- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2433

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Überlaufen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

E-n mit dem Degen ~ hastigt (oförberett)
rusa på ngn med värjan. 5. hänga efter,
besvära [med täta besök]. [ Von Bettlern] oj
sein vara överlupen [av tiggare]. 6. springa
om (förbi), springa fortare än. ~ werden bli
omsprungen, äv. bli efter. 7. springa förbi
utan att se, förfela, ’missa’ t. ex. jakt. e-e Fährte
oj. Sich ~ lassen jakt. låta hundarna passera.
8. ~er Frischling, se Überläufer 2. II. refl.
Sich ~ 1. springa sig trött (fördärvad),
springa andan ur [halsen på] sig. 2. se I. 7.
III. intr [s] bli matt (anlupen), löpa an,
förlora glansen. Ü~ fy:], n -s O 1. Zum ~ voll
brädd|full, -ad; etw. zum ~ bringen få ngt att
rinna över. 2. överlöpning, desertering. 3.
se Ü-laufung.
Überläufer fy:], m 1. överlöpare, desertör.
2. jakt. vildsvin på andra året. -el, f -en
oupphörlig[a] desertering[ar]. In, f -nen
överlöperska. ü^isch, a överlöpar-.
Überlauf‖rohr, n -[e]s-c O överlopps-, signal-,
’skvaller|rör. -s|gerinne, n -s - avloppsränna
för överloppsvatten, spillränna, -s|loch, n
-[e]s -er† O spillhål. -sjtunnel, m -s - kanaiis.
* bräddavloppstunnel. -s|ventil, n -s -e
spillventil. -s|vorrichtung, f -era avloppsanordning
för spill vatten, -ung flau], f -en starkt
till-lopp, stark tillströmning ar folk.
überlaut fy:], I. a [allt]för högljudd; mycket
högljudd. II. adv överljutt.
überleb|en fe:], OD I. tr överleva, t. ex. er wird
uns alle oj. Er wird die Nacht nicht ~ äv.
han kommer inte att leva över natten; das
wird er nicht ~ äv. det kommer att bli hans
död. II. refl. Sich ~ överleva sig själv, ha
sett sina bästa dagar, bli gammalmodig(t):
jfr -t. Ü~, n -s O överlevande. ~ des
Passendsten rasbioi., ung. naturligt urval. Ü~de(r),
m o./adj. böjn., en överlevande.
Überlebensllfall fe:], m -[e]s -e† jur. Im ung.
om . . kommer att (skulle) överleva, ü-groß
fy:], a i mer än (över) kroppsstorlek
(naturlig storlek), -größe fy:], f O
övernaturlig storlek. Von oj av (i) mer än
kroppsstorlek. -rente fe:], f -n ränta för livsfall.
-Versicherung fe:], f -en försäkring för livsfall.
-Wahrscheinlichkeit fe:], f -en nsrsäkr.
sannolikhet att överleva ngn.
Überlllebsel [’le:p], n -s - kvarleva från aidre tid.
ü-lebt, a utlevad. o^er Greis gubbe som
blivit barn på nytt; ~e Zustände antikverade
(urmodiga) förhållanden, -lebtheit, f O
ut-levat tillstånd; ’andra barndom’, -lebungsfall,
se -lebensf ali.
überleg‖en, A. fy:] I. tr 1. lägga över (på),
t. ex. e-e Decke oj. 2. lägga över, lägga på
andra sidan. Das (av. (intr.) mit dem) Schiff
~ [låta fartyget] gå över stag, stagvända
fartyget; das Ruder o, lägga om rodret.
3. E-n O) lägga upp ngn över knät till stryk.
II. intr [/i], se <i><b>HI.</i>H 2.</b> ex. III. refl. Sich ~ 1.
luta sig över. 2. Das Schiff legte sich nach
der Seite über fartyget krängde. B. [’le:] I.
a överlägsen, t. ex. e-m an Stärke, im Reiten
~ sein, ~e Miene. ~e Weisheit upphöjd
visdom. II. OD tr 1. överjtäcka, -hölja, belägga,
t. ex. den Boden mit Brettern o/. 2. E-e Stadt
mit Truppen ~ lägga in alldeles för mycket
trupper i en stad. 3. [Bei sich] ~ över|lägga,
-väga, tänka på, ta[ga] i (under)
övervägande, ta i betraktande, F fundera på, t. ex.
etw. reiflich oj. Ich werde es mir ~ jag ska
tänka (fundera, F ta mig en funderare)
på saken; ich will mir’s bis morgen ~ äv. F
jag ska sova på saken: das willsein det
tål att tänka på; etw. hin und her ~ fundera
hit och dit på ngt; ~ Sie sich das lieber
zweimal ni bör nog tänka er för två gånger;
ich habe mirs anders -t jag har kommit på
andra tankar; alles wohl -t när man rätt
tänker på saken; -t handeln handla överlagt
(efter moget övervägande, med berått mod);
wohl -t ist halb getan ordspr. ung. tänka först
och handla sedan. III. GD refl. So toas -t
sich nicht något sådant överväger man inte.
Ü-en fe:], n -s O betänkande, över| vägan de,
-läggande, -läggning, F funderande. Laß
mir Zeit zum ~ ge mig tid att tänka mig
för (att fundera [på saken]); nach kur zem oj
efter kort övervägande; Se Ü-ung. Ü-enheit
fe:], f O överlägsenhet, -sam fe:k], a be-,
för-, efter|tänksam, försiktig. Ü-samkeit f e:k],
f O be-, för-, efter|tänksamhet, försiktighet,
-t fe:], a överlagd, välbetänkt; målmedveten.
Ü-t|heit, f O eftertanke, överläggning; uppsåt,
berått mod; jfr Ü-samkeit o. Ü-en. Ü-ung, f
en 1. fy:] överläggande, omläggning etc.,
jfr -en A. 2. fe:] överläggning, rådplägning.
3. se Ü-en, Ü-samkeit, Ü-t\heit. Ü-ungs|frist, f
-en tid att tänka över; se Deliberationsfrist.
Ü-ungsjkraft, f -e† reflexionsförmåga; [gott]
omdöme.
überl|lei fy:], a oböji. t dial. överflödig, mer än
nog. ~ bleiben bli över. -leiten fy:], I. tr 1.
leda (föra) ngt över, överföra, t. ex. in (på)
andere Bahnen oj. 2. läk. överföra blod. II.
intr [h] leda (föra) över, bilda en övergång
till. Ü-Ieiten, n -s 0, se Ü-leitung. Ü-Ieiter, m
överförare, ü-leitung, f -en över|förande,
-föring; läk. [blod]transfusion, [-[blod]överfö-ring.-] {+[blod]överfö-
ring.+} -lenken fy:], se -leiten I. -lernen fy:,
a v. ’Is], [OD] tr läsa över, genomläsa, F titta
på läxa. -lesen, A. fy:] tr genomläsa, läsa
igenom. B. fe:] QD I. tr 1. se A. 2.
genomögna, ögna igenom. 3. förbise vid [-läsnin-g[en].-] {+läsnin-
g[en].+} II. refl. Sich ~ överanstränga sig
med läsning, bli förläst, förläsa sig. III. a
förläst, -leuchten f oy], QD tr 1. överträffa i
glans, överglänsa. 2. belysa helt och hållet.
Ü-Iicht, n -[e]s -er överljus. -lichten fi], oo
tr 1. göra för ljus; fotogr. överexponera.
2. skogsv. hugga ut för mycket.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free