Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Suchlicht ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hund. -|jcht, n -[e]s -er sök[ar]ljus;
strålkastarljus, -e. -nadel, f -n, se -eisen, -ort, m
-[e]s -e o. -er† gruvt. [malm]letningsort. -röhr,
n -[e]s -e, se -er 3. -Schacht, m -[e]s -e[/] gruvt.
[malm]letningsschakt. -Scheinwerfer, m motorv.
sökarljus. -spiel, n -[e]s O ung. kurra gömma.
Sucht [p], f -e† (o. -era) 1. kronisk, långvarig
sjuk-dom, epidemi, farsot; valpsjuka; i sms. ofta
-sot, jfr Bleich-, Gelb[sucht. Fallende ~
fal-lande|sot, -sjuka, epilepsi; gelbe ~ gulsot;
rote nu, se Blutharnen. 2. lust[a], lystnad,
[sjukligt] begär, åtrå, mani, passion, sjuka;
i sms. ofta -lystnad, jfr Herrsch-, Genuß[sucht;
äv. -sjuka, jfr Tadelsucht. ~ nach
Vergnügungen nöjeslystnad; ~ nach Geld
penningbegär; ~ zu stehlen kleptomani; e-e wahre ~
haben, etw. zu tun ha en verklig mani (F
’fluga’) på (äv. vurma för) ngt.
Sücht‖elei, f -era ung. mani, vurm, F ’fluga’.
S-el|n, sücht[e]le -te ge-t intr [h] vara
behäftad med (F besatt av) mani (vurm), F ’ha
flugan* på ngt. S-ig, a 1. kroniskt, långvarigt sjuk.
2. i sms. a) -sjuk, t. ex. gelbnu, schwindnu,
ei-fernu; b) -lysten, t. ex. herrsche, -ler, m -s
-person med mani, F ’vurm’, -ling, m -s -e
1. se -ler. 2. kronisk sjukling.
suckel n, sucti[e]le -te ge-t intr [h] dial.
små-suga.
Sud [u:], m -[e]s -e 1. kok|ande, sjud|ande,
ning. 2. kok; brygd. 3. isht i sms. [-]båd.
Süd [y:], m -[e]s 1. ⚙ (förk. S) söder; jfr -era. 2.
-e sunnan[vind], sydlig vind. -afrika, n npr
Sydafrika, s-afrikanisch, a sydafrikansk,
-amerika, n npr Sydamerika, -amerikaner(in),
m (f -nen) sydamerikan, -ska.
s-amerikanisch, a sydamerikansk.
Sudan [zu-’da:n, ’zu:], m npr geogr. Sudan,
be-völkerung, f befolkning[en] i Sudan, -er
[’da:], m -s -, -ese [’ne:za], m -n -n sudan|es,
-neger, s^esisch [’ne:], s-isch [’da:], a [-su-dan[esi]sk.-] {+su-
dan[esi]sk.+} -kaffee, m -s bot. Cassia sudankaffe,
-neger, m, se -ese. -rot, se Magdalarot.
»Völker, pl. Die nu Sudan|folken, -stammarna.
Sudalltion, f -era svettning, -tori|um, n -ums -en
1. svettbad. 2. ångskåp.
Siidliaustralien, ra npr Sydaustralien, -hahn, f
-era södra järnvägen (’stambanan’), -bahnhof,
m -[e]s -e† ’södra stationen’, -breite, /*0 geogr.
sydlig bredd, -dakota, n npr (förk. S.D.)
Syddakota. s-deutsch, o sydtysk, -deutsche(r),
m o. f adj. böjn. en sydtj-sk. -deutschland, n npr
Sydtyskland^södra Tyskland.
Sudel m -s O 1. [smuts]pöl; smörja, smuts. 2.
kladd, koncept, -arbeit, f -en, se -ei i., 2.
-blått, ra -[e]s -er† smutsblad tidning, -bogen,
m -s -[/■] boktr, smutsark. -buch, n -[e]s -erf
kladdbok. -ei, f -era 1. sudd, kludd, klotter;
jfr-ra. 2. fusk[verk]; lappverk. 3.
smutslitteratur.
