- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2403

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Trompetentusch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


m -[e]s -e† trumpetton. -tusch, m -es -e
trumpetfanfar, tusch, -vogel, m zool., se
Trompetervogel. -werk, n -[e]s -e, -zug, m -[e]s -e†, se
-register. -zunge, f, se -blume.
Trompeter m -s - 1. trumpetare; ⚔
musiksergeant. 2. zool. a) se Trompetenfisch; b) se
-vogel, -gang, m -[e]s -e† förr trumpetargång,
-korps [ko:r], n - - [ko:rs] ⚔ musikkår vid
regemente. -marsch, m -es -e† marsch för
trumpeter (mässingsinstrument), -muskel, se
Trompetenmuskel. -pferd, n -[e]s -e
trumpetar-häst. -stück, se Trompetenstück, -tisch, m -es
-e eg. musikanternas bord vid bröllop; F [litet]
sidobord, särskilt bord. -vogel, m zool. Psopliia
trumpetfågelsiäktet. -vogel Psophiiaæ fältstorkar.
Tropäolin [’lim], n -s O kem. tropeolin.
Trope [7tro:pa], f -n 1. ret. trop, bildligt
uttryck, figurligt talesätt. 2. nun geogr.
tropiker, vändkretsar.
Tropenl|-, i sms. vanl. tropisk, äv. tropik-, jfr sms.
-bewohner(in), m -s - (f -nen) invånare i
tropikerna, tropikinnevånare, -fähigkeit, f
ras-bioi. förmåga att uthärda livet i tropikerna,
-fieber, n läk. tropisk feber, -flora, f tropisk
flora (växtvärld), -gebäude, n -s - tropisk
byggnad, europeisk byggnad i tropikerna,
-ge-biet, n -[e]s -e tropiskt område. Die ~e äv.
tropikerna, -gegend, f -en tropisk trakt, -heim,
m -[e]s -e tropikhjälm, -hitze, f tropisk hetta,
-klima, n -s tropiskt klimat, -krankheit, f -en
tropisk sjukdom, -länder, pl tropiska länder,
-nacht, f -e† tropisk natt, natt i tropikerna,
-natur, f tropisk natur, -pflanze, f -n tropisk
växt. -reise, f -n resa i tropikerna, -vogel, m
-s - f tropisk fågel, tropikfågel, -wald, m -[e]s
-erf tropisk [ur]skrg.
Tropf m -[e]s -e† (dim. T/öpf[chen, -lein) F
stackare, kräk, usling, ynkrygg, ynkedom.
Armer ~ ynklig stackare; i utrop a) stackars
karl! b) stackars liten! armseliger ~
eländig stackare (usling); dummer ~
dummer-jöns, fåne; gutherziger ~ beskedligt kräk;
seichter -v enfaldig stackare.
Tropfllbad, n -[e]s -er† dusch, t-bar[flüssig], a
som kan droppas, droppbar, t. ex.
Flüssigkeit. -barkeit, f O egenskap att kunna
droppas, droppbarhet. -behälter, »?0 dropp-,
spill|kopp. -brett, n -[e]s -er
avdrypnings-bräde.
Tröpfchen, n -s - 1. liten droppe, «e Tropfen.
Das ist ein gutes ~ f F det var ett
förträffligt (syperbt) vin! 2. se Tropf.
Tropfdüse, f -n ⚙ droppmunstycke.
Tröpfelllfett [æ], n -[e]s flottyr, t-|n, tröpf[e]le
-te ge-t I. intr [h o. vid angiv, av riktn. s] drypa,
droppa, falla droppvis (i droppar); äv. läcka.
Es -t det småregnar (stänker); werm es auf
den Herrn regnet, so -t es auf den Knecht
ordspr. när det regnar på prästen, så dryper
det på klockarn. II. ti- droppa, drypa. JE-m
Gift in den Honig <%# bildl. hälla en droppe
malört i glädjebägaren för ngn; Balsam in
die Wunde ~ bildl. gjuta balsam i såret, -n,
n -s O droppande, drypande; dropp, t. ex. das
~ des Regens; äv. dugg-, stänk[regn.
