- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2299

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Strohlager ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brud. -lager, n -s - halm|läger, -bädd.
lat-te, f -n halmtakssparre. -|elim, m -[e]s O byggn.
halmblandad lera. -mann, m -[e]s -er† 1.
halmgubbe; fågelskrämma. 2. nolla. 3. hand.
bildl. bulvan; kort. träkarl, -matratze, f -n
halmmadrass, -matte, f -n halmmatta,
-messer, ra, se Futterklinge. -miete, f -n lantbr.
halm|dös, -stack, -mist, m -es, se -diinger.
-papier, n -[e]s -e halmpapper, -pfeife, f
-n rörpipa, herdeflöjt, -predigt, f -en F
skämts, tal till nygift fru dagen efter bröllopet,
-presse, f -n halmpress, -puppe, f -n
halmdocka; se äv. -mann. -sack, m -[e]s -e† 1.
halmsäck. 2. halmmadrass. 3. fattiglapp. 4. F
Du gerechter f vj du store! kors i ali min
dar! -schaube, f -n halm|kärve, -knippa,
-schicht, f -en halm]skikt, -lager.
Schneidemaschine, f -n, -schneider, m lantbr.
hackelse-maskin. -Schober, m -s - 1. se -schuppen. 2.
se -miete, -schuppen, m -s - halmlada.
schüt-te, f -n halm|knippa, -bunt. -schütt|er, m
lantbr. halmskakare. -seil, n -[e]s -e halmrep.
-sesse|, m, se -stuhl, -sitz, m -es -e halmsits.
-stoff, m -[e]s -e halmmassa tiu halmpapper,
-stuhl, m -[e]s -e† stol med flätad halmsits.
-teller, m halmbricka, liten halmmatta på bord.
-unterläge, f -n hal m| underlag, -bädd.
-wa-ren, pl flätade halmvaror, -weide, se
Bauern-wollweide. -wein, m -[e]s -e vinodi.halm-,
stroh[-vin. -wiepe, f -n, se -wisch, -winter, m
efter-vinter, eftersläng av vinter[n]. -wisch, m -es
-e halm|viska, -tapp. -witwe, f -n F gräsänka,
-witwenschaft, f O ngns egenskap av gräsänka,
-witwer, m F gräsänkling, -zeug, n -[e]s, se -stoff.
Strök [o:], m -[e]s -e, -ing, f -s , se Sprung 12.
Strolch m -[e]s -e landstrykare, luffare,
vaga-bond; trashank, s^|en, -te ge-t intr [h O. vid
ortförändring s] driva (stryka) omkring, vara
(gå) på luffen.
Strom, I. m -[e]s -e† (dim. Ström\chen, -lein [ø:])
I. ström, älv, flod, t. ex. die Ströme Schwedens;
ström, t. ex. gegen denr schwimmen. Gegen
aen ’v» äv. uppströms; mit dem ~ medströms;
mit dem ~ schwimmen bildl. äv. vända kappan
efter vinden. 2. fjs. ström, t. ex. elektrischer
den ~ brechen, schließen, umschalten. 3.
bildh flod, t. ex. ein ~ von Tränen; ström. Es
regnet in Strömen regnet faller i strömmar,
det öser ned; ein ~ von Beredsamkeit en ström
av vältalighet; ~ von Worten ordsvall, ström
av ord. 4. ström[ning] i havet etc., strömdrag.
II. m -[e]s -e dial. ung [gods]förvaltare. s^ab
["ap], adv utför (med, ned|för, -åt) strömmen
(floden), -abgabe, f -n elektr. strömalstring;
strömleverans, -abnehmer, m elektr.
strömavta-gare, borste; kollektor; spårv. kontakt-,
ström|-bygel. s~abwärts ["ap], se s^ab. s~an [/?an]„
sesr^auf -anker,m -sströmankare,
-anwoh-ner, m -s - ung. strand|bo, -bebyggare vid flod.
