- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2447

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Uferanwuchs ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


wuchs, m -es geogr. upplandning. -aushöhlung,
f -en urholkning av strand (kust), -bahn, f -en
jämv. kustbana, -bau, m-[e]s-ten strand[arbete,
-bygge,fördämning, kaj o.d. -befestigung, f -era
⚔ kustbefästning, -bekleidung, f -en
strandskoning. -bewohner(in),m -s -[f -nen) strand-,
kust|bo. -bold, m -[e]s-e, se -fliege, -brücke, f
-n landbrygga. -damm.m -[e]s -e† [strand]kaj.
-einfassung, f -en strandinklädning med [-kaj[-er];-] {+kaj[-
er];+} äv. kaj[er], -faschine, f -n vattenb.
strand-faskin. -felsen, m strand-, kust|klippa. -feste,
f -n 1. ung. kajmur. 2. kustborg. -fliege, f
zool. Perla sjöslända. -flora, /Øbot. strand-,
kust|-flora. -gelände, n-s - kuststräcka; strand-,
kust|terräng. -geld, n -[e]s -er -£< kaj|pengar,
-avgift, -gemäuer, « strandmur; spec.
sluss-vägg -hang, m -[e]s -e† strandsluttning,
-klippe, f -n, se -felsen. -krän, m -[e]s o. -en
-e[n\ o. -e† kajkran. -kraut, n, se Strandling 1.
-land, n -[e]s strandmark; Se äv. 2. Watt.
land-schaft, f -en strand-, kust|landskap, -sceneri,
-läufer, m zool. Achtitis (Tringoides) drillsnäppa,
-lerche, se Berglerche, -loch, n -[e]s -erf
strandhål. u^los, a 1. utan strand (stränder),
strandlös. 2. gränslös, oändlig, ändlös,
-lo-sigkeit,f0 1. brist på strand (stränder, [-kus-t[er]).-] {+kus-
t[er]).+} 2. bildl. gränslöshet, ändlöshet,
oändlighet. -mauer, f -n strandmur. -moräne, f
-n geoi. strandmorän, -muschel, f -n
strandmussla. -nelkenwurz, se Bachnelkenwurz.
-pflanze, f -n strandväxt, -rand, m -[e]s -erf
strandbrädd, -raubkäfer, m zool. Pæderus ripanus
strandkortvinge. -recht, n -[e]s -e strandrätt.
-riff, n -[e]s -e strand-, kust|rev. -rutsch, m -es
-e, -rutschung, f -en strandras. -schafthalm, m
bot. Equisetum tiuviatiie dyfräken. -schälung, f -ew
vågornas urholkning av strand (kust),
-schilf-sänger, m zool. Acrocephaius streperus rörsångare.
-Schnecke, f zool. Litorina strandsnäcka.
-Schnepfe, f zool. Limosa, släkte långnäbba. Rote ~ L. rufa
myrspov. -schutz, m -es kustskydd,
-schutz[bauten, pl 1. fördämningar. 2.
kustbefästningsarbeten. -schutzwerk, n -[e]s -e
kustförsvarsverk. -schwalbe, se Strandschvmlbe.
-seite, f -n strånd[sida]; strandsluttning,
-specht, t», se Eisvogel, -spinne, se
Strickerspinne. -Staat, m -[e]s -en kuststat. -Stadt, f
-e† stad vid strand (flod); kuststad, -stein,
m -[e]s -e ung. klappersten, -terrasse, f -n
strandterrass, -vogel, se Strandvogel,
-vor-sprung, m -[e]s -e† framskjutande (konvex[t])
strånd[parti]. -wall, se Strandwall, -wand, f
-e† brant strandsluttning, -wanze, f zool. Saida
hoppstinkfly. -weide, se Korbweide.jfr
Strand-.
uff, interj uff!
u. ff., förk. rar und folgende [Seiten] o. ff. [-[sidor].-] {+[si-
dor].+}
Uffizien [’fiitsTan], pl Uffizierna i Florens.
