- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2343

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - teerartig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ning; tjärning. t~artig,a tjär|aktig, -liknande,
-asphalt, m -[e]s tjärhaltig asfalt,
asfalt|gou-dron, -tjära, -bäum, w, se Föhre. t~beschmiert,
a tjärig,nertjärad, nersmord med tjära,
-brennen, n -s tjärbränning, -brenner, m
tjärbrännare. -brennerei, fi -en tjärbränneri. -blichse,
f, se -bütte. -butt, »», se Flunder 1. -bütte, f
-n «t» tjärpyts. t^|en, -té ge-t tr tjär|a,
-stryka. -en, n-s O tjär[stryk]ning. ~ und Federn
am er. bestrykning med tjära och rullande i
fjäder, -er, m -s -tjärstrykare. -färbe, f -n
tjärfärg. -farbstoff, m -[e]s -e tjärfärg[ämne].
-faß, n -fasses-fässer, se -tonne, -firnis, m -ses
-se stenkolstjära, -gallé, se Harzgalle,
-ge-ruch, m -[e]s -e† tjär|lukt, -doft. -grube, f -n
⚙ tjärdal, -hose, f -n 1. tjärig byxa. 2. se
-jache 2.-hütte, f -n, se-brennerei. t~icht, a
tjäraktig. t~lg, a tjärig, nedtjärad. -jacke, f
-n 1. tjärig jacka (röck). 2. Fmatros
tjär-,beck|-byxa. -kleld, n -[e]s -er, se -tuch. -kocher, m
-s - tjärkokare; jfr -brenner. -kohle, se
Schivel-kohle.-|einwand, f O tjärduk, tjärad
segelduk. -nelke, se Pechnelke, -ofen, m -s -†
ngn för tjärbränning, -öl, n -[e]s -e tjärolja.
Tee|rose, f bot. Rosa thea tearoS.
Teerllpapier, n -[e]s -e tjärpapper. -pappe, f -n
tjär-, tak|papp. -pappendach, n -[e]s -erf
tjärpappstak. -paste, f -n farm. tjärsalva.
-pech, n -[e]s, se -asphalt. -pflaster, se
Pechpflaster. -pinsel, m tjärborste. -produkte, pl
tjärprodukter, -quast, m -es -e, se -pinsel.
-scheideapparat, m -[e]s -e, -scheider,m ⚙
tjär-avskiljare. -schweler(ei), se -brenner[ei). -seife,
/-n tjärtvål. -Streicher, m, se -er. -tonne, f
-n tjärtunna. -tuch, n -[e]s -er† ⚓ presenning.
-Überzug, m -[e]s -e†, se-anstrich, -ung,f-en
1. se -en. 2. ~ von Straßen [-tjär[belägg]-ning-] {+tjär[belägg]-
ning+} av vägar, -wasser, n -s -† O farm.
tjär|-vatten, -pärma. -werg, n -[e]s tjärdrev.
Teeüschale, f -n tekopp utan öra. -service [7vi:s],
n-s - teservis. -staub, m -[e]s te|stoft, -damm.
-staude, fi se -strauch. -Steuer, f -n teaccis,
skatt på te. -Stoff, m -[e]s kem. tein. -Strauch,
m bot. Thea sinensis tebuske. -stunde, f -n
te|-timme, -tid. -tasse, fi -n 1. tekopp. 2. se
-untertasse, -tisch, m -es -e tebord, -topf, m
-[e]s -e†, se -hanne.
Teetotaler [tr/toitalor], m -s - F helnykterist,
Vattendrinkare*.
Teelltrinker(in), m (fi-nen) tedrick|are, -erska.
-untertasse, f -n tefat, -wärmer, m tevärmare;
tehuva. -wasser, n -s tevatten. -Zeremonie,
fi -n teceremoni. -zeug, n -[e]s, se -geschirr.
-zimmer, n terum.
Tefgras [e:], se Tafigras.
1. Tegel, m -s -, se Glattroche.
2. Tegel, m -s O geoi. tegel lera.
Tegument, n -[e]s -e hölje: hud; skal.
Teianker m -s - ȣ< litet bogankare.
