- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2360

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tintenfischlaich ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-fischlaich, m -[e]s bläckfiskägg, F sjödruvor,
»fischschwarz, n -[es] färg. sepia. -flasche, f -n
bläckflaska, -fleck, m -[e]s -e bläckfläck,
-fres-ser, m F dial., se -kleckser. -geschirr, n -[e]s -e
skriv|ställ, -tyg. -gummi, n (äv. m) -s -s
radergummi för bläck, F bläckgummi, -klecks, m
*es *e bläckplump, -kleckser, m F
bläcksud-dare, pennfäktare. -löscher, m läskpress,
«pfropfen, m -s - kork (propp) i bläckflaska,
F" bläckkork. -pulver, n -s - bläckpulver.
-Schnecken, pl zool. cephalopoda huvudf o tingar,
bläckfiskar, -schwamm, m, se (echter) Tintling.
t-schwarz, a bläcks vart, svart som bläck, kol-,
ram|svart. -stift, m -[e]s -e kopiepenna, &v.
anilinpenna. -stöpsel, m, se-pfropfen, -strich,
m -[e]s -e bläckstreck; penndrag,
-verkleck-ser, se -kleckser. -wein, m -[e]s vino tinto.
-Wischer, m penntorkare.
tintllig, a bläckig, som bläck; jfr -en\artig.
T-ling, m -s -e bot. Coprinus bläck|svamp, -ing.
Echter ~ c. atramentarius gråbläcking.
Tinto [’tinto:], m -s , -wein, se Tintenwein.
Tip [tip], m -s -s sport, tip, vink.
tipp, interj. ~ tapp om steg t[r]ipp t[r]app.
Tipp m -[e]s -e (dim. -chen, -hin) 1. lätt vidrö-
ring med spetsen el. ändan av ngt, lätt slag. 2. tipp,
spets. 3. se -el. 4. se Tip. -el, m (äv. n) -s - F
punkt, prick. Der oj auf dem V bildl. pricken
över i. -ei[chen, n -s - liten punkt (prick). Bis
aufs f v på pricken, till punkt och pricka,
t^elig, a dial., se kleinlich, -el‖|]ein, se -eichen.
t^el|n, tipp[e]le -te ge-t tro. intr [s], se tuscheln.
-eltappeltur, /OF dial. snigelfart, [nådig]
tågordning. t~|en, -te ge-t intr [h] 1. knacka
lätt, t. ex. ans Fenster oj; klappa ngu, ge ngn
ett lätt slag, t. ex. e-m auf den Kopf oj. An
etw. ~ röra vid (vidröra) ngt lätt med spetsen
el. andan av ngt; daran ist nicht zu o! Midi, det
är obestridligt el. utom ali fråga; daran kann
er nicht ~ F Midi, dét är ett pinnhål för högt
för honom; mit der Maschine ~ F skriva på
maskin. 2. ⚓ tippa, intaga kol. -en, n -s
kort. trekort. -er, m -s - O motor, kittlare.
-fräulein, n F maskinskriverska. -lein, 11, se
Tipp. t^lig, a dial. se kleinlich, -mädchen, n, Se
-fräulein. -mamsell, f -en 1. se -fräulein. 2.
slang maskingevär, kulspruta,
tipptopp [’tiptop], a pred. F tiptop, finfin.
n -s O det bästa (finaste, förnämsta).
Tipster m -s sport, en som ger tips, tippare.
Tiradlie [ti-’ra:da], f -n tirad, a) ordsvall, F
ramsa, b) mus. löpning, t-enhaft, a ordrik, F
långrandig.
Tirailleur [ral’je:r], m -s -e ⚔ tiraljör. -feuer, n
ti-raljörseld. -gefecht, n -[e]s -e tiraljörsstrid.
-kette, -linie, f -n tiraljörskedja, skyttelinje,
tiraillier|en [ral’ji:], -te -t intr [h] ⚓ tiraljera,
strida i spridd ordning.
