- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2489

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - unterkühlen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

unterkühlen

— 2489 —

Untermaß

inte, u-kühl|en [ley:], 00 tr underkyla, t. ex.
-ter Dampf.

Unter|kunft ["u], f-ef tak över huvudet, logi;
tillflykt[sort]; fristad; jfr -kommen 1. -[s]haus,
n -es -erf, -[s]hütte, / -n ung. turisthydda,
u^s|los, a utan tak över huvudet, husvill,
hemlös, -s|lose(r), m o. f adj. böjn. en hemlös;
lösdrivare. -s|möglichkeit, / -en [-logimöjlig-het[er].-] {+logimöjlig-
het[er].+}

Unterl|küster, m ung. kyrkvaktare, -labi|um, n

-ums -en på orgel underlabium.

Unterlag|[e, f -n 1. under|lag, -lägg, [under-]
bädd; madrasskydd. ~ beim Schreiben
skriv-underlägg. 2. biidi. underlag, basis, grundval;
stöd; substrat. Die nötigen äv. nödigt
material för beräkning o.d. 3. fot[ställning], Sockel,
bas; piedestal. 4. apec. bet., snick. fyllnad[sspån];
stötta; sågbock; 0 stödjepunkt för hävstång,
axel-, stöd|lager; platta; & [under]bäddning;
»t» vagare. 5. trädg. grundstam. -er, n -s
-1. underlag; bas[is]; se ar. -e. 2. geoi.
underliggande lager, -er|platte, f -n ø
stödlager-platta. -s|balken, m-s - 0 nnderlagsbjälke.
-s|platte, f -n 0 underlagsplatta, -s|scheibe,
f-n & underlags|skiva, -bricka;
mutter-bricka.

Unter|l|and, n -[e]s -erf lägre [liggande] land,
lågland, -länder, m-s - låglandsinvånare,
’lågländare’; dalbo, pl. är. dalbefolkning,
u-ländisch, a låglands-, dal-, -landzentrale,/
-n ung. centralgasverk, -länge, f -n boktr. ^
e-s Buchstabens nederdel av typ. -laß [’’u],
m blott i: Ohne n oavlåtlig[t, -en, oavbrutet,
oupphörligt.

unterlass|]en, tr 1. ["u] släppa [in]under, äv.
släppa in, t. ex. e-n 2. [’la] QD under-,
urakt|låta, försumma, låta bli. ^ Sie das
nicht! av. gör det riktigt säkert! nichts n äv.
ej försumma ngt tillfälle; ich werde nichts
um zu .. av. jag skall göra allt för att..
U-en, n-s 0, U-ung [’la],/-en under-,
uraktlåtande, -låtenhet, försummelse.
U-ungs|de-likt [’la], n -[e]s -e jur. underlåtenhetsbrott.
U-ungs|fall [’la], m -[e]s -ef. Im vid
händelse av uraktlåtande. U-ungs|siinde,/-rø
underlåtenhetssynd.

Unter||last, / -en & ballast, u-lastig, a & för
litet (lätt) lastad (ballastad). -lauf, m -[e]s
-ef 1. flods nedre lopp. 2. »i* undre däck;
trossbotten.

unter|laufen, A. ["u] I. intr [s] 1. springa (gå)
[in]under. -2. Mit ~ [oavsiktligt] komma
(följa) med, smyga sig in (med), t. ex. es sind
einige Fehler mit -gelaufen. II. tr gruvt. draga
vagn O. d. [in]under. B. [’lau] I. OD intr [s] 1.
under ytan överdra[ga]s med ngt. Mit Blut n
bli blodsprängd. 2. se A. 1.2. II. QD tr. E-n ~
a) springa in mellan benen på ngn, lägga
krokben för ngn; b) springa [hindrande] i

vägen för ngn. III. ct. Mit Ii lut ~ folod-

sprängd; jfr B. I. n -s 0, se TJ-lauf ung.

