- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2419

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tuschnäpfchen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-näpfchen, n tuschkopp. -pinsel, m
laverpen-sel. -schale, f -n, se -napf. -Zeichnung, f -en
tuschritning; lavering.
Tusküer m -s - tusker, etrusker, t-isch, a
tus-kisk, etruskisk. Tres Meer, se Tyr rhenisch[es
Meer).
Tuskulllanen [’la:], pl. Die r Tuskulanerna,
Samtalen på Tuskulanum skrift av Cicero, -anum
[’la:], n npr Tuskulanum ciceros viiia. -|um [’to],
n 1. npr. Tusc-, Tusk|ulum. 2. -ums -a bildl.
tuskulum.
Tussahllseide [’tusa:], f -n hand. tussahsilke.
-seidenwurm, m, -spinner, m zool. Bombyx
(Anthe-ræa) myiitta tussahspinnare.
Tusso[c]kgras [’tu], n bot. Poa flabellata (Diictylis
cæspitosa) tussokgräs.
Tuss|or [’tu], n -s -s , se -ahseide.
tut [u:], interj 1. tss! tst! 2. ^/tut! tut!
harmande hornblåsning.
Tüt|chen [y:], n -sse 1. -e. -dreher, -kramer, m,
F krydd|krämare, förakti. -krafsare, [-bo[d]ne-sare, -] {+-bo[d]ne-
sare,+} knodd.
Tut|e [u:], f -en 1. mus. kornett; motor, boll till
signalhorn; se -horn. 2. bot., se Blattstiefel.
3. se Haarwichel. 4. se Trichter 1. 5. se 1.
Tüte.
1. Tüte [y:], f -n (dim. Tüschen, -lein) strut,
[pappers]påse. m drehen göra strutar.
2. Tüte [y:]}/-» zool. Charadrius apricarius (pluvialis)
ljung|pipare, -spole, brockfågel.
Tütebeere, se Preifielbeere.
Tutel [tu*’te:l], f -en jur. tutela, förmynderskap,
t^arisch [’la:], a som hör till (gäller)
förmynderskap, förmynderskaps-.
1. tut|en, -ete ge-et I. intr [å] tuta, blåsa i horn,
"trumpeta. Ins Horn r F bildl. göra stor
reklam, ’puffa väldigt*. II. tr. E-n r P berl.
dricka (ta sig) en tuting.
2. tut|en, -ete ge-et tr. se tüten.
tüt|en, -ete ge-et tr. Etiu. ~ lägga (stoppa) ngt
i strut[ar] el. påse (påsar).
Tüten‖dreher, m en som gör strutar; F se
Tütchen dreher. -fabrik, f -en fabrik för
tillverkning av papperspåsar, -fam, m bot. Cyathea
trädormbunke. -form, /3trut-, pås|form. t-förmig,
a strut-, pås[formig.
Tüt|engel, m, se 2. Tüte.
Tutenkalk, se Nagelhalk.
Tütenl|kleber, m en som klistrar [-[pappers]på-sar.-] {+[pappers]på-
sar.+} -maschine, f -n ⚙ maskin för tillverkning
av papperspåsar.
Tutenmergel m, se Nagelkalh.
Tütenilschnecke, se Kegelschneche. t-weise, adv
1. strutvis. 2. som (lik) en strut.
Tutller m -s - F tutare, homblåsare. -horn, n
-[e]s -er† F horn, lur; trumpet.
Tütlein, n -s -, se 1. Tüte.
Tutor [’tu:tor], m -s -en [’to:] jur. tutor,
förmyndare.
Tütte, f -n F, se Titte.
Tüttel m -s - punkt, prick, -chen, n -s - liten
prick. Kein F inte det ringaste (det
minsta), inte ett grand (dugg, jota); bis aufs r
F till punkt och pricka. t~[n, tiitt[e]le -te
ge-t intr [å] nty., se 1. trödeln 1.
tutti [’tuti:], a oböji. mus. tutti, alla stämmor.
n -[s] -[s] mus. sats för alla stämmor.
T~frutti [’fruti:], n -[s] -[s] tutti frutti; bildl.
varjehanda, likt och olikt.
Tütvogel m, se 2. Tüte.
Twalch m -[e]s -e, so Taumellolch.
Twall m -[e]s -e F dumhuvud, fårskalle. t^ig,
a F dum, fånig.
twatsch, se dwatsch.
Tweed [twi:d], m -s -s O. -e tweed slags halvylle.
Twehle, f -n, se Quehle.
Twenter m [n) -s - ity. tvåårig häst, ’tvååring’.
Twiete, f -n ity. gränd.
Twill [twil], m -s -s o. -e tvils tygsort.
Twing m -[e]s -e % fast borg, fäste; jfr
Zwingburg.
T-winkel, m O T-hörn, T-formigt hörn.
Twist [tvist], m -es -e [[mindre]] 1. twist maskinspunnet
bomullsgarn; bomullstrassel. 2. twist slags
tuggtobak. t^|en, -ete ge-et tr spola gam.
-maschine, f -ntwistmaskin.
Twostep [’tu:stsp], rn -s -s twostep dans.
Tyche [’ty:qa], fi npr mytol. Tyche.
Tyfon [’ty:fon], m -s -e, se Taifun.
Tympan [’tympam], m -s -e boktr, timpan,
däc-kel. -itis [’ni:], f O, se Blähsucht, t^itisch,
a tympanitisk. -|ön, n -öns -a, -|um
[’tYmpci*-non, -num], n -ums -a i alla bet. tympanon;
anat., se äv. Trommelfell.
Tyndaride [’ri:], m -n -n mytol, tyndarid,
Tyn-dareusättling.
Typ, I. m -s -e[ra] i aiim. typ, e-r (gen.) Sache för
ngt. II. n -s -en fotografi, -e, f -n boktr. typ.
t^|en, -te ge-t tr fotografera.
Typenllablegemaschine, f -n boktr,
typavlägg-ningsmaskin. -drucktelegraph, m -en -en
telegr. typtryck|apparat, -are. -gießmaschine,
f -n boktr, stilgjutningsmaskin. t-haft, se
typisch. -metall, n -s boktr, stil|metall, -tyg.
-rad, n -[e]s -er† telegr. typhjul. -Schreiber, m
skrivmaskin, -setzmaschine, f -n boktr,
typ-sättningsmaskin. -theorie, fi biol. typteori.
Typhazeen [’tseran], pl bot. kaveldunväxter.
typh|isch, se -ös.
Typhlitis [’fli:], f O läk. tyflit,
blindtarmsinflammation.
Typhoid [tyfo-’i:t], n -[e]s -e läk.
abdominal-tyfus, nervfeber. ~ des Geflügels, se
Ilühner-cholera.
Typhon [’ty:fon], m -s -e [’ty:- el. ’fo:], sc
Talfun.
typhös, a läk. tyfös.
Typhus [’ty:fus], m - O läk. tyfus; se Typhoid 0.
Rüchfallfieber. Exanthematischer r
exante-matisk tyfus, fläckfeber, t^artig, a
tyfus-artad, tyfös. -bazill|us, m -us -en tyfusjbacill,
-bakterie, -epidemie, f -n tyfusepidemi. -fall,
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free