -t det
ser misstänkt ut; jfr ihm -t die Nase
danach P han fikar alltid efter det. S~, n -s
stinkande, stank, -d, a 1. stinkande,
illaluktande. 2. ~ faul skamligt lat, jfr stinken 2.
3. bot. stinkande, stink-, se t. ex. Gänsefuß 2.,
Nieswurz, -d|faul, se -d 2. S^d|werden, n -s
för|skämning, -ruttnelse.
Stink‖er, m -s -, se Stänker 1., 2. -erei, f -en
F stinkande, stank, s-faul, se s-end 2. -fisch,
m, se Stint, -fiuß, m -ßusses O min.
illaluktande flusspat, -hahn, m, se Wiedehopf, -holz, n
-es -er† illaluktande trä; stinkträ av Gustavia.
Ceylonisches ~ olaxträ av oiax. S-ig, a
stinkande, illaluktande, -käfer, se Mistkäfer.
-kalk, m -[e]s geoi. stinkkalk, orsten[skalk],
-kamille, se (stinkende) Hundskamille, -kohle,
f -n illaluktande brunkol, -kresse, se
Mauer-kresse. -lachs, m, se Stint, -malve, f bot.
Sterculia. -marder, m, se Iltis, -marin, m, se
Meerstinz. -melde, se Bocksmelde, -mergel,
m geoi. bituminös märgel, -morchel, se
Gicht-morchel. -nase, f läk. stinknäsa, ozoena.
-nessel, f, -polei, m, se Waldziest, -ratte, f,
-ratz, m, -ratze, f, se Iltis, -salm, m, se Stint.
-schwamm, m, se Gichtmorchel, -spat, m -[e]s
bituminös kalkspat. -Stein, m -[e]s-, se -kalk.
-teufel, m, se Bittersüß, -tier, n zool.
stinkdjur, a) se Skunk 1.; b) Conepatus stiffocans
Su-rilho; c) Zorilla striata bandiller. -topf, m -[e]s
-e† ⚔ stinkpotta, -vogel, m, se Hoatzin o.
Wiedehopf. Wanze, f zool. Palomena prasina grönt
stinkfly. -wiesel, n, se Iltis, -wild, n -[e]s jakt.
stinkande villebråd.
Stint m -[e]s -e zool. Osmerus eperianus nors, slom.
Verliebt wie ein ~ F kär upp över öronen,
-fang, m -[e]s nors-, slom] fiske, -zeit, f nors-,
slom]tid.
Stinz m -es -e, se Stint, -marin, m, se Meerstinz.
Stipend‖iat, m-en-en stipendiat, -ien[fonds, m
- - stipendiefond, -ist, m -en -en österr., se -iat.
-i|um, n -ums -en stipendium,
penningunderstöd.
Stipernagel m -s -† fyrkantig spik.
Stipp m -[e]s -e småsak, obetydlighet; punkt,
prick, märke. Auf den ~ dial. genast, på
fläcken. -besuch, m -[e]s-e kort (’fransysk’) visit,
titt. -chen, n -s -, se -e. -e,f-n (dim.
Stipp\-chen, -lein) 1. se Stipp. 2. [stek]sås. S~]en,
-te ge-t tr o. intr [h] 1. doppa i sås o. d., t. ex.
Kuchen in den Kaffee 2. peta [på]. 3. P
berün. plocka cigarrstumpar, -en, pl läk.
utslag. -er, m -s - 1. P berün. cigarrstump. 2.
P butikstjuv med limspö. -visite, f -n, se -besuch.
Stipsel m -s - dial. liten bit.
Stipulation, f -en stipulation, bestämmelse,
s-ier|en, -te -t tr stipulera, fastställ a, bestämma,
avtala, -ieren, n -s O, -ierung, f -en, se -ation.
stirb, -st, -t, se sterben.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free