Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Striegelstaub ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bli åthutad, ᚼ få snubbor. 4. Ge-t, se
s^haa-rig. -staub, m "[e]s ryktdamm. *ung, f -en
1. rykt|ande, ning, borstning. 2.
häcklande, nagelfarande, hård kritik.
Striem‖e, f -W, -en, m -s - strimma isht efter slag;
blånad, s-en|förmig, a lik (som) en strimma,
lång och smal. -en|zeichen, n blånad, s-ig,
a strimmig; med långsmala blånader.
striepig, a nty. randig, strimmig.
Striez‖el, I. m -s - smärt ung man. II. m -s
-(/-n) dial. siags vete|bröd, -bulle, -längd, s-|en,
-[es]t -te ge-t intr [h] F stjäla, F knycka,
snatta.
strikt, I. a strikt, sträng, noggrann,
ovillkorlig, bokstavlig. II. se -e. -e, adv strikt[e],
noggrant, bokstavlig|en, -t, strängt, t. ex. etw.
nu befolgen.
Strik‖tion, f -en sammandragning, -tur, f -en
läk. onormal förträngning, striktur.
stringent [strig’gsnt], a stringent, bindande.
Stringer m -s - ⚓ stringer. -platte, f -n
stringerplåt.
stringier|en [Jtrig’gi:], -te -t tr 1.
sammandraga tätt. 2. snudda vid.
Stringozephalenkalk [’fa:], m -[e]s geoi.
stringo-cephaluskalk.
Stripp‖e, f -n (dim. -chen, -lein) 1. ögla; [stövel-,
käng]stropp; hälla på byxben. Wenn die nu
nicht reißt bildl. om allt går väl (går i lås);
es regnet det regnar småsten (står som
spön i backen, öser el. vräker ner). 2. berl.
a) vetebröd, franskt bröd; b) E-e Weiße mit
e-r nu ett glas ’weissbier’ med ’spets’
kumminbrännvin. S-|en, -te ge-t tr 1. sätta ögla (stropp,
hälla) på, förse med ögla (stropp, hälla). 2.
F ge stryk, prygla, F randa. 3. ity. mjölka.
4. ø metall, uttrycka götet.
Strip[p]s, m -es O F dial. prygel, stryk, s^|en,
-est -te ge-t, se strippen 2.
Stritt, se streiten. m -[e]s -e sty., se Streit.
-ig, se streitig.
Strizz‖i, m -s -s 1. österr., se Striezel I.; s^v.
snobb. 2. o. -|o, m -os -i P alfons, P hallik.
Strob‖el, m -s - tovigt (rufsigt) hår, ’kalufs’,
s-[e]lig, a tovig, hoptovad; rufsig, -el|kopf,
m -[e]s -e† [person med] tovigt huvud
(’kalufs’). s-el|n, -te ge-t intr [h] om hår bli
tovigt (rufsigt), -el|peter, se Struwelpeter.
Strobismus [’bis], m - O skel|ögdhet, -ande.
strob|llg, se -[e]lig.
Stroboskop, n -s -e stroboskop; trolltrumma.
Stroh, n -[e]s 1. 0, ᚼ -e halm, t. ex. ein Bündel
nu, Matten von nu. Mit nu decken halmtäcka.
