- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2295

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Streitigkeit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

t|ad, -lig, tvivelaktig; disputabel, t. ex. ~er
Punkt, nue Sache. Das ist noch ~ det är ännu
omtvistat (oavgjort); die Sache ist noch ~
saken är ännu svävande, jur. äv. målet är
ännu oavgjort; etw. nu machen dra ngt i
tvivelsmål, bestrida ngt; jfr 3. 3. E-m etw. ~
machen göra ngn ngt stridigt, tävla
(konkurrera) med ngn om ngt, bestrida ngns rätt
till ngt; e-m den Rang nu machen göra ngn
rangen stridig. Sr^keit, f -en 1. stridighet;
tvist; jfr Streit 1. 2. omstriddhet;
omtvistlig-het.
Streit|lkolben, m -s - stridsklubba, -kolbenbaum,
Se Kasuarbaum, -kräfte, pl ⚔ stridskrafter,
s-kundig, a stridskunnig. -kunst, f -e† ung.
debatteringskonst. lust, f O 1. strids-,
kamp|-lust, stridslystnad. 2. se -sucht, s-lustig, a 1.
strids-, kamp[lysten. 2. se s-süchtig, -macht,
f -e† strids|makt, -krafter, -styrka, -objekt,
n -[e]s -e, Be -gegenständ. -punkt, m -[e]s -e
tviste-, strids]punkt; jfr -gegenständ, »rede,
f -n dispyt, kontrovers, -roß, n -rosses -rosse
stridshäst, -s -, se Streit-. -Sache, f -n 1. se
-gegenständ. 2. jur. rättegång, process, mål.
-satz, m -es -e† [disputations]tes. -schlichter,
m freds|stiftare, -mäklare; förlikningsman.
-Schnepfe, f, se Kampf hahn 3. -schritt, f-en
stridsskrift, polemisk skrift; pamflett,
-sen-s8, f -n lie [som vapen], -s|kosten, pl sty. [-rättegångskostnader].-] {+rätte-
gångskostnader].+} -sucht, f O trätgirighet,
grälsjuka;disputations|lystnad, -mani.
s-süch-tig, a trätgirig, grälsjuk, bråkig;
disputa-tionslysten. -süchtige(r), m o. /adj. böjn.
trätgirig (grälsjuk; disputationslysten) person,
bråkmakare. -theolog|[e], m -en -en stridbar
teolog. Übung, f -en 1. ⚓ stridsövning. 2.
disputationsövning. -väter, m mytol. uug.
krigsgud. -verkündung, f -en jur. litis denunciatio.
-vogel, m, se Kampfhahn 3. -waffe, f -n
stridsvapen. -wagen, m -s - ant. stridsvagn, -wert, m
-[e]s -e jur. tvisteföremåls värde.
Strelitz|[e] [’litsa], m -en -en förr strelits rysk
livgardist.
Stremel m -s - P berl. 1. Ein nu Brot en bit
bröd. 2. liten (kort) stund.
stremmjen, -te ge-t intr [å] o. tr strajma [på],
t. ex. die Hosen nu [micK].
Strempel m -s se Dornfarn.
streng, I. a 1. sträng, t. ex. ~er Herr,
Kritiker, r>se$ Regiment, ~e Miene, er ist ~ gegen
seine Kinder, gegen sich selbst; äv. hård. 2.
nuer Arrest ⚔ äv. skärpt arrest; ~e Diät sträng
diet; ^e Einfachheit rigoros enkelhet; ~es
Examen svår examen; Haft strängt (hårt)
fängelse; Maßregeln stränga åtgärder;
nue Regel sträng regel; ^e Tugend sträng
(ofelbar) dygd; aufs ~ste på det strängaste;
im rasten Sinne des Wortes i ordets
strängaste (mest egentliga) betydelse. 3. stark,
skarp, sträng, hård. ~er Frost stark frost;
Kälte stark (skarp, bitande) köld; ~es
Klima hårt klimat; ~er Winter sträng
vinter; im festen Winter [mitt] i smällkalla
vintern. 4. skarp, genomträngande, äv. kärv, t. ex.
nuer Geruch, Geschmack. ~er Wein kärvt (äv.
starkt) vin. 5. föråidr. stark, t. ex. mit nuer Hand.
