- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2491

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Unterrichten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om (äv. införskaffa upplysningar om, ta reda
på) ngt. -en [’n], n-s O undervis|ande, ning;
jfr -ung.
1. Unterrichter ["u], m underdomare.
2. Unterricht‖er [’n], m -s - undervisare,
lärare, pedagog, u-lich, a undervisnings-,
pedagogisk.
Unterrichtsllanstalt, f -en undervisningsanstalt;
äv. skola, läroverk, -briefe, pl
korrespondenskurs, undervisning per korrespondens,
-dis-ziplin, fi -en undervisningsgren; jfr -fach
1. -eriaubnisschein, m -[e]s -e ung.
undervisningsdiplom. -fach, n -[e]s -er† 1.
undervisnings-, läro|ämne, undervisnings|fack, -gren.
2. undervisningsväsen[de]. 3. Das ~
lärar-banan, t. ex. das ~ wählen, u-fähig, a 1.
kompetent (skickad, lämplig) att undervisa,
lä-rarkompetent. 2. lämplig[t] som
undervisningsämne. -frage,, f -n undervisningsfråga,
-spörsmål, -gang, m -[e]s undervisning[en]s
gång, lärogång, -gegenständ, m -[e]s -e†, se
-fach 1. -gesetz, n -es -e undervisnings-, äy.
skol|lag, -förordning, -kunde, f O, se-lehre.
u-kundlich, a pedagogisk, -kurs|us, m -us -e
undervisnings-, läro|kurs; av.
korrespondenskurs. -lehre, f undervisningslära, pedagogik,
-lokal, n -s -e undervisnings-, äv. skol|lokal.
-material, n -s -ien undervisningsmateri|al,
-ell. -methode, f -n undervisningsmetod,
-minister, m undervisnings-, motsv.
ecklesia-stik|minister. -ministeri|um, n -ums -en
undervisnings-, motsv. ecklesiastikdepartement,
-mittel, n, se -material, -norm, f -en
undervisningsnorm. -plan, m -[e]s -e†
undervisningsplan. -probe, fi -n undervisningsprov,
provlektion, -schießen, n ⚓ övnings-,
skol|-skjutning. -spräche, f -n undervisningsspråk,
-stoff, m -[e]s -e undervisningsämne, ämne
för undervisning, -stunde, f -n
undervisningstimme, lektion. Verwaltung, f -en
undervisningsmyndighet; ung. [-skol[över]styrel-se.-] {+skol[över]styrel-
se.+} -weise, f -n sätt att undervisa,
undervisningsmetod. -werk, n -[e]s -e större lärobok
[i flera delar], -wesen, n -s , se -fach 2. -zweck,
m -[e]s -e undervisningsändamål, -zweig, m
-[e]s -e, se -fach 1.
Unter‖richtung [’n], f -en underrättelse; jfr
-richten. -rinde, f -n bot. innerbark. -rippe, f -n
anat. nedre revben, -rippen|gegend, f -en anat.
nedre bröstkorgstrakt[en]. -röck, m -[e]s -e†
underkjol; mim. kjoltyg, fruntimmer, t. ex.
al-len-röcken n«cAZaM/en.-rocks|politik,y*ØFfrun-timmerspolitik. -rocksjregiment, n -[e]s O F
fruntimmers-, kjoltygs|regemente. -roßarzt,
m -es -e† förr, se -veterinär, -rubrik, f -en
underrubrik. U-S, sammandragn. av Unter das, se
Unter I. -saat, f -era, se -frucht.
untersag‖en [’za:], CD tr förbjuda, e-m etw. ngn
ngt. U-en, n -s 0, se U-ung 1. U-ung,f -en 1.
förbjudande. 2. förbud.
Unterllsalpetersäure, f kern. kvävetetroxid, förr
undersalpetersyra, -saß, m -sassen -sassen
un-der|såte, -lydande, -säß, n -es -e lågt liggande
alp[äng]. -Satz, m -es -e† 1. ställning som ngt
vilar pi, fotställning, bas, sockel; under|lag,
-lägg; bricka, blomfat. 2. log. undersats; gram.
bisats, -saum, m -[e]s -e† ark. undre list.
-schale, f -n 1. tefat. 2. slakt, ländstycke på oxe.
u-scharren ["u], tr gräva ned.
unterschätz‖en [’Jg], QD tr under|skatta,
-värdera. E-n nu äv. underskatta ngns förmåga;
ein nicht zu nuder Gegner en motståndare
att räkna med (som ej är att förakta). U-en,
n -s 0, U-ung, f -en under|skattande,
»värderande; äv. förringande.
unter|scheid, m -[e]s -e se -schied.
unterscheid‖bar [’Jait], a möjlig (lätt) att
urskilja, märkbar, skönjbar, -en [’Jai], CD I.
tr o. intr [&] skilja [på], t. ex. zwei Dinge nicht
nu können, er kann Blau von Grim nicht ~,
wir nu zwischen Laubbäumen und
Nadelbäumen. Man-et die Menschen in fünf Rassen man
uppdelar människorna i fem [olika] raser; e-e
Gattung ~ biol. uppställa en [särskild] art; es
ist schwer, sie zu <~ det är svårt att skilja
(se skillnad) på dem; jfr unterschieden. II.
tr 1. sär-, ur|skilja, t. ex. ich konnte jede
Blume nu. 2. utmärka [framför andra], t. ex. e-n
nu. HI. refl. Sich o, skilja sig, avvika, vara
olika, åtskiljas, t. ex. die Rassen o, sich in
der (durch die) Schädelbildung; divergera,
kontrastera mot, t. ex. sich scharf von etw.
Sie ~ sich nicht wesentlich äv. det är ingen
väsentlig skillnad på (mellan) dem, F ibi. det
är hugget som stucket. U-en, n -s 0, se U-ung.
-end, a särskiljande, karakteristisk. U-ung,
f-en åt-, ur-, sär|skiljande; åtskillnad;
differentiering.
Unterscheidungsllalter, n -s kyrki.
behörighetsål-der.-begriff, m -[e]s -e log. åtskiljande begrepp,
-gäbe, f -n urskillningsförmåga. -jähr, n -[e]s
kyrki. behörighetsår. -kennzeichen, n
karakteristiskt kännetecken, -kraft, fi se -gäbe.
-lehre, fi -n kyrki. skiljelära. -merkmal, n -[e]s
-e, se -kennzeichen. -mittel, n skilje|märke,
-tecken, -signal, n -s -e igenkänningssignal,
-vermögen, », se -gäbe, -zeichen,n utmärkande
(karakteristiskt) kännetecken, känne-,
skilje|märke, -tecken; karakteristikum, kriterium;
läk. typiskt Sym[p]tom, -zoll, m -[e]s -e†
differentialtull. -zug, m -[e]s -e† typiskt
(karakteristiskt, särskiljande; åtskiljande) drag.
unter‖schenkel, m underben; smalben; skänk;
[under]skänkel. -schicht, fi -en
underliggande lager, undre skikt; lantbr. alv[jord]; skogsv.
undervegetation.
unterschiebllen, tr 1. ["u] skjuta (lägga) [in-]
under, t. ex. e-m ein Kissen Er schob sogar
seinen Arm unter han tog honom (henne)
till och med under armen. 2. [äv. ’Ji:] [OD]
understicka, smyga (smussla, smuggla)in, svek.
fullt lägga in; interpolera. Erm etw. [F in Ydie
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free