Tirllaß [’ti:], m -asses -asse jakt. tirass. t-assie-
r|en, -te -t tr fånga ngt med tirass.
Tiret [tr’re:], m («) -s -s bindestreck.
tirilj|i [ti’rr’li:], interj tirelirili lärkas driii. T~,
n -s O lärkas drill[ande], -ler|en, -te -t intr[h]
om lärka drilla. T-ieren, n -s O, se Tirili.
Tiro [’ti:], m 1. npr. Tiro. 2. -s -nen [’ro:]
rekryt; nybörjare.
Tirol [ti*’ro:l], n npr Tyrolen.
Tiroler [’ro:], I. m -s - tyrolare. II. a oböji., se
tirolisch. Die ~ Alpen Tyrol[er]alperna.
-grün, n -s , se Braunschweigergrün, -hut, m
-[e]s -e† tyrolerhatt. -in, f -nen tyrolska.
t~-isch, se tirolisch, -lied, n -[e]s -er tyrolervisa.
Tirol‖ienne [ti-ro-li-’en], f -n dans tyrolienne.
t-isch [’ro:], a tyrolsk.
tiron[ian]isch, a tiron[ian]sk.
tirr|en, -te ge-t tr reta; plåga; ansätta.
Tiryn‖s [’ti:rYns], n npr hist., geogr. Tiryns. -ther
[’ryn], m -s - invånare i Tiryns. t-thisch [’rm],
a tiryntisk.
Tisane [ti^zama], se Ptisane.
Tisch m -es -e (dim. -chen, -lein) 1. bord, t. ex.
den ~ decken (abdecken), am ~ sitzen, sich
an den ~ setzen, e-n unter den ~ trinken,
vom oj aufstehen. Drei-, vier[füßiger o, bord
på (med) tre, fyra ben; grüner ~ äv. a)
sessionsbord, b) spelbord; Leute vom grünen
~ byråkrater; e-n Gesetzvorschlag m. m. auf den
~ des Hauses [nieder]legen pari. bordlägga;
den ~ el. rücken företaga borddans; etw.
fällt unter den ~ bildl. ngt lämnas utan
avseende (beaktande); etw. unter den oj
fallen lassen bildl. lämna ngt utan avseende;
uppgiva ngt såsom gagnlöst; pari. avslå ngt
motion o. d., icke antaga ngt lagförslag; e-n unter
den ~ stecken bildl. vara ngns överman; die
Beine unter den ~ jds stecken Midi, leva på
ngns bekostnad; etw. unter den ~ werfen
Midi, kasta bort ngt såsom värdelöst, kassera
(vraka) ngt; von ~ und Bett scheiden skilja
äkta makar till säng och säte. 2. måltid; kost;
äv. bord. Der oj des Herrn reiig. Herrens bord,
den heliga nattvarden; e-m den ~ aufsagen
a) säga upp ngn som matgäst; b) säga upp
sig som matgäst hos ngn; e-n guten ~ führen
hålla ett gott bord, äta (leva) gott; e-m freien
o, (den oj) geben låta ngn få (ge ngn) fritt
viver; freien o, (den oj) bei e-m haben ha
(åtnjuta) fritt viver hos ngn; ~ und Wohnung
bei e-m haben ha kost och logi hos ngn, vara
inackorderad hos ngn; reinen ~ machen av.
bildl. göra rent bord; am ~ sitzen sitta till
bords; auf guten ~ haltentycka om ett gott
bord, vilja äta (leva) gott; bei ~ a) vid
bordet, vid (under) måltiden (middagen), medan
man äter el. sitter till bords; b) till bords, t. ex.
bei ~ sein, sitzen; bei ~ aufwarten passa upp
(servera) vid bordet; nach ~ efter måltiden
(middagen, F maten), när måltiden
(middagen) är slut, när man slutat äta; über
a) tvärs över bordet; 6) se bei ~ a); von o.
aufstehen, sich von ~ erheben stiga upp
(resa sig) från bordet; vor oj före måltiden
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free