U-formig, a U-formig.
ugrllisch, a ugrisk. -o-finnisch, a finsk-ugrisk.
uh, interj å! o! uj! usch! hu! kors!
uhlane m -n -n, se ulan.
Uhl‖e, f -w ity. 1. uggla; jfr Eule. 2. mjuk borste,
u-|en, -te ge-t intr [ä] borsta.
Uhr, f -en (dim. Ühr\cheii, -lein) 1. [fick-, [-arm-bands]ur, -] {+arm-
bands]ur,+} klocka, t. ex. astronomische
goldene., silberne oj, die oj aufziehen,
zurückstellen. Meine ~ geht [läuft) vor min klocka
går (drar sig) före; die oj kennen om barn
kunna (känna till) klockan; wie nach der ~ som
ett urverk; er ist ein Mann nach der ~ han
är en mycket punktlig man (punktligheten
själv); er lebt nach der ~ hans liv (dag) är
som ett urverk, han lever efter klockan; wie
viel hat deine oj? hur mycket är (visar) din
klocka? 2. tidsbestämningar Wieviel ~ ist es?
was (wieviel) ist die oj? vad (hur mycket) är
klockan? wieviel ~ hast du? hur mycket är
klockan? äv. hur mycket är din klocka? jfr 1.;
3 ~ klockan 3; gegen 3 ~ inemot [klockan]
3; gegen ojer fünfe F framemot 5; es ist vier
~ klockan är fyra; es ist 4 ~ vorbei hon har
[redan] slagit ⚓ es ist weit nach 6 ~ hon är
mycket över 6; die oj geht stark auf 9
klockan är strax 9 (9 i rappet); die oj ist 10
Minuten vor eins klockan är (fattas) 10
minuter i ett; nach [über) drei ~ över tre; von
drei bis vier ~ från tre till fyra; um 3 oj
klockan B; um 3 ~ herum omkring klockan
3, vid tretiden, -band, n -[e]s -erf
klock-band; klockarmband, -blumen, pl tidvisande
blommor (växter), -bord, n -[e]s -e i*
pinn-kompass.
Ührchen, n -s - litet ur, liten klocka.
uhrlldeckel m boett, -deckel[ring, m -[e]s -e
boettring. -differenz, f -en tidsskillnad.
Uhrenarmband, n -[e]s -er† armbandsur.
-aus-besserer, m ur|reparatör, -makare. -fabrik, f
en ur-, klock|fabrik. -fabrikation, f -en
ur|-fabrikation, -tillverkning, -handel, m -s abstr.
urhandel. -händler, m ur|handlare, -makare.
-handlung, f -en urhandel, urmakeriaffär.
-industrie, f -n urindustri. -richter, -steiler,
m en som ställer klockor; urmakare.
uhr‖feder, f -n ur-, klock|fjäder. -futteral, n -s
-e ur-, klock|fodral. -gehänge, n-s - berlock,
-gehäuse, n -s -, se -futteral. -gestell, n -[e]s
-e klockställ. -getriebe, n -s - drev i ur.
-gewicht, n -[e]s -e klocklod. -glas, n -es -erf
ur-, klock|glas. -glocke, f -n pendylkupa.
-halter, m -s - klockställ. -hammer, m -s -f
hammare i klockas slagverk, -kapsel, f -n
ur-fodral, boett, -kasten, m -s - stort klockfodral
t. ex. till daiur. -kette, f -n ur-, klock|kedja.
-kissen, n fodrat klockställ. -kloben, m -s
-urmak. urklove. -lampe, f -n förr ur-,
Carcel|-lampa.
Ühr lein, se -chen.
uhrmacher m -s - urmakare. -ei, f l. O urj-
makeri, -tillverkning m. m.; urmakaryrke.
2. -en urmak|eri, -arverkstad. -feile, f -n ur-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free