- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2411

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tüffe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tuffe, f -n P nty. hynda, tik.
Tuff‖kalk, ra -[e]s, se Kalktuff. -stein, n -[e]s,
se Tuff o. Kalktuff-ziegel, ra slags poröst
tegel.
Tüfte‖larbeit, f F petigt arbete, plockarbete,
petgöra; ’pill|ande, -eri’. -ei, f -en
spetsfundighet, subtilitet, F hårklyveri. -er, ra -s - 1.
spetsfundig människa, F hårklyvare. 2. F.
Ein ~ sein [gå och] plocka (peta, pilla) med
småsaker, t-ig, a spetsfundig, hårdragen,
t-|n, tüft[e]le -te ge-t I. intr [Å] 1. använda
(komma med, inlåta sig på)
spetsfundigheter el. hårklyverier. 2. F peta (plocka, pilla)
med småsaker. II. tr hårdraga.
Tüft‖ler, se -e/er. t-lig, se t-elig.
Tug [u:], ra -s -s hästsvans.
Tugend [’tu:], f -en 1. * duglighet, god
egenskap (kvalitet); äv. dygd, förtjänst. Keine r
haben inte vara mycket värd. 2. dygd. Den
Weg der ~ wandeln följa dygdens väg (stig);
die ~ findet ihren Lehn in sich selbst ordspr.
dygdan är sin egen belöning; aus der Not
e-e ~ machen ordst. göra en dygd av
nödvändigheten; se av. Jugend. 3. dygd, kyskhet,
ärbarhet. 4. dygdig (ärbar) kvinna; F ibi.
dygdemönster, -adel, m -s förtjänstadel.
t~arm, a fattig på dygder, -ausbund, m -[e]s
-ef, se -bild. -bahn, f dygdens väg.
t~be-gabt, a utrustad med dygder, -bild, n -[e]s
-er F dygdemönster, -blume, f, se Alpkraut.
-bold, m -[e]s -e F iron. dygdemönster,
’helgon’. -drache, m -n -n, -dragoner, m -s - F
ung. rigorös sededomare, sedlighetsivrare.
-ei-fer, m -s sedligt nit. -freund, m -[e]s -e vän
till (älskare av) dygd. t~haft, a dygdig,
dygde-, sede|sam, ärbar. Den Tren spielen
(F herausbeißen) spela dygdig, -haftigkeit, f
⚙ dygd[ighet], sedesamhet, ärbarhet. -held,
m -en -en, -heldin, f -n en F dygdemönster,
’helgon’, -heuchler, m skenhelig människa.
-hüter(in), m (/), se -wächter(in). ’-kreuz, se
Malteserkreuz, -leben, n -s dygdigt (sedligt)
liv. -lehre, f dygde-, sede|lära, etik. -lehrer,
m sedelärare, moralist, t^lich, a se
toj-haft. -liebe, f kärlek till dygd[en]. t~l0S, a
blottad på (utan) dygd. -meier, m, se
-dragoner. -pfad, m -[e]s, se -bahn, -prediger, ra
moralpredikant, -predigt, f -en
moralpredikan. -preis, m -es -e dygdepris. -püppchen, n
F iron. dygde]rik el. -sam jungfru, pryd (sipp)
mamsell. t~reich, a dygde|rik, -sam.
-richter, m sededomare, -rose, /. Die ~
Dygderosen, Gjdlene rosen påvlig orden, -salbei, se
Edelsalbei. t^sam, a se trhaft.
-schwät-zer, m F en som ständigt för dygd och
moral på läpparna (tungan), -schwätzerei, f F
prat (snack) om dygd och moral, -sinn, m
-[e]s dygdigt sinnelag. -Spiegel, m
dygde|-mönster, -spegel. t^Steif, a trångbröstat
se-desträng. t^stolz, a stolt över egen dygd.
-Stolz, m -es stolthet över egen dygd. -über,
m utövare av dygd. -Übung, f-en
dygdeutövning, utövning av dygd. t~voll, se trreich.
-wächter(in), m (/) dygdens (dygdernas)
väktare. -wandel, m -s dygdig vandel, dygdigt
liv. -weg, m -[e]s, se -bahn.
Tuhlemong, se Tulemong.
tühn|en, -te ge-t intr [Å] ity., se dösen.
Tühnkram m -[e]s O F ity. dumheter,
snick-snack.
Tuilerien [ty-H[a]’ri:on], pl. Die ~
Tuilerierna i Paris, -garten, m -s . Der ~
Tuileriesträd-gården.
Tukan [’tu:kan], m -s -e zool. Ramphastus tukan,
pepparätare släktet.
Tulallarbeit [’tu:la:], f -en tulaarbete. -dose, f
-n tuladosa, -metall, n -s tulametall.
Tulemong [’tu:lamog], m -s -s soidatsiang
fransman.
tulich, a föråidr., se timlich.
Tulilifant [’tu:li-fant], m -[e]s -e, -fäntchen, n
-s - babyklänning.
Tulip‖ane [’pa:], -e [’tu:], f -n se Tulpe.
Tüll [y], m -s -e hand. tyll. Englischer r. se
Bobinet. -ärmel, m tyll ärm.
Tülle [y], f -n tut, pip t. ex. på tekanna;
mun-stycke på blåsbälg, signalhorn o. d.; kort rör, hylsa,
⚙ rörka; ljuspipa, vekrör i lampa; O gjut|häll,
-läpp.
tu‖|en, -te ge-t intr [h] F dricka, pimpla.
Tülll|gardine, f -n tyllgardin, -gewebe, n -s -
tyllvävnad, -grund, m -[e]s -e† tyllbotten,
-kleid, n -[e]s -er tyllklänning, -papier, n
-[e]s -e tyllpapper, -spitze, f -n tyllspets.
-Stuhl, m -[e]s -e† ⚙ tyllvävstol.
Tulpllane [’pa:], se wij. -e, f -n 1. bot. Tuiipa
tulpan. Wilde ~ T. silvestris vildtulpan. 2. dial.
tuipanformigt ölglas, ung. ’kupa’, t-enartig, a
tulpanlik.
Tulpen‖baum, ra bot. a) Liriodendron tulipifera
tul-panträd; 6) Magnoiia grandiflora storblommigt
liljeträd. -beet, n -[e]s -e tulpan|rabatt, -säng,
-land. -flor, n -s ung. tulpanland i full blom.
t-förmig, a tulpanformig. -holz, n -es äkta
(brasilianskt) rosenträ, -liebhaber, m -s -
tulpanälskare. -manie [’ni:], f tulpanvurm.
-narr, n -en -en tulpanvurm. -wut, f se
-manie. -zucht, f tulpanodling. -Züchter, m
tulpanodlare. -zwiebel, f -n tulpanlök.
Tulp|omanie, se -en\manie.
Tumba, f -s tumba, ung. murad grav.
Tumblerschalter m -s - elektr.
tumblerström-brytare.
Tumenol, n -s O kem. tumenol.
Tumerikwurzel, f farm. gurkmeja.
Tumeszenz [es’tssnts], fi O fysiol, tumescens,
ansvällning.
Tummel, ra -s U (dim. -chen, Tümmelchen) [[mindre]] 1.
yrsel, rus. 2. se Getümmel 2. -becher, m. se
Tümmler 2. -er, se Tümmler, t^haft, a ‡
rask, livlig i sina rörelser; om häst yster, t^ig,
a 1. se taumelig. 2. se trhaft. t~|n, tumm[e]le
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free