- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2329

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Taillenarbeiterin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


rin,f -nen liv[stycks]-, äv. korsett|sömmerska.
-n|schluß, m -schlusses schlüsse midjelinje,
-njweite, f midjeomfång, mått om midja[n].
Taill‖eur [tal’je:r], m -s -e 1. skräddare. 2.
kortsp. den som håller bank[en]. 3. se
Tailor-mude. t-ier|en [tal’ji:], -te -t I. tr skära till.
II. intr [/i] kortsp. kupera, ta av.
-taillig [’taljiq], a i sms. Kurz~ med kort midja.
Tailormade [’te:tar’me:d], n - -s skräddarsydd
dräkt, en tailor-made.
tajo [ta*’jo:], interj jakt. tajo! tally-ho!
TajO [’taiXO:], m -[s] geogr. floden Tajo.
Takel, » - «t* 1. tackel, grov talja. Vor
Top[p] und ~ treiben driva (länsa) för
tackel och tåg (för bara riggen). 2. se -ung 2.
-age [la^a], f -n, se -mig 2. -arbeit, f -en
tacklingsarbete. -boden, m -s -[/]
tackelkam-mare. -er, m -s - tackelgast, riggare. -garn,
n -[e]s «t» tagelgarn.
tak[e]lig, a dial. osnygg, ostädad, vårdslös.
Takellling, f -en 1. tagling av tågända. 2. se
-ung. -lauter, ill taljelöpare. t-los, a utan
tack-ling, origgad, t-|n, tak[e]le -te ge-t tr tackla,
rigga [upp], -n, n -s 0, se -ung 1. -pack, n
-[e]s, se -zeug 2. -ung, f -en 1. tacklande,
riggande. 2. tackling, tacklage, rigg. -werk,
n -[e]s, se -ung 2. -zeug, n -[e]s 1. se -ung 2.
2. pack, slödder.
Takin [’ta:], m -s -s zool. Budorcas taxicoior taki[n].
Tak|tier, Mig, -lung, se -[é]ler, t-[e]lig, -[e]lung.
Takt m -[e]s -e 1. takt, t. ex. ~ halten, [den]
~ schlagen, den ~ treten; rytm. Den ~
angeben markera takten; e-n aus dem
bringen få ngn ur takten, bidl., komma ngn att
tappa koncepterna, bringa ngn ur
fattningen; aus dem kommen falla ur takten, bildl.
förlora fattningen; im ~ bleiben hålla [-takt[en];-] {+tak-
t[en];+} nach dem ~ tanzen dansa i takt. 2. mus.
takt, t. ex. gerader (zweiteiliger) ^v. 3. se
strich. 4. takt[känsla], levnadsvett,
bele-venhet, t. e*. feiner -abteilung, f -en mus.
taktdel, -art,f -en mus. takt[art], t^artig, se
toumäßig. Obeständig, se t^fest.
-bezeich-nung, se -v or Zeichnung, -einteilung, f -en
takt-indelning. -fähigkeit, f, se -gefühl. -fehler, m
1. mus. taktfel. 2. biiai. taktlöshet,
indiskretion, blunder; etikettfel. t^fest, a 1. mus o. d.
taktfast. 2. tillförlitlig, pålitlig; säker i
sadeln bildl., väl bevandrad i ngt, F styv.
-fe-Stigkeit, f O 1. taktfasthet. 2. tillförlitlighet;
säkerhet, -gefühl, n -[e]s -e 1. takt-,
rytm|-känsla. 2. takt[känsla, -fullhet], känsla för
det passande, t^gemäß, se t^mäßig. -halter,
m s - 1. en som håller takten bra. 2. se
-mes-ser. t^ieren, -te -t intr [/&] taktera, ånge
(slå, hålla) takten, -ier|stab, -ier[stück, m -[e]s
-e† taktpinne, -ierung, f -en taktering.