6. se gestreng 2. 7. dial. brant. 8. se -flüssig.
II. adv 1. strängt, t. ex. e-n »v» behandeln,
bestrafen, sich ~ an etw. (ack.) halten, ~ über
etw. (ack.) wachen; äv. noga, strikt, t. ex. ~ auf
etw. achten, ~ wissenschaftlich. Er hält seine
Kinder zu ~ han håller sina barn för strängt
(är för sträng mot sina barn); nu genommen
strängt (noga) taget; nust entgegengesetzt
direkt (diametralt) motsatt; estens untersagt
strängt (strängeligen) förbjudet. 2. ~
schmecken smaka skarpt (kärvt), ha en skarp
(kärv) smak. -e, se streng.
Streng‖e, f O 1. stränghet, t. ex. die nu des
Verfahrens, der Sitten. In aller ~ mycket
strängt; nach der nu verfahren förfara strängt
(med stränghet); von seiner nu etw.
nachlassen äv. bli mildare. 2. stränghet, t. ex. ~ des
Winters; hårdhet, skärpa, t. ex. ~ der Kälte.
3. skärpa, t. ex. ~ des Geruchs. 4. se
Harn-strenge. 5. se -el. -el, m -s O veter. kvarka.
S-|en, -te ge-t tr spänna [till, åt], s-flüssig, a
metaii. svårsmält, -flüssigkeit, f O metall,
svår-smälthet. s-fromm, a strängt religiös,
s-genommen, adv strängt (noga) taget, s-gläubig,
a strängt troende, rättrogen, ortodox,
gläu-bigkeit, f O sträng rättrogenhet, ortodoxi,
-heit, -igkeit, f O stränghet; jfr -e. s-iglich,
adv F strängeligen, -ling, m -s -e 1. person
med stränga åsikter, rigorist. 2. kärvt
päron. -lot, se Schlaglot. s-stens, adv på det
strängaste, strängeligen, s-vertraulich, a
strängt förtrolig (konfidentiell).
Strenuität, f O hurtighet, duktighet.
Strenze, f -n, se Sterndolde.
Strenzel m -s se Geißfuß 2.
strenz|en, -[es]£ -te ge-t tr F knycka, snyta.
Streptokokkus m -us -en bakter. streptokock.
Streu, f -en 1. lantbr. strö; halm. 2. halm[bädd],
t. ex. auf nu schlafen, -bettung ,f-en lantbr. strö.
-blau, n -s pulvriserad smalt. -büchse, f -n
strödosa, F isht i sms. [-]ströare;
sand-,peppar|-dosa etc. -düse, f -n ⚙ strilmunstycke.
-düsen|-zerstäuber, m O mimstycksspridare. B, f -n,
se Streu, s~|en, -te ge-t tr o. intr [/i] 1. strö,
beströ, strö ut [på], t. ex. Blumen auf den Weg
(den Weg mit Blumen) Salz auf etw. ^v, mit
Sand nv, Stroh fürs Vieh absoi. dem Vieh
nu strö (lägga strö) under kreaturen; Ydie
Göt-ter nu ihre Gaben auf ihn bildl. gudarna låta
sina skänker regna över honom (överösa
honom med gåvor), han är gudarnas gunstling
(älskling); Puder ins Haar nu pudra håi;et;
se Sand 1.; den Göttern Weihrauch n* offra
(bränna rökelse) åt gudarna. 2. sprida, t. ex.
das Gewehr -t; sprida [ut}, t. ex. Schriften
ins Publikum nu; kringsprida, skingra; ⚓ för-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free