- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2385

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Trauerstimme ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

m sorgespelsförfattare, tragöd, -stimme, f -n
sorgsen röst (stämma), -stück, n -[e]s -e, se
-spiel, -tag, m -[e]s -e sorgedag, -toilette, f -?&
sorg|toalett, -dräkt, -ton, m -[e]s -e† sorgsen
(sorglig, dyster) ton. -tuch, n -[e]s -erf
sorgkläde, svart kläde. -Versammlung, f -en
sörjande skara. -Verstümm[e]lung, f -en etnogr,
självstympning som tecken till sorg. -vogel, m
zool. Muscicapa atricapilla SVart Och vit
flugSnap-pare. t-voll, a sorgsen, bedrövad, sorgtyngd;
beklaglig, -wagen, m -s -, se -kutsche.
-Wappen, n her. avlidens vapensköld, -weide, f bot.
Salix babjionica tårpil, -zeichen, n tecken till
sorg, -zeit, f sorgetid, -zug, m -[e]s -e† sorge-,
lik-, begravningståg, -zypresse, f bot. Cupres
sus seinpervirens f. horizontalis slags äkta CypreSS.
Träuf-, se Traufi.
Traufi|bad, n -[e]s -er† dusch, -balken, m -s -,
se -haken 1. -bäum, m -[e]s -e† träd vid
skogs-bryn. -bohrer, se Brustbohrer, -brett, n -[e]s
-er. se -haken 1. -dach, n -[e]s -er† byggn. 1.
se -e 2. 2. murkappa, krönlist. 3. vattenlist
över fönster el. dörr. -6, f -n 1. takdropp; [[mindre]] poet.
[vattu]flöde. Unter der ~ stehen stå i
takdroppet; ordspr., se Regen. 2. tak|fot, -skägg.
3. takränna. 4. jakt. droppande blod ur sår.
5. skogs|kant, -bryn. 6. se -recht.
träufel]n, träuf[e]le -te ge-t I. tr droppa, äv.
bildl. drypa, t. ex. das Gift des Zweifels ins
Herz jds bildl. gjuta, t. ex. Balsam auf e-e
Wunde II. intr [h o. vid angiv, av riktn. s]
droppa, t. ex. es -t vom Dach; drypa; sippra:
om ljus rinna.
träuf|en, sty. traut[en, -te ge-t tr o. intr [h O. vid
angiv, av riktn. s] droppa i större droppar; drypa,
t. ex. er -t von Schweiß.
Trauf faß, se Regenfaß. -gesims, se Dachgesims.
-haken, m -s - byggn. 1. trälist längs takfot. 2.
rännkrok. t-naß, se trief naß.
Traullformel, f -n vigsel|formulär, -ritual,
-formulär, n -s -e formulär (blankett) till
vigselattest.
Traufllrecht, n -[e]s jur. rätt till takränneavlopp
på grannes tomt. -rinne, f -n takränna,
-röhre, f -n stupränna, -schar, fi -en, -schicht, f
en byggn. skiffer- el. tegeljskikt närmast
takfoten. -stein, m -[e]s -e rännsten vid foten av
tak-ränna, -wasser, n -s regnvatten droppande från
takfoten el. takrännan, takdropp, -wein, m
-[e]s vin som droppar från fat el. svicka.
-zie-gel, m tegel närmast takfoten, -ziegelreihe,
f -n, se -schicht.
Trau‖gebühr, fi-en, -geld, n -[e]s -er
vigselarvode. -handlung, f -en vigsel|akt, -förrättning,
-ceremoni, -himmel, m brudpäll.
traulich, a 1. förtrolig, t. ex. ~e Gespräche
führen, nuer Verkehr; intim. 2. trevlig,
behaglig, angenäm; hemtrevlig, F gemytlig,
inbjudande, t. ex. nues Heim, Zimmer. T~keit, f O
1. förtvoliglaet, intimitet. fi. [lieirx^jtrevnad,
behaglighet, F gemytlighet.
Traum m -[e]s -e† (dim. Träumchen) äv. bildl.
dröm, t. ex. böser, lebhafter, schöner, wacher
nu, ordspr. das Leben ist ein nu, sein Glück war
nur ein kurzer e-n ~ auslegen [deuten); se
XSXäv.</small> Schaum 2. Lieblicher, quälender el.
schwerer, toller nu ljuvlig, kvalfull (plågsam), vild
dröm; Träume der Jugend ungdomsdrömmar;
im Reich der Träume i drömmarnas land
(värld); mein nu ist erfüllt el. ist in Erfüllung
gegangen min dröm har gått i uppfyllelse el.
slagit in; Träume treffen selten ein drömmar
slå sällan in;e-n ~ haben äv. drömma; e-m aus
dem nue helfen bildl. öppna ögonen på ngn; aus
dem (im) nue sprechen el. reden tala (prata) i
sömnen; ich denke nicht im daran, das
fällt mir im nue nicht ein det kan (kunde)
aldrig falla mig in, det har jag inte den
avlägsnaste tanke på; das ist mir auch nicht
im nue (selbst im ~e nicht) eingefallen det
har jag aldrig kunnat drömma om, det har
aldrig [F i livet] fallit mig in, jfr föreg. ex.;
das hatte ich in meinen kühnsten Träumen
nicht erwartet äv. det var mer än jag nånsin
kunnat (vågat) drömma om; ich bin wie im
nue jag går som i drömmen (en dröm); im
nue wandeln gå i sömnen, vara sömngångare.
Trauma [’trauma:], n -s -ta läk. trauma.
traum‖ähnlich, -artig, a dröm|aktig, -artad, -lik.
traum‖atisch [’ma:], a läk. traumatisk. T-atizin
[’tsi:n], n -s O farm. traumaticin.
Traumllausleger m, se -deuter. -auslegung, fi se
-deutung. t-befangen, a försjunken (fången)
i drömmar, drömmande, -bild, n -[e]s -er
dröm|bild, -syn, fantom, vision, -buch, n -[e]s
-erf drömbok. -deutekunst, fi
drömtydnings-konst. -deuter, m drömtydare. -deuterei, f
-en, se -deutung. -deuterin, f -nen
drömtyder-ska. -deutung, fi -en drömtydning.
träume‖n, träum[e]le -te ge-t intr [h] gå (sitta)
och drömma, försjunka (varaförsänkt) i
dröm-merier.
träum‖en, -te ge-t I. intr [h], tro. opers drömma,
t. ex. seh ich recht, oder -e ich f e-n Traum
welchen Himmel hatte ich mir mit ihr ge-t! Ich
-e etw., mir -t etw., es -t mir (‡ mich) etw. jag
drömmer ngt; mir -te el. ich -té, daß ich fiele jag
drömde; mir -t el. ich -e von e-m, etw. jag
drömmer om ngn, ngt; süß nu drömma (ha)
ljuva drömmar; wachend (im Wachen) ~
drömma i vaket tillstånd, gå och drömma,
vara en drömmare; sich (dat.) etw. nu lassen
drömma om ngt, vänta (tänka) sig ngt; das
hätte ich mir nie ~ lassen det hade jag
aldrig kunnat drömma om; schlafen Sie gut und
lassen Sie sich etwas Angenehmes nu F och
dröm behagligt el. skämts, dröm om mej. II.
refl. Sich ~ 1. drömma sig vara, t. ex. er —t
sich frei, in e-r öden Gegend, zum Bildner e-r
schöneren Welt. Sich in etw. (aok.) ~ a.)
drömma sig Taort till ngt, t. ex. sich in ein
Paradies nu; b) drömma sig tillbaka till ngt, t. ex.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free