Teich m -[e]s -e damm, äv. göl, tjärn. E-n ~
ablassen torrlägga en damm. t~art g, a damm-,
göl|liknande. -aufseher, m, se -meister. -binse,
fi bot. Scirpus lacustris säv, kolvass, -damm, m
-[e]s -e† damnj|vall, -fördämning, -fauna, /O
dammfauna, -feder, fi. se Bandgras, -fenchel,
m, se Sausame[n]. -fenster, n damm|sluss,
-öppning, -fisch, m dammfisk, fisk i damm.
-fischerei, f -en fiske i damm[ar]. -gerinne, n
-s - damm|sluss, -ränna, -gitter, n
damm-slussgaller. -huhn, se Rohrhuhn b), -karausche,
fi zool. Carassius gibeiio dammruda. -karpfe[n], se
Karpfe[n], -kolben, se Rohrkolben, -läufer, m
zool. Limnobates stagnorum art Vattenlöpare, -lilie,
fil. Be Was ser Schwertlilie. 2. se-rose, -linse, f,
se Entengrütze, -meister,
mdammuppsynings-man. -muschel, f zool. Anodonta damm-mussla,
-pumpe, f, se Rohrkolben, -rechen, m, se
-git-ter. -rinnö, fi -n, se -gerinne, -röhr, se Röhr
1. b), -rohrsänger, m zool. Acrocephalus arundinaceus
trastsångare, -rose, fi bot. [Nuphar gul, Nymphæa
vit] näckros, -sänger, se -röhrsäng er.
-schild-kröte, fi zool. Exnys orbicuiaris vanlig (europeisk)
kärrsköldpadda, -schilf,n,seRöhr 1. b),
-schleuse, f -n dammsluss, sluss vid damm.
schnek-ke, f zool. Linmæa dammsnäcka, -simse, f, se
-binse. -unke, fi se Knoblauchskröte.
-Ver|schluß, m -schlusses -schlüsse ung.
dammavlopp. -vogt, m -[e]s -e†, -wärter, rø, se -meister.
-wasser, n -s dammvatten, vatten i damm (göl).
-wasserläufer, m zool. Totanus stagnatiiis
dammsnäppa. -Wirtschaft, fi O fisk.
damm|hushållning, -kultur.
Teiding, n -[e]s -e hist. ung. tingsdag.
Teifun, se Taifiun.
teig, a halvrutten, boken; mjuk, ankommen;
murken; ogräddad, ej genomgräddad,’degig\
Teig m -[e]s -e deg, t. ex. den r\j kneten; &v.
pasta; O äv. massa. Den ~ aufgehen (gären)
lassen låta degen jäsa. -affe, m -n -n F 1.
bagare. 2. mjäkig person (karl), kräk, krake.
t~artig, a deg|aktig, -artad, -liknande, -birne,
fi -n 1. boket päron. 2. se Mostbirne, -decke,
fi -n deg|överdrag, -täcke, -druck, m -[e]s
ta-petfabr. degtryck, -gesell[e], m -en -en bag.,
degknådare. t^/icht, a, se t*uig 1. o. 4. t^ig, a
1. deg|artad, -aktig, -liknande. 2. degig,
ner-smetad med deg. 3. degig, ej genomgräddad,
med deg- el. stål|rand. 4. ø metall., gruvt. deg|ig,
-lik[nande], -artad, -kneter, m degknådare.
-knetmaschine, fi -n degknådningsmaskin.
-knetung, f degknådning. -kratze, f -n,
-krat-zer, m -s - degskrapa, -masse, f -n [-deg[-massa].-] {+deg[-
massa].+} -messer, n degkniv. -mulde, f -n
deg-, bak|tråg. -rad, n -[e]s -erf, -rädchen, n
kaksporre. -rolle, f -n degkavle. -scharre, f
-n degskrapa, -schüssel, fi -n degfat.
«Stecher, m kakmått. -streifen, m deg|strimma,
-rand. -waren, pl makaroni, nudlar m. m.,
’degvaror’.
Teil m o. n -[e]s -e A. vani. m 1. del av ngt heit,
t. ex. der größte der obere (untere) iv, der
nördlichste ~ des Landes, e-n ~ der Arbeit
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free