Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Triefauge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trief‖auge, n -s -n rinnande öga; vani. i pl.
surögdhet. t-äugig, a med rinnande ögon,
snrögd. -äugigkeit,f,~-augen. t-el|n,trief [e]le
-té ge-t intr [h o. s], se träufeln, t-jen, -st -t
(poet. treufst, treuft) troff[e]st tröffest äv. -té
ge-t (‡ getroffen) -[e] (poet. treuf) intr [h o. vid
angiv, av riktn. s] o. ibl. tr drypa, t. ex. vom (von)
Regen, von Tau seine Stirn -t von Schweiß,
der Schioeiß -t ihm von der Stirn; dropipa,
t. ex. das Blut -t aus der Wunde, Wasser -t
vom Dache; rinna, t.ex. die Augen die Nase
-t. f>ud naß, se t-naß; ihm -1 die Nase hans
näsa rinner, P han är snorig; das Wasser troff
(-te) von seinen Kleidern äv. vattnet dröp av
honom; von Weisheit ~ 0rta iron. flöda av
visdom. t-ig, a drypande, droppande, rinnande,
-nase, f -n [av. person med] rinnande
(drypande, P snorig) näsa. t-nasig, a med
rinnande (drypande) näsa, P snorig, t-naß [-[’tri:f-’nas], -] {+[’tri:f-
-’nas],+} a drypande våt, dy|våt, -blöt,
genomsur.
triegen, se trügen.
Triel, rn -[e]s -e sty. 1. dröglapp på nötkreatur. 2.
zool., se Dickfuß 1.
Trienni|um [’en], n -ums -en triennium, tre års
tid, treårsperiod; univ. treårig kurs
(studietid).
Trient [’ent], n npr geogr. Tri[d]ent, Trento.
Trier [tri:r], n npr staden Trier.
Trierllarch [trre-’rarq], m -en -en grek. ant.
trier-ark. -archie [ar^i:], f -n trierarki. -e [’e:ro],
f -n trier, treroddarfartyg.
Trier‖er [’tri:rar], I. m -s - invånare i Trier,
Trierbo. II. a oböji. från (i) Trier, Trier-,
-erin, f -nen, se -er I. t-isch [’tri:rij], se -er II.
Triesel m. m., se Driesel m. m.
Triest‖er [’es], I. m -s - invånare i Trieste. II.
a oböji. från (i) Trieste, -erin, f -nen, se -er I.
-iner [’ti:], se -er.
Trieur [trr’.e:r], m -s -e lantbr. triör.
Trieze [’trr.tsa], f -n nty. vindspel.
1. triez|en, -[es]£ -te ge-t tr nty. vinda upp.
2. triez[en, -[es]tf -te ge-t tr F, se quälen, necken.
triff, -st, -t, se treffen.
Trillfolijum [’fo:], n -ums -en, se Drei-, Klee]blatt.
-forie [’fo:ria], f -n, -fori[um [’fo:], n -ums -en
ark. triforium.
Trift, f -en 1. snödriva. 2. a) betes|plats, -mark,
[mul]bete; isht poet. äng; b) boskaps-,
krea-turs|stig; c) boskapsdrift, -hjord; d) se
Brach-weide; é) se -recht 1. 3. se 2. Drift 2. o.
Drift-strÖmung. 4. metall, slaggränna. 5. hjul på
spinnrock. 6. sty. lösflottning av timmer. 7. t, se
Treibholz 1. -ablagerung, f -en geoi. driftavlagring.
-bach, m -[e]s -e† sty. å (älv) använd för
timmerflottning. -e, f -n schweiz. höstack, t^|en,
-ete ge-et I. tr sty. flotta timmer. II. intr [s] &
driva, -en, n -s 0, se Trift 6.
Triften‖blume, f, -freund, m bot. Nemophiia kärleks
-blomster, -knebel, m bot. Sagina nodosa
knut-narv. -meister, m uppsyningsman över betes-
marker. t-reich, a rik på betesmarker
(ängar), ängsrik.
