- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2357

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tiefliegend ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läggande av järnväg nnder markytan, t-liegend,
a (komp. tiefer liegend, sup. -st o. am tiefsten
liegend) djupt liggande, djupliggande; lågt
liggande (belägen), -lot, n -[e]s -e ⚓ djuplod,
-ofen, m -s -† metall, yällgrop. -pflug, m -[e]s
-e† lantbr. djupplog. -rinne, f -n djupränna.
t-rund, a konkav, hålig, t-schäftig, a väv.
låg-skaftad, lågskaft-, -schlag, m -[e]s -e† boxn.
för lågt slag. t-schmerzlich, a djupt
smärtsam. Es ist mir ~ det smärtar mig djupt.
-Schuß, m -schusses -schüsse lågt skott, t*
-schwarz, a djup-,kol|svart. ~ gekleidet djupt
sorgklädd.
Tiefsee, f -n djupt hav, hydrogr. djup|sjö, -hav.
-ablagerung, f -en geoi. djupsjö-,
djuphavs|av-lagring, -slam. -fauna, f djuphavsfauna. -fisch,
m -es -e djuphavsfisk, -forschung, f
djup-havsforskning, oceanografi. -gebiet, n -[e]s -e
djuphavsområde, -graben, m -s -† geogr.
djupsjö-, djuphavs|bäcken. -kabel, n-s -
djuphavs-kabel. -lot, n -[e]s -e hydrogr. djuphavslod.
-schlämm, m -[e]s, se -ablagerung. -tier, n -[e]s
-e djuphavsdjur, -wasser, n -s djup sjö-,
djup-havs|vatten.
Tiefllsein, n -s O djup[lek]. -sinn, m -[e]s 1.
djup|sinne, -sinnighet, -tänkthet, tankedjup.
2. tankfullhet; grubbel. 3. svårmod,
tung|-sinne, -sinthet, melankoli, t-sinnig, a
l.djup|-sinnig, -tänkt. 2. tankfull; grubblande. 3.
svårmodig, tungsint, melankolisk, -sinnigkeit,
f O, se -sinn 1. -Sprung, m -[e]s -e† djupt
språng, djuphopp. t-spurig, a med djupa
spår, t. ex. ~e Landstraße, -stand, m -[e]s 1.
låg ståndpunkt, t. ex. ~ der Bildung, der
Sittlichkeit; lågt stadium. ~ der Kurse, der
Preise hand. låga kurser, priser. 2. meteor,
lågtryck, depression, barometerminimum,
t-ste-hend, a (komp. tiefer stehend, sup. -st o. am
tiefsten stehend) 1. äv. wiai. lågt stående t. ex. i
socialt avs. 2. typ. om bokstav hängande, t-stimmig,
a med djup stämma, -stoß, m-es -e† wij.
understöt. -strömung, f -en bottenström, -ton, m
-[e]s -e† fon. expiratorisk biton; mus. lågton.
t-tënend, a (komp. tiefer tönend, sup. -st o. am
tiefsten tönend) djupklingande, med djup
klang, med ett ihåligt ljud. t-tonig, a fon.
bi|-tonig, -betonad; mus. lågtonig. t-unterst, [’’u]
a allra djupast, allra längst nere. -weg, m
-[e]s -e tunnel, t-wurzelnd, a djupt [in]rotad,
djup-, in|rotad.
Tiegel m -s - (dim. -chen, -ein) 1. gryta,
kastrull. 2. ⚙ smältdegel; snick. limpanna; boktr.
digel. -decke|, m degellock. -druckmaschine,
-druckpresse, f -n boktr, digelpress. -flußstahl,
m -[e]s metall, degelstål. -gußstahl, m -[e]s me.
tan. degel[gjut]stål. -ofen, m -s -† metan,
degelugn. -presse, f -n1. degelpress. 2. se
-druckpresse. -Schachtofen, m -s -† metaii.
de-gelschaktngn. -schmslzcfen, m -s -† metaii. de-
gelngn. -stahl, se -fluJ3st<ihl o. -guJ3stahl.
-zange, f -n ⚙ degeltång.
Tiekbaum [7ti:k], m bot. Tectona grandis te[a]kträd.
