- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2409

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tschechische ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-ische, n adj.böjn. tjech-jtjeok|iska språk, t-ischi- I
Sierjen, -te -t tr göra (förvandla till) tjeckisk,
-oslowakei [’kai], f npr. Die ~
Tjeckoslovakien, -iet. t-oslowakisch [’va:], a
tjeckoslovakisk, t. ex. die Toje Republik.
Tscheka [’tjeka], f O tjeka i Ryssland.
Tscherkessl e [tjsr’kssa], m -n -n tjerkess,
cir-kassier. -ien, n npr geogr. Tjerkessien. -in, f
-nen tjerkessiska, cirkassiska. t-isch, a
tjerkessiska cirkassisk.
Tschernosjem [’sjem], n -s O tjernozem, svarta
jorden i Ryssland.
Tscherokese [tjcro^kc.za], m -n -n cherokes
indianstam.
Tscherper [’tjsr], m-S - gruvarbetares kniv.
Tscherwon|ez [’vo], m -ez -zen tjerwonets ryskt
mynt.
Tschetschene [’Je:na], m -n -n tjetjen[ts], tjetj
kaukasiskt folk.
Tschibuk [’tfirbuk], m -s -s tschi-, tsji]buk tur-
kisk rökpipa.
T-schiene, f -w O T-skena, T-formig skena.
Tschikara [’ka:], m -s -s zool. Tetracerus quadricornis
f yrhornsantilop.
tschilp|en, -te ge-t intr [h] om sparv kvittra,
tsching, interj pling!
Tschinownik [’novnik], m -s -s tjinovnik rysk
ämbetsman.
Tschuktsche [’tjuktjv|, m -n -n tjuktj folkslag.
Tschuwasche [’vaja], m -n -n tjujvass, -vasj
rysk folkstam.
Tsetse‖fliege [’tsstse:], f zool. Glossina tsetsefluga.
-krankheit, f, se Trypanose.
Tsug|a [’tfurga:], f -as o. -en, se Hemlocktanne.
T-träger, m byggn. T-järn.
Tuareg [tu-’a:rsk], m -[s] -s tua|reg, -rik folkslag.
Tub]a, f -en 1. mus. tuba. 2. se Ohrtrompete o.
Tube 2.
Tubangummi [’barn], n (m) -s -s guttaperka.
Tubblle, f -n, -en, m -s - ity. balja, så.
Tübbings, pl gruvt. tubbings.
Tublle, f -n 1. anat. a) se Eileiter; b) se
Ohrtrompete. 2. ⚙ tub rör. 3. tub för färg o. d.
-en|farbe, f -n tubfärg, färg i tub.
enschwan-gerschaft, f -en läk. utomkvedshavandeskap,
extrauterint havandeskap.
Tuberazeen [’tse:an], pl bot. Tuberaceæ
tryffel-svampar.
Tuberkel [’ber], f -n (% m -s -) läk. tuberkel.
t~artig, a tuberkel|artad, -lik. -bazill|us, m
-us -en tuberkelbacill. t^bazillenhaltig, a
tu-berkelbacillhaltig, innehållande
tuberkelba-ciller. t^förmig, a tuberkel|formig, -formad,
-herd, m -[ë]s -e tuberkelhärd. -knoten, m
-s - tuberkel|knottra, -knöl. t^krank, a
tu-berkelsjuk, tuberkulös, -krankheit, f, se
Tuberkulose. -sucht, se Perlsucht 2.
Tuberkulin, n -s O läk. tuberkulin. t-ös, a
tuberkulös.
Tuberkulose Q’loizs], jT O tuberkulos.
Offene (geschlossene) ~ öppen (sluten) tuberku-
los. t^frei, a fri från tuberkulos,
tuberkel-fri. -freiheit, f frihet från tuberkulos,
-kran-kenhaus, n -es -er† tuberkulossjukhus.
Tuberose [’ro:za], f -n bot. Poiianthcs tuberosa
tuberos.
Tubul‖atur, f -en, se -us. t-iert, a kem. försedd
med tubulus. -|us [’tu:], m -us -i kem. tubulus
på retort.
Tub|us, m -us -en o. -usse tub, kikare, teleskop.
Tuch [u:], n -[e]s (dim. Tüch[lein, -ei[chen]) 1.
olika slag -e kläde; sty. linne, lärft. Verkohltes
~ O karboniserat kläde; zweierlei ~ F
uniform; zweierlei ~ tragen F äv. bära (vara
klädd i) kronans röck. 2. -er† duk av olika
slag t. ex. bord-, hals-, hand-, näs|duk; schal,
Schalett, scarf; kläde, tygstycke; lakan; se f. ö.
sms. med -tuch. Leinenes, seid[e]nes ~ linne-,
silkes|näsduk; etw. durch ein ~ seihen sila
ngt genom duk. 3. -er† mål. duk; ⚔ flygv.
signalduk; ⚓ a) segelduk, smärting; b) segel,
duk, F klut. 4.bildl. Leichtes ~ F
lättsinnig människa (persedel); liederliches ~ F
lättfärdig människa, om kvinna dåligt
(lider-ligt) stycke, -arbeiter, m arbetare i
klädesfabrik. -art, f -en klädessort. t~artig, a
klä-desartad, lik kläde, -ballen, m -s -
klädesbal. -baum, m -[e]s -e† ⚙ vävbom, -bild, n
-[e]s -er målning på duk. -branche, f hand.
klädesbransch, -ecken, pl, se -schnitzel.
Tüchel[chen] [y:], n -s -, se Tuch.
tuch]en [u:], I. a av kläde, kläde?-. II. -te ge-t
tr sty., se weben.
Tuchent [’tu:], f -en österr., se Oberbett.
Tüch|er [u:], m -s -, se -macher.
Tücher‖- [y:], i sms. se äv. Tuch-, -schwenken, n
-s viftande med näsdukar, näsduks|viftande,
-viftningar.
Tuch‖fabrik [u:], f -en klädesfabrik, -fabrikant,
m -en -en klädes|fabrikant, -fabrikör,
-fabrikation, f -en klädes|tillverkning, -fabrikation,
-färberei, f klädesfärgning, färgning av
kläde. t-farbig, a O färgad i stycke (såsom
vävnad). t-förmig, a som (liknande) en näsduk,
schal m. m., se Tuch 2. -fühlung, /^
armbågs-känning. -geschäft, n -[e]s 1. 0, se -handel.
2. -e klädes|handel, -affär, -gewebe, n -s
-klädesliknånde vävnad, -handel, m -s
klädeshandel. -händler, m klädeshandlare,
hand-lung, f -en, se -geschäft 2. -handschuh, m -[e]s
-e tygvante. -hose, f -w klädesbyxor. -kamm,
m -[e]s -e†, se föij. 1. -karde, f -n 1. väv.
rugg-karda. 2. bot., se Rauhkarde, -kleid, n -[e]s -er
klädesklänning, -knöpf, m -[e]s -e† tygknapp.
-kratze, f -n, se -karde 1. -kratzer, m -s -, se
-nopper. -kräuselmaschine, f -n
klädesfri-seringsmaskin. -laden, m -s -[f], se -geschäft 2.
-lager, n -shand. klädeslager, -lappen, m
-s - tyg-, klädes|lapp. -leder, n, se Ledertuch.
Tüchlein [y:], n -s -, se Tuch.
Tuchllleiste,^ -n kläcLeslist. -leiter, m linjal pa.
symaskin.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free