Triftllgeid, n -[e]s -er avgift för [mul]betesrätt.
-gerechtigkeit, f, se -recht 1.
1. triftig, a 1. kringdrivande i vatten; ⚓ i drift.
~ sein driva omkring; der Anker ist ~ kommer
hem el. är lätt; ~ werden »i* råka i drift. 2.
‡ om växt kraftig, frodig; som ger rik
avkastning. 3. ᚼ driftig, företagsam, verksam.
2. triftig, a 1. träffande; innehålls|rik, -diger,
pregnant. 2. om bevis, skäl o. d. välgrundad,
obestridlig, avgörande, tvingande, bindande,
beviskraftig; tungt vägande, viktig, giltig;
plausibel. Aus r^en Gründen på goda
grunder, av vägande (giltiga) skäl; ohne o,en
Grund äv. utan skälig anledning; ~er
Vorwand giltig förevändning; scheinbar f^er
Vorwand skenfager förevändning, svepskäl.
T~keit, f O obestridlighet, bindande kraft,
beviskraft; viktighet, giltighet.
Triftlllieschgras, n bot. Phleum phleoides (Boehmeri)
flenkampe. -räum, m -[e]s ᚼ plats att röra sig
på, gott om plats (utrymme), -recht, n -[e]s
1. betesrätt, rätt till [mul]bete. 2. jur. rätt att
driva boskap över annans mark. -segel, n -i«
driv|segel, -ankare, -stelze, se Schaf stelze.
-Strömung, se Driftströmung.
Tri‖furkation, f -en ge0gr. trifurkation,
tregrening. -gja [’tri:ga:], f -as o. -en rom. ant. triga,
trespann, -glyph [’gly:f], m -s -e, -glyphe, f -n
ark. triglyf. t-glyphisch, a triglyflsk, triglyf-.
Trigon [’go:n], n -s -e, se Dreieck, -aljzahl [’na:l],
se Tri ang ularzahl, -ometrie, f -n mat.
trigono-metri. t~ometrisch [’me:], a trigonometrisk.
~er Punkt lantm. triangelpunkt.
triier|en [tri-’i:r] -te -t tr lantbr. triera.
triklin [’kli:n], -isch, a kristaiiogr. [-triklin[ome-trisk].-] {+triklin[ome-
trisk].+} T^i|um, n -ums -en rom. ant. triclin-,
triklin|ium.
Trikoline [’li:no], f -n trikolin tygsort.
Trikolore [’lo-.ra], f -n trikolor vani. Frankrikes tre-
färgade flagga.
Trikot [’ko:], m (n) -s -s trikå tyg o. benkläder. In
ojS äv. trikåklädd. -age [’ta^a], f -n
triko-tage. o>n trikåvaror.-age|fabrik, f -en
trikå-fabrik. -anzug, m -[e]s -e† trikå|kostym,
-dräkt, -beinkleider, pl trikåbyxor; trikåer.
-gewebe, n -s - trikåvävnad. -kleid, n -[e]s -er
trikåklänning. -Stoff, m -[e]s -e trikå[vävnad,
-tyg. ~e äv. trikåvaror. -taille [talja],f-n
trikåliv. -unterjacke, f -n trikåtröja, -waren,
pl trikåvaror.
Tri‖kuspidalklappe [’da:l], f -n anat.
trikuspidal-valvel, tredelad valvel. t-lateral, a trilateral,
tresidig. t-linguisch [’lig], a trilingval,
tre-språkig. -lith, m -[e]s -e arkeol, trilit.
Trill-, se äv. Drill-.
1. Triller, m -s - 1. hastig vridning, svängning;
dansk, entrechat. 2. se Drehkreuz. 3. se
Drill-haus.
2. Triller, m -s - mus. drill, t. ex. e-n ~ schla-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
