- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2277

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stockaar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Stocküaar, -adler, m, se Hühnerhabicht, -älchen,
-« Roggenälchen. -amerikaner, m äkta (F
’hundraprocentig’) amerikan[are]. -amsel, f,
se Ringdrossel, -ausschlag, m -[e]s -e† bot.
[träd]stnbbekott kon. -ball, m -[e]s sport. vanl.
[land]hockey, »v. golf, polo. -bailmannschaft,
f -en [land]hockeylag. -ballspiel, n -[e]s -e, se
-ball. -band, n -[e]s -er† käppsnodd, -barsch,
se Flußbarsch, -bei|, n -[e]s -e timmeryxa med
halvrund egg. -beschlag, m -[e]s -e† käppbeslag,
s-betrunken [’Jto-’tiu], a dödfull. -bildung, f
en zool. kolonibildning, s-blind [’/to-’bli], a
stock-, sten|blind. -böhme, m -n -n äkta
böh-mare. -börse, f fondbörs, -brite, m -n -n
äkta britt, -butter, f ung. lantsmör; smör i
klump[ar].
Stöckchen, n -s - 1. liten käpp, pinne. 2. hand.
talong.
Stock‖degen, m värjkäpp. s-deutsch [’Jto-’doy],
a ärketysk, äkta tysk. -deutsche(r), m o./adj.
böjn. äkta (inbiten) tysk(a), ärketysk(a).
s-dick [’Jto-’di], a tjock som en tunna,
s-dumm [’Jto-’du], a stock-, ärke|dum, dum
som ett spån. s-dunkel [’Jto-’du], a stock-,
beck-, kol|mörk, kolsvart, -dunkelheit, f O
kolmörker, s-dürr [’fto-’dv], a torr som
fnöske (som ett skelett); bara skinn och ben.
s-düster [’Jto-’dy:], a förfärligt dyster,
-eisen, n trädg. planterings|pinne, -järn.
Stöck|e|, I. n -s -, se -chen. II. m -s - O ambult.
-advokat, se Winkeladvokat. -knecht, m -[e]s -e
wien. böd ei[sdräng], -mauerung, f -en gruvt.
förtimring. -schuh, m -[e]s -e högklackad sko.
Stock|en, -te ge-t I. intr [h o. s] 1. stocka sig,
råka i stockning, t. ex. der Verkehr -t; [av-]
stanna, upphöra, t. ex. das Gespräch -te;
stagnera. Ihr Atem -te hon tappade andan;
das Blut -t in den Adern bildl. blodet stelnar
i ådrorna; das Geld -t hand. pengarna
cirkulera ej; die Geschäfte ~ affärerna stå stilla;
der Handel -t handeln ligger nere; mir -te
das Herz mitt hjärta stod stilla; der Puls
-t pulsen avstannar (står stilla); die Sache
’tt opers. es -t mit dieser Sache saken har
kommit till en död punkt; die Stimme (das
Wort) -te ihm im Munde rösten svek honom;
[im Reden] ~ börja stappla på målet,
komma av sig; die Unterhandlungen oj
underhandlingarna ha kommit i dödvatten; bel der
Aufführung darf es nicht ~ får det inte haka
sig. 2. stelna, levra sig; ysta sig. Ge-tes Blut
levrat blod; ge-te Milch surmjölk. 3. bli
möglig, mögla, få fuktfläckar, t. ex. die
Wäsche hat (ist) ge-t. opers. Es -t leicht an
feuchten Orten saker bli lätt mögliga på fuktiga
ställen. II. tr 1. [få att] stanna, hämma,
t. ex. das Blut oj. 2. störa, förse träd med stöd;
skafta, sätta skaft på; ⚓ stocka ankare. 3.
[upp]rulla på trärulle. 4. trava [upp], t. ex.
Holz "w. 5. se stocken. III. refl. Sich ~ 1.
se I. 2. växa busklikt (i buskform). S~, n
-s O 1. avstannande, stockning. Ins u
geraten (kommen) avstanna, upphöra, avbrytas,
råka i dödvatten. 2. stelnande; levr|ande,
-ing, t. ex. ~ des Blutes.