Taktik [’taktik], f -en isht ⚔ taktik; piaumässigt
förfarings-, tillvägagångssätt. Seine ~
ändern ändra taktik, -er [’’tak], m -s - isht
taktiker; skicklig ledare; fältherre.
taktil [’ti:l], a känn-, förnim|bar.
taktisch, a (sup. -[e]s*) isht ⚔ taktisk, t. ex.
Aufgabe, ~e Einheit.
taktlos, a 1. taktlös, indiskyet, utan taktkänsla.
2. utan takt (rytm). T~igkeit, f -en
taktlöshet, indiskretion, blunder; brist på takt.
Taktl|maß, n -es -e mus. takt, rytm. t-mäßig, I.
a takt|mässig, -enlig, rytmisk. II. adv i takt;
taktmässigt. -messer, m mus. taktmätare,
metronom. -messung, f -en taktmätning.
-note, f -n mus. Ganze ~ heltaktsnot; halbe
~ halvnot. -Ordnung, f -en, se Takt 2.
-pause, f -n mus. takt|paus, -vila. -schlag, m -[e]s
-e† mus. taktslag, -schlagen, n -s mus.
taktslagning. -schlager, m 1. mus. en som slår
(änger) takten; dirigent. 2. ⚙ taktindikator.
-schritt, m -[e]s -e taktsteg. t-sicher, a
taktfast. -stock, m -[e]s -e† taktpinne. Den ~
führen dirigera, -strich, m -[e]s -e mus.
takt-streck. -teil, m (w)-[e]s-e mus. taktdel, t-voll,
a taktfull, finkänslig, diskret, -vorzeichnung,
f -en mus. takt|tecken, -företeckning,
t-wid-rig, a 1. mus. stridande mot (ej
överensstämmande med) takt (rytm). 2. se t-los. -zeit,
/-en, se -teil.
Tal [a:], n -[e]s -er† (poet. ar. -e) (dim. Tälchen)
1. dal, t. ex. über Berg und sänka, [dal-]
kjusa. Kleines se Tälchen; zu ~[e] ned i
(till) daleu från bergen, äv. i aiim. ned[åt],
utför; zu ~ fahren fara ned[åt] (utför) [-[berget];-] {+[ber-
get];+} sich zu. fx, segeln segla i sank. 2. anat.
veck, fåra. t~ab[wärts] ["ap], adv utför
(nedåt) [dalen].
Talar [’la:r], m -s -e talar, prästs, ämbetsmans
mantel, kappa.
ta‖lauf[wärts] ["auf], adv uppåt (uppför) [-[dalen].-] {+[da-
len].+} -aus ["aus], adv ut ur (från) dalen. ~
talein ut ur den ena dalen och in i den andra,
dal ut och dal in.
Tal‖bahn, f -en 1. dalbana, järnväg i dal. 2.
bergbana. 3. Berg- und ~ berg- och dalbana.
-becken, n, se -kessel, -bewohner, m -s - dalbo;
pl. dalfolk, -bildung, f -en dal|bildning,
-formation. -boden, m -s -[†] dal|botten, -grund,
-brücke, f -n bro över dal[gång], viadukt,
-buche, se Rotbuche.
Tälchen [s:], n -s - liten dal, däld, [dal]kjusa.
tal‖ein ["ain], adv in i dalen; se -aus. T-enge,
/-ra trångt dalpass, dalklyfta, hålväg, ravin.
Talent [’lent], n -[e]s -e 1. ant. vikt, mynt talent.
Sein ’v« vergraben bibl. gräva ned sitt pund.
2. talang, begåvning, t. ex. ~ haben. Ich habe
dazu kein r^ jag har inga anlag för det;
gesellige r^e sällskapstalanger. 3. talang[full
person], begåvning, t. ex. er ist ein
bedeutendes t"wbegabt, t~iert, se tivoli, t^los, a
talanglös, utan (som saknar) talang[er]
(begåvning). -losigkeit, f O talanglöshet, brist
på talang[er] (begåvning). t~reich, tivoli,
a talangfull, [rikt] "begåvad.
Taler m s - (dim. Tälerchen) mynt taler, daler
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free