2. ⚙ bildl. Wie nu schmecken smaka
ingenting; grob wie nu grov, råbarkad; Geld wie
nu haben ha pengar som gräs; leeres ~
dreschen a) ’tröska tomt’, inte ha ngt för sitt
bé-svär, b) prata strunt; auf [dem] ~ liegen a)
ligga på halm, 6) vara i svår nöd, leva i arm od,
c) ligga död [på sin bädd], d) dial. vara i
barnsnöd; e-n aufs nu bringen bringa ngn till tiggar-
staven; ~ im Kopf haben F ha sågspån i
huvudet; Korn im nu haben vara klyftig; nu ins
Feuer werfen gjuta olja på elden; nicht von
nu sein inte vara illa (dålig). 3. ⚙ nty. F Lehm
und ~ ärtpudding med surkål. 4. - antal
kärvar till tröskning, -arbeit, f -en halmarbete,
arbete av [flätad] halm. -arbeiter, m
halm|flä-täre, -arbetare, s^artig, a halm|artad,
-liknande. -band, n -[e]s -er† 1. halm|band,
-fläta. 2. hand. halmliknande band. -bank, se
Häckselbank, -bausch, m -es -e[f] halmviska,
-bedachung, f -en halmtak[täckning],
s^be-deckt, a halmtäckt. -bedeckung, f -en
halmtäckning. -bett, n -[e]s -en halmbädd,
-biri-der(in), m (/-nen) lantbr. kärvbind|are, -erska.
-blume, f -n 1. halmblomma. 2. bot. [ishtl
Heii-chrysum eternell, immortell. -boden, m -s -[/-]
halmskulle, -brand, m -[e]s bot. urocystis occuita
stråbrand, -breche, f -n, -brecher, m lantbr.
halmkross, -bund, n -[e]s -e, -biindel, n (m),
-btischel, m (») halmkärve, bunt (fång) halm.
-butter, f O smör av halmutfodrade kor,
vintersmör. -dach, n -[e]s -er† halmtak, -decke,
f -n halmmatta, -decker, m [-halmtak[s]täc-kare.-] {+halmtak[s]täc-
kare.+} -diemen, m, se -miete. s~dumm [-[’Jtro:-’dum], -] {+[’Jtro:-
’dum],+} a F dum som spån, kodum. -dünger,
m lantbr. halmgödsel. -einbinder(in), se
-bin-der[in). -elevator, m -s -en lantbr.
halmelevätor. s^e[r]n, a 1. [gjord] av halm, halm-. 2.
bildl. a) skör, bräcklig, klen; b) intetsägande,
fadd, torr. -ernte, f -n halmskörd, -ertrag,
m -[e]s -e† halmskörd[ens avkastning],
fak-kel, f -n halmfackla, -farbe, f O halmfärg.
s^farben, s~farbig, se s^gelb. -feile,
arm-, bestöt|fil. -feim, m -[e]s -e, -feimen, m
halmstack, -feuer, n -s O bildl. hastigt
uppflammande och slocknande eld, flyktig
(snabbt övergående) iver. <v> der Liebe [-kort[-varig]-] {+kort[-
varig]+} kärlek. -fiedel, f -rø, se Holzharmonika.
-flachs, m -es ohäcklat lin. -flasche, f -n
flaska i flätat halmfodral.
Strohf|echter, m halmflätare. -el, f 1. ⚙
halmflätning. 2. -en halmflätar|verkstad, -fabrik.
-In, f -nen halmfläterska.
Strohllfutter, n -s halmfoder, s-gedeckt, a
haliri-täckt. -geflecht, n -[e]s -e flätat halmarbete;
halmflätor koii. s-geflochten, a av flätad halm,
halmflätad. S-gelb, a halm-, stråjgul,
halm-färgad. -häckerling, m -s hackelse, -halm, m
-[e]s -e halmstrå, äv. bildl., t. ex. der
Ertrinkende greift nach dem -hälmchen, n litet
halmstrå. ~ ziehen dra lott med halmstrån, ’dra
strå’, -häufe|[n], m -ns -n halm|hög, -stack,
-hut, m -[e]s -e† halm-, äv. strå|hatt; mjuk äv.
panamahatt. -hlitte, f -n halmtäckt koja.
s-ig, a 1. halmbiandad. 2. halmfärgad. 3. se
s-en 2. b), -junker, m -s - ohyfsad
lantjunka-re. -köpf, m -[e]s -e† F träskalle, dumhuvud,
s-köpfig, a F trä-, tjock|skallig. -korb, m
-[e]s -e† halmkorg. -kränz, m -es -e†
halm|-krans, -krona. Braut im ~ ej jungfrulig
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