-holz, n -es te[a]k|ved, -trä, -virke.
1. Tiene, f npr, se Tine.
2. Tiene, f -n dial. tina, bytta, stäva.
Tier, n -[e]s -e (dim. -chen, -lein) 1. djur; ibi.
kreatur, F kräk. Armes ~ F fattig stackare;
dummes ~ F dumbom, nöt, fä; großes ~ F
högdjur, storgubbe, pamp, matador; gutes oj
F godhjärtad varelse, snäll (beskedlig)
människa;/a^ dbares ~ jaktbart djur ]jagdbarere
äv. jaktvilt, villebråd; männliches ~ handjur;
reißendes ~ rovdjur; loeibliches ~ hondjur;
zahmes ~ äv. tamdjur; husdjur; p/s] zum ~
herabsinken sjunka ned till ett djur el. djurets
ståndpunkt (nivå). 2. i inskr. hem. last-, rid|djur;
jakt hind; schweiz. gems. Edles ~ hjort;
ritterliches ~ vildsvin. 3. dial. Böses ~
fingerböld, fulslag. t^ähnlich, a djurlik[nande].
t~-anbetend, a djurdyrkande. -anbeter, m
djur-dyrkare. -anbetung, f djur|dyrkan, -kult,
zoo-latri. -art, f -en djurart, t^artig, se
toiähn-lich. t~arzneilich, a veterinär-, -arzneischule,
f -n veterinär|skola, -institut, [[mindre]] -inrättning;
se tojärztlich[e Hochschule), -arzneischüler,
m veterinärelev. -arzt, m -es -e† [-veterinär[-läkare], -] {+veterinär[-
läkare],+} djurläkare, -arzt|kunde, f se
-medi-zin. t^ärztlich, a veterinär-, t. ex. ~es
Studium. re Hochschule veterinärhögskola,
aus-stellung, f -en, se -schau, -ausstopfen, n -s
djuruppstoppning, uppstoppning
(konservering) av djur. -ausstopfer,m -s -
djuruppstop-pare, konservator, -bad, n -[e]s -er† läk.
ani-maliskt bad. -bändiger, m djurtämjare,
dres-sör. -bändigung, f -era tämjande av djur, [-dres-syr[konst].-] {+dres-
syr[konst].+} -beschreibung, f -en
djurbeskrivning, zoografi. -bild, n -[e]s -er konst,
djur|-bild, -tavla; djur|skulptur, -grupp, -bildstein,
m -[e]s -e djurliknande sten. t^blütig, a bot.
zoidiö|fil, -gam. -blütler, m -s - bot. zoidio|fil,
-gam blomma, -buch, n -[e]s -er† bok om
djur, djurbok; zoologiskt arbete, -bude, f -n
menageri[tält] t. ex. på marknad. -Chemie [9], f
djur-, zoo|kemi. -chen, n -s - 1. se Tier. 2. F
Jedes ~ hat sein Pläsierchen ung. man har
inte roligare än man gör sig, var och en har
sitt nöje. -dienst, m -es, se -anbetung. -doktor,
m -s -en F, Se -arzt. -ep|os, n -os -en djurepos,
-erzeugungslëhre, f zoolgeni, -goni. K/essend,
a köttätande, zoofag. -fabel, f -n djurfabel,
-fährte, f -n djurspår. -fang, m -[e]s [-djur|-fång[st], -] {+djur|-
fång[st],+} -fänge, -fechter, rø, se -kämpfer.
-feil, n -[e]s -e djnr|skinn, -hud. -fett, n -[e]s
-e djurfett. -form, f -en djurform. t^fressend,
a köttätande, zoofag. -fresser, m köttätare,
zoofag. -freund(in), m -[e]s -e (/ -nen)
djurvän. -fries, m -es -e konst, zo[o]foros. -garten,
m -s -† 1. djurgård. 2. zoologisk trädgård,
-gattung, f -en djursläkte. -gefecht, n -[e]s -e
djurstrid, strid med (el. mellan) vilda djur.
-gemäide, n. -s - djurtnålning. -geographie, f
djur-, zoo|geografi. t~geographisch, a djur-,
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free