Tropf‖en, m -s - (dim. Tröpf[chen, -lein) 1. äv.
ark. droppe. ~ pi. farm. äv. tinktur;
Hoffmann-sche (Hoffmanns) ~ fm-m. Hoffmanns droppar;
es regnet in großen nu regnet faller i stora
droppar; ein guter ~ F, se ex. under Tröpfchen
1.; bis auf den letzten ~ [ända] till sista
droppen; den letzten ~ Blut für e-n
verspritzen gjuta (offra) sin sista blodsdroppe för
ngn; steter nu höhlt den Stein [aws] ordspr. den
fallande droppen urholkar stenen, gutta
ca-vat lapidem; ein paar ~ Regen några
regn|-droppar, -stänk; so ähnlich wie ein nu
Wasser dem andern ordst. så lika som två bär; die
Summe ist ein ~ [ Wasser] auf e-n (den) heißen
Stein el. ins Meer ordst. som en droppe i
havet; e-n ~ an der Nase haben F ha en
droppe hängande på nästippen, skämts, ha
takdropp; e-n nu nehmen F ta sig (dricka) ett
glas vin o. d.; ich habe seitdem keinen ~
getrunken jag har inte smakat en droppe sen
dess. 2. droppformig pärla; vit topas. 3. se
Ti g er schnecke. t-|en, -te ge-t I. intr [Ä o.
vid angiv, av rikin. s] droppa, drypa, falla i
droppar. Es -t, se under tröpfeln I. II. tr. se
tröpfeln II. t-en|artig, a dropplik[nande].
Tropfen‖fall, m -[e]s 1. droppars fall,
droppande, % droppfall. 2. se Traufrecht, -flasche,
se Tropfflasche, t-förmig, a dropp|formig, -lik.
-glas, se Tropf glas. t-haft, Se t-artig.
-messer, m droppmätare, pipett. t-weise, a
droppvis, i droppar, droppe för droppe; adv. äv.
dropptals, -zähler, m droppräknare.
Tropf‖flasche, f -n farm. droppflaska, t-flüssig,
se t-bar[flüssig]. -glas, n -es -er† 1. se
-flasche. 2. motor, visirglas. -harz, n -es kåda i
droppform, -häusler, m backstugusittare.
Tröpf|lein [æ], n -s se -chen, Tropf O. Tropfen.
Tropfilleiste, f -n byggn. dropplist. t naß, se
trief naß. -öler, m O droppsmörjningsanord-
. ning. -pfanne, f -n kök. dryppanna under
stek-spett, -ring, m -[e]s -e ⚙ droppnäsa. -schale,
f -n spill-, dropp|skål;0 se-behälter.
-schmier-gefäß, n -es -e ⚙ droppsmörjkopp. -stein, m
-[e]s -e min. droppsten. -Steinbildung, f -en
droppstensbildning, -steinhöhle, f -n
droppstensgrotta. -trichter, m kem. dropptratt.
-Vorrichtung, f -en, se -öler. -wein, m -[e]s läckvin.
Trophäe [tro-’faio], f -n trofé, segertecken.
trophisch [’troifij], a trofisk,
näringsbefordrande.
Tropik|vogel [’tro:pik], m zool. Phaëton
tropik-fågelsiuktet. ~ Ph. æthereus vitstjärtad
tropik-fågel; -vogel Phaëtpntidæ tropikfåglar familjen.
Tropllin, n -s O kem. tropin. t-isch, a 1. astr.,
geogr. tropisk. 2. ret. tropisk, bildlig, figurlig.
-ismjus, m -us -en bot., läk. tropism. -ön [’poin],
n -s -e farm. tropon. -|us, m -us -en, se Trope.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free