Stöck|en, -te ge-t tr 1. sätta fånge i stocken. 2.
leda fånge till stupstocken.
Stockend, a stagnerande; jfr stocken I. 1.
Stock‖ende, n -s -n stock-, rot-, tjock|ända på
trädstam, -engländer, m äkta (inbiten)
engelsman. -ente, se Wildente.
Stöcker m -s - 1. se Stockmeister. 2. zool.
Trachaus taggmakrill.
Stock|erbse, f bot. pisum arvense åkerärt.
stöck[e]rig, a 1. torr, mager, tunn som en
sticka. 2. om sparris o. d. trä[akt]ig, trådig. 3.
se haperig.
Stockeri, n -s - österr. pianostol.
stocker|n, stöcker|n, stoche]re stöck[e]re -te ge-t
intr [s] dial. 1. gå på styltor; kliva, speta. 2.
stappla på orden, stamma, komma av sig.
Stockllerz, n -es -e gruvt. malm i stock[ar]. -eule,
se Schleier- o. Knarr[eule. -tackel, se
Kien-fackel. -falk[e], m, se Hühnerhabicht, -fäule,
-fäulung, f se -krankheit o. Rotfäule,
’»fechten, n -s käppfäktning, -feder, f -n zool.
täckfjäder. -fiedel, f -n, se -geige. s-finster [-[’Jto-’fi], -] {+[’Jto-
’fi],+} se s-dunkel, -finsternis, f -se kolmörker.
Stockfisch m 1. stockfisk, torkad torsk. 2. F
tjockskalle, dumhuvud, -fahrer, m -s -
torskfiskare. -fang, m -[e]s torskfiske. — jfr Dorsch-.
Stock‖fleck, m -[e]s -e fukt-, mögel|fläck,
jord|-fläck, -bränna, s-fleckig, a fukt-, mögel-,
jord|fläckig. -flinte, f -n ’bösskäpp’. s-förmig,
a l.käppformig. 2. stockformig. -franzose, m
-n -n äkta (inbiten) fransman, s-fremd [-[’Jto-’frs], -] {+[’Jto-
’frs],+} a alldeles (fullkomligt; F vilt)
främmande. -geige, f -n mus. stockfiol. s-gelehrt
[’Jto-le:], a ung. lärd och pedantisk, -gerste,
f lantbr. sexradigt korn. -getriebe, n -s - ⚙
trilla, -glaube|[n], m -ns blind tro, ’kolartro’.
s-gläubig[’J"to-’gby], a blint troende, med
kolartro. -gras, se Hundsgras b), -hacke, f -n, se
-beil. -halter, m -s - käppställ. -hammer, m
-s-f krus-, kryss|hammare. -händler, m
käpp|-försäljare, -handlare, -haue, f -n
skogsv.stubbhacka. -haus, n -es -er† fängelse, s-heiser
[’Jto-’hai], a alldeles hes, hes som en korp.
-hieb, m -[e]s -e käpprapp. -höhe, f -n
stubb-höjd.
Stockholmer [’Jtok], I .m-s - stockholm|are,
-s|bo. II. a oböji. stockholmsk, i (från)
Stockholm. Das ~ Blutbad Stockholms blodbad; ~
Dialekt stockholmska; die oj Schären
Stockholms skärgård, -in, f -nen stockholmska.
Stock‖holz, n -es O 1. stubb-, kubb|ved. 2.
sätt-pinne. s-ig, a 1. mög|lig, -elfiäckig, fukt-,
jord|fläckig. 2. fuktig, råkall. 3. se stöckisch.
stock‖ig, a 1. se -isch o. stockig. 2. i sms.
-vånings-. Dreiojes Haus trevåningshus, -isch,
a (sup. -[e]s*) 1. styv (stel) som en pinne. 2.
omedgörlig, envis, halsstarrig, trilsk.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free