Sud‖[e]ler, m -s - 1. se Stümper. 2. kluddare,
klottrare; jfr Schmierer 3. 3. se -hoch, s-el-
haft, s-[e]lig, a osnygg, smörjig,
nedklottrad, suddig.
Sudelllkoch m -[e]s -e† osnygg (smutsig) kock;
ibi. fältkock. -köchin, f -raera osnygg
(smutsig) kokerska, -magd, f -e† osnygg
(smutsig) tjänsteflicka; diskerska. -maler, m -s
-kluddare; målarkludd. s-jn, sud[e]le -te ge-t
intr [h] o. tr 1. arbeta (utföra [ngt]) slarvigt
(vårdslöst). 2. smörja (söla, smutsa) ned
[sig], vältra [sig] i smutsen. 3. kludda
(klottra) [ned]. 4. fuska [med]; fuska ihop, slarva
(sudda, smörja, kludda) [ihop]. 5. opers. Es
-1 det är snöslask, -n, ra -s O 1. sudd[ande],
kludd[ande], klott|rande, -er. 2. fusk|ande,
-verk. -papier, n -[e]s -e läskpapper, -wäsche,
f O smutstvätt, -werk, n -[e]s -e, se -ei 1., 2.
-wetter, n snöslask, snöblandat regn.
Siiden m -s O (förk. S) söder; Söder, t. ex. die
Länder des ~s. Gegen nu söderut, sydvart;
im nu söderut, i söder; im ~ von Berlin a) i
södra Berlin, b) söder om Berlin; nach ~
steuern styra sydlig kurs (mot söder); der Wind
kommt von nu äv. vinden är sydlig, -flug, m
-[e]s -e† flygning till Södern, s^her, adv. Von
nu söderifrån, sellin, adv. Nach nu söderut.
Slider‖-, i sms. »i-, se äv. Süd-, -breite, se
Süd-breite, -kreuz, n -es astr. Das ~ Södra korset,
-see, se Zuidersee. -sonne, f ⚓ middag[stid].
Sudeten [’de:], pl geogr. Die ~ Sudeterna.
Süd‖frucht, f -e† sydfrukt, -grenze, f -n södra
gräns[en]. -halbkugel, f södra halvklotet,
-hasel, se Lambertshasel.
Sudhaus, ra -es -er† 1. sockertiiiv. sjuderi. 2.
brygg, brygghus.
Südl|holland, ra -s provins Sydholland, -jütland,
n -s geogr. Sönderjylland, -kante, f -n
syd|-kant, -rand; södra strand[en], -karolina,
n -s (förk. S. C.) geogr. Sydkarolina, -kreis, m
-es geogr. Södra polcirkeln, -kreuz, se
-er[-kreuz. -küste, f -n sydkust, -land, n -[e]s
-erf sydligt beläget land; se äv. -polarland.
-länder(in), m -s - (/-nen) sydlän|ning, -dska.
s-ländisch, a sydländsk, t. ex. ~es Aussehen.
Südl. Br., förk. för südliche Breite sydlig bredd.
Sud|ler, se -[e]ler. -in, f -nen 1. osnyggt
(smutsigt) fruntimmer, F lortlolla. 2. kludd erska,
klottrerska.
Süd‖lich, I. a södra, t. ex. im nuen Schweden;
sydlig, t. ex. der Wind ist nu, nue Breite. ~es
Kreuz, se Süderkreuz; das S^e Eismeer Södra
ishavet; am nusten adv. sydligast, längst
söderut. II. adv söder, t. ex. ~ von etw. liegen.
III. prep m. gen. söder om, t. ex. ~ des
Äquators. S-licht, ra -[e]s -er meteor, syd-, söder-,
austral|sken.
sud|lig, se ’[e]lig.
Südllling m -s -e sydlänning, -meer, n -[e]s
Söderhavet. -ost [zy:t"ost], m -es 1. ⚙ (förk. SO)
sydost. 2. -e, se -wind, -osten [zy:t"ostan],
m -s O sydost, -ostersonne ["ost], /O «1«
kloö-kan nia[f.m.]. s-östlich ["æst], a sydöstlig.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