Unter||läufer, m 1. ["u] hantlangare. 2. [’lay]
inkräktare [på främmande område],
-lau-fung [’lau], / -en utgjutning [under huden].
~ mit Blut blodsprängdhet. -lauge, / -n
underlut. -leder, n under-, sul|läder. -leesegel,
n -i* underledsegel. -lefze, / -n se -Uppe.
Unterleglledecke,/ -n sadeltäcke; vojlock.
-e|-keil, m -[e]s -e hämsko, spärrhake; kil.
-e|-klotz, m -es -ef underläggskloss, u-en,
A. ["u] tr 1. lägga [in]under, t. ex. Papier
beim Schreiben E-r Henne Eier n lägga
en höna på ägg; e-m Kinde frische Windeln
~ byta blöjor på ett barn. 2. biidi. E-r (dat.)
Melodie Worte n sätta ord till en melodi;
e-r Sache e-n Sinn ~ lägga in [en] mening i
ngt; e-m etw. tillskriva ngn ngt (djupare
motiv o. d.). 3. Pferde n byta [om] hästar,
göra hästombyte; mit untergelegten Pferden
reisen av. resa efter (med) posthästar. B. [’le:]
I. QD tr 1. underlägga, belägga på
undersidan, foliera, t. ex. Glas mit Stanniol <v;
fodra. 2. boktr, lägga under. II. a underlägsen; jfr
unterliegen B. -e|platte, /-n [-underlägg[splat-ta].-] {+underlägg[splat-
ta].+} -e|scheibe, se Unterlagsscheibe, -e|tuch, n
-[e]s -erf blöja, -ung, f-en underläggande;
inläggande av mening ete.

Unterl|lehrer(in), m (/ -nen) nng, biträdande
lärare (lärarinna), andre lärare, -leib, m -[e]s
•er anat. underliv, [under]buk. -leibchen, n
[under]tröja.

Unterleibs||aortla,/-en anat. underlivspulsåder,
-bruch, m -[e]s -ef iak. tarmbrock.
-entziin-dung, se Bauchfellentzündung, -gegend, / anat.
buk-, underlivs|trakt[en]. -höhle, / -n
bukhåla. -krankheit,/ -en, -leiden, n
underlivs|-sjukdom, -lidande, -schmerz, m -es -en
underlivssmärtor. -typhus, m - iäk.
abdominal-tyfus, tyfoid-, nerv|feber.
Unter||leik, n -[e]s -en & underlik Pa segel,
-leut-nant, m -s -e o. -s förr underlöjtnant, -lieferant,
m -en -en hand. underleverantör, u-lieg|en, intr
A. ["u] [A] ligga [in]under. B. [’Ii:] QD [s,
‡ Ä] 1. ligga under, vara underlägsen;
komma till korta; äv. duka under för, t. ex. e-r
Krankheit n; ge vika, falla för, t. ex. e-r
Versuchung n; jfr u-legen. 2. vara underkastad.
Das -t keinem Zweifel det lider intet tvivel,
det finns intet tvivel om [det]; Zucker -t e-m
Zoll von .. socker är belagt med en tull av ..
-liek, se -leik. -lippe, f-n underläpp. -luft,/0
undre luftlager (atmosfär). U-m, sammandragn. av
unter dem, jfr unter I. -magd,/-ef andra huså,
• underhusa. u-malen, tr 1. [’’u] måla ngt [in-]
under ngt. 2. [’ma:] QD grunda, grundmåla;
konst, måla grund till. -malen [’ma:], n -s 0,
se -malung 1. -malung, / -en 1. [’ma:]
gründende, -ning, -målning. 2. ["u] grund[färg].
•mann, m -[e]s -erf X man till vänster i linje
(bakom i kolonn), -marssegel, n undermärs-

segel. -maschinist, m -en -en andre maskinist.

-maß, n -es -e undermått, för knappt mått.

O saknar plur. † omljud.. F familjärt. P lägre språk. ‡ mindre brukl. >8« militärisk term. »i* sjö term. 0 teknisk term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free