- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2397

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Trillerer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gen. -er, m -s - en som drillar (slår drillar),
drillare. -kette, f -n mus. drillkedja. t~|n,
trill[e]re -te ge-t intr [h] o. tr 1. drilla, slå
en drill (drillar); om fågel äv. kvittra; tralla,
t. ex. ein Lied nu. Die Lerche -t ihr Lied slår
sina drillar. 2. * hastigt vrida sig, svänga runt,
snurra fram och tillbaka, -n, n -s
drillande; kvitt|rande, -er. -pfeife, f -n ung.
polispipa. -zeichen, n 1. mus. drilltecken. 2.
signal med polispipa.
Triliing, se Drehling 3.
Tri‖llion [trili’o:n], f -en trillion, triljon.
-lo-bit [’bi:t], m -en -en püieont. trilobit. -logie,
f-n trilogi, -mester [’ms], n -s - trimester,
tre månaders tid, kvartal, -metall, n -s -e
trimetall. -meter [’tri:], m -s - metr. trimeter,
-methylamin [’mi:n], n -s kem. trimetylamin.
t-metrisch [’me:], a trimetrisk.
Trimm m -[e]s. In gutem nu sein vara trimmad.
t~|en, -te ge-t tr »i* lämpa last; trimma segel,
-er, m -s - ⚓ koi-, spaunmåislämpare.
trimorph [tri ’morf], -isch, a trimorf. T^ismus,
m - O kristaiiogr. trimorf|ism, -i.
Trine, f 1. npr. kortnamn för Katharina, -e
Karin, Kajsa. 2. -n F slampa, slamsa, schana,
lolla, tossa. Dumme ~ gås, våp; faule ~
latmaja; schmutzige nu lort]lolla, -maja.
Trinit|arier [’ta:], m -s - kyrki. trinitarier.
-arierin, f -nen trinitarinna. -ät, f O trinitet,
tre|-faldighet, -enighet, -atis, /. Sonntag se
-atis\fest; erster (zweiter m. m.) Sonntag [nach] nu,
se -atis[sonntag 2. -atis|fest, n -es -e kat. kyrk.
trinitatisfest; protest, kyrk. trefaldighetssöndag,
heliga trefaldighetsdag. -atis[sonntag, m -[e]s
-e 1. se -atis\fest. 2. söndag efter trefaldighet
(trinitatis).
Trinitrophenol [’ni:-’no:l], n-s O kem.
trinitrofe-nol, pikrinsyra.
trink|[abel [’ka:], a studentslang, se följ. -bar, a
drickbar. T-barkeit, f O drickbarhet.
T-be-Cher, m dryckesbägare, pokal. T-bruder, m
-s -† 1. se -genoß. 2. supare, fyllbult. T-bude,
f -n krog.
trink|en, trank[e]st tränkest getrunken trink[e]
I. tr o. intr [K] i aiim. dricka, t. ex. Brunnen
nu, e-n unter den Tisch die Erde -1
Ströme Blutes; föråldr. o. poet. m. gen., t. ex. des
Was-sers, des Weins nu, Vaui. Wasser, Wein i
dåi. bem. supa; ibi. dricka in, dricka i sig, t. ex.
die Erde trank den Regen; bildl. insupa, t. ex.
poet. laß mich ~ die freie, die himmlische
Luft! er trank gierig ihre Worte in seine
Seele. Er -t pregnant han dricker (super), han
är begiven på dryckenskap (F är svag för
dryckjom); er hat getrunken F äv. han är
påstruken (dragen, har tagit sig ett glas för
mycket); ~ wie ein Igel F supa som en
borstbindare, vara en riktig fylltratt; gib mir zu
rsj! ge mig ngt att dricka! der Wein läßt sich
nu är drickbart; gern eins r F tycka om att
ta sig ett glas (ta sig en tår på tand); wollen
wir nicht eins F ska vi inte ta oss ett
glas (en knaber)? eins was nicht von
Pappe ist F dricka ett glas (ta sig en sup)
som till stortån går; sein Glas leer n tömma
sitt glas; stark ~ F block-, st orm’supa; viel
(gehörig) ~ können F kunna konsumera
åtskilligt i dryckesväg, ’ha god törst’; e-m
Bescheid ~ dricka ngn till; den bitteren
Leidenskelch nu tömma lidandets kalk [i botten];
auf etw. (ack.) ~ dricka (skåla) för ngt för ngns
välgång, ett lyckligt återseende o. d.; auf die
Gesundheit jds nu dricka ngns skål, dricka
(skåla) för ngn; in die Runde ~ låta bägaren
gå laget runt, dricka laget om; ein Glas
(eins, ein icenig) über den Durst r F ta sig ett
glas för mycket, ta sig [litet] för mycket till
bästa. II. refl 1. med refl. pron. i ack. Sich Satt
nu dricka sitt lystmäte, dricka sig otörstig;
sich tot (zu Tode) ~ supa ihjäl sig; sich [toll
und] voll nu, sich um den Verstand (von
Sinnen) nu F dric’ka (supa) sig dödfull, ’bli
djuret’. 2. med rea. pron. i dat. Sich Betäubung nu
söka glömska (äv. dränka sorgen, bekymren)
i glaset; sich Mut ~ t dricka sig till kurage;
sich e-n Rausch (F Affen, Haarbeutel, Zopf
m. m.) ~ ta sig ett rus; sich an etw. (dat.) den
Tod ~ dricka ihjäl sig (sig till döds) på ngt,
ta död på sig genom att dricka ngt.
n -s O 1. drick|ande, ning; i dåt. bem.
sup|an-de, ning. Beim nu sitzen sitta och dricka
(pokulera); sich (dat.) das ~ angewöhnen, sich
auf das ~ legen slå sig på (F ta sig till med)
att dricka (supa). 2. dryck. Essen und r
mat och dryck.
Trinker m -s - en som dricker; i dåi. bem.
drinkare, alkoholist, jfr Säufer, -asyl, n -s -e
alkoholisthem. -ei, f -en 1. drickande,
supande, F dryckjom, svirande. 2. dryckes|lag,
-gille, -heilanstalt, f -en, -heilstätte, f-n,
-heim, n -[e]s -e, se -asyl. -in, f -nen
drin-kerska; se Trinker o. Säufer(in). -nase, f -n
drinkarnäsa.
trinkfroh, a F livad, påstruken.
Trink‖gast, m -es -e† krog|besökare, -gäst,
-kund. -gefäß, n -es -e dryckeskärl, -gelag, n
-[e]s -e, -gelage, n-s - dryckes|lag, -gille,
-geld, n -[e]s -er drickspengar, F dricks, t. ex.
e-m ein ~ geben. E-m e-e Mark ~ geben ge
ngn en mark i dricks[pengar]. [-geld[er|un]-wesen, -] {+-geld[er|un]-
wesen,+} n-s drickspenningssystem, -ge|noß, m
-nossen -nossen, -genösse, m -n -n dryckes-,
sup|bro[de]r, dryckeshjälte. -gern, m -s -e F, se
-bruder 2. -geschirr, n -[e]s -e, se -gefäß.
-gesellschaft, f -en, se -gelage. -glas, n -es -erf
dricksglas, -gold, n -[e]s aikem. drickbart guld,
aurum potabile. -halle, f -n 1. dryckessal;
skänkrum, källarsal; vid brunnsort
brunnssalong. 2. vatten|butik, -kiosk för läskedrycker,
-halm, m -[e]s -e halmstrå till lemon squash o. d.
-haus, n -es -er† krog, källare, värdshus,
-heilstätte, f -n alkoholisthem. -horn, n
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free