- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2497

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - unüberwindlich ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-lich [’vi], a oövervinnelig; oöverstiglig.
U-lichkeit [’vi], f O oövervinnelighet; ibi.
oöverstiglighet.
unüber‖wunden, a obesegrad, ej (aldrig)
övervunnen. -zeugbar [’tsoyk], a omöjlig att
övertyga.
unl|üblich, a ej bruklig; ovanlig, -umfaßbar
[’fa], a 1. omöjlig att omfatta. 2. gränslös,
oändlig.
unumgänglich, I. a 1. ["u] omöjlig att umgås
med, osällskaplig, otrevlig, frånstötande. 2.
[’ge] ound|gänglig, -viklig, oavvislig, t. ex.
ne Notwendigkeit. II. [’ge] adv nödvändigt,
absolut. Es ist nf daß Sie dabei sind ni
måste absolut vara med. U~keit, f O 1. ["u]
osällskaplighet, otrevligt (frånstötande) sätt.
2. [’ge] oundviklighet, [absolut]
nödvändighet.
unuml|kehrbar [’ke:], a omöjlig att vända [om];
inkonvertibel, -nebelt, a ej dimmig, klar.
-schränkt, a oinskränkt, obegränsad,
absolut, äv. enväldig, t. ex. ne Macht, ner
Herrscher envålds-, själv|härskare.
U-schränkt-heit, f O oinskränkthet; oinskränkt makt;
obegränsad vidd (storhet), -stößlich [’Jte:],
a oomkull|runkelig, -kastlig, orubblig;
obestridlig. U-stößlichkeit [’Jtø:], f O
oomkull-runkelighet, orubblighet; obestridlighet.
-wölkt, a molnfri; bildl. klar, seren, -wunden
[’vu], I. a öppen, fri[modig], otvungen,
rättfram, oförbehållsam. II. adv öppet,
otvunget; rent ut, utan omsvep.
U-wunden-heit [’vu], f O öppenhet, frimodighet,
otvungenhet, rättframhet, oförbehållsamhet.
ununter]|brochen [’bro], I. a oav|bruten, -låtlig,
fortlöpande, konstant, kontinuerlig. II. adv
oavbrutet, konstant, utan avbrott
(uppehåll), i ett [F kör]. U-brochenheit [’bro], f O
kontinuitet, -drückbar [’dry], a okuvlig,
-drückt, -jocht, a okuvad, ej undertryckt, fri.
-scheidbar [’Jait], a omöjlig att urskilja,
o-märk|bar, -lig. -schieden [äv. ’Ji:], a osovrad,
ej sovrad (rensad, åtskild), blandad [om
vartannat], -schrieben, a ej under|tecknad,
-skriven, -sucht, a ej undersökt; oprövad;
outforskad, -worfen [’vo], a ej underkastad;
okuvad, -würfig, a ej underdånig, -zeichnet,
se -schrieben.
unursprünglich [’Jprv], a oursprunglig, ej (föga)
originell. U~keit, f O oursprunglighet, brist
på originalitet.
unl|vaterländisch, a ofosterländsk, -väterlich, a
ej (föga) faderlig; ej värdig en far;
onaturlig. -verächtlich, a som ej är att förakta,
-veraltet, a ej föråldrad.
unveränderl‖ich ["sn], a oföränderlig, konstant;
* gram. oböjlig. U-lichkeit, /0
oföränderlighet. -t, a oförändrad, konstant, äv. stationär.
unverankert, a byggn. oförankrad.
unverantwortlich a 1. C""] oansvarig. S. [j"an]]
oför|svarlig, -låtlig, oursäktlig. U~keit, f O
1. ["u] oansvarighet. 2. ["an] oför|svarlighet,
-låtlighet, oursäktlighet.
unverarbeitet, a 1. o[be]arbetad, rå, oförädlad.
2. bildl. omogen, osmält,
unveräußer‖lich ["oy], a oförytterlig.
u-lichkeit, f O oförytterlighet. -t, a ej avyttrad,
osåld.
unverbesserl‖ich [’be], a 1. oförbätterlig;
omöjlig att förbättra (bättra på). 2.
oöverträff-lig, utmärkt, fullkomlig. u-lichkeit, f Ol.
oförbätterlighet. 2. t oöverträfflighet,
fullkomlighet. -t ["u] a oförbättrad; som ej
bättrat sig.
unver‖bildet, a ej överförfinad; okonstlad,
naturlig. -bindlich, a 1. ej bindande; meddelad
utan garanti. 2. ej (föga) förbindlig, oartig,
ohövlig. u-bindlichkeit, f O 1. [av]saknad av
garanti. 2. brist på förbindlighet;
ohövlighet, oartighet, -