-anzeiger, m, se -messer, -arbeit, /[elektriska]
strömmens arbete, -arm, m -[e]s -e flodarm.
Stromatik [’ma:] f O mattvävnadskonst;
stromauf [’’auf], adv uppför (uppåt, mot)
strömmen (floden).
Strom‖aufseher, m flodinspektör, s-aufwärts
[’’auf], se s-auf. -bahn, f -en 1. se -lauf.
2. se -bett. -band, n -[e]s -er† strömbälte,
-bau, m -[e]s -ten O flodbyggnad, -bett, n
-[e]s -en flod-, ström|bädd, -fåra. S-bildend, a
ström[drags]bildande. -brecher, m ung.
vågbrytare; isbrytare På bropeiare. -breite, f -n
flods (ströms, älvs) bredd.
Ström|chen, se -lein.
strom|ldicht, a. ~ abschließen elektr. isolera.
S-dichte, f -n elektr. strömtäthet, -durchflössen,
se -führend. S-einführer, m elektr. anod. -|en,
-te ge-t intr [/i] driva (stryka) omkring, vara
(gå) på luffen.
Ström|en, -te ge-t I. intr [h o. vid ortförändring s]
strömma, t. ex. die Tränen -ten aus seinen
Augen, das Wasser -1, das Volk -t nach dem
Theater; flyta, rinna. Das Blut -té ihm nach
dem Kopfe blodet rusade åt huvudet på
honom; beim r>*den Regen äv. i ös-, häll|regn.
II. tr 1. låta strömma (rinna). Du -st in die
Adern reines Blut poet. du fyller ådrorna med
rent blod; er -te seine Gefühle in die Saiten
han lät strängarna tolka sina känslor. 2.
skölja, spola, t. ex. der Fluß -t Sand ans
Ufer. 3. ■£> Die Ankerboje ~ kasta ut
ankarbojen. S~, n -s O 1. strömmande, rinnande,
flytande. 2. spolande, sköljande.
Stromtlenge, f -n trångt (smalt) ställe i flod.
-entnähme, f se -verbrauch, -entwicklung, f
en geogr. flods verkliga lopp. -er, m -s - F
landstrykare, F luffare; förr vandrande gesäll.
Strömer m -s - zool. Squaiius agazzisi strömmört.
stromer|n, strom[e]re -te ge-t, se strömen.
Strom‖erzeuger, m elektr. [ström]generator,
dynamo[maskin], -erzeugung, f -en elektr.
strömproducering. -es|ufer, n -s - flod-,
älv|-strand. -fähre, f -n flodfärja, -feld, n -[e]s -er
eiektr. strömmens magnetfält, s-führend, a
strömförande, -geber, m fys. elektrod, -gebiet,
n -[e]s -e flodområde, bäcken, -gefälle, ra-s
-flods fall. -geschwindigkeit, f -en
strömhastighet. -geschwindigkeitsmesser, m vattenb.
strömmätare.’ s-ig, strömig, a 1. snabbt
rinnande, strömmande. 2. i sms. Vier~ med
fyra floder (strömmar, älvar), -intensität, f
-en, se -stärke. -kabbelung, f -era «i* ung.
krabb-sjö vid tidvatten, -karte, f -n flodkarta,
-kenterung, f -en strömkantring, -korrektion, f -en,
se -regulierung. -kreis, m -es -e elektr.
strömkrets. -krümme, f -n, -krümmung, f-en
flodkrök. -lauf, m -[e]s -e† 1. flods (älvs) lopp,
flodlopp. 2. elektr. ström|bana, -väg.
Strömlein [a:], n -s - liten ström (flod, älv).
Stromleit‖er, m elektr. [ström]ledare. -ung, f -en
strömledning.
Strömling [[o:], m -s -e strömming,
Strom‖linie, f -n fys. strömlinje, s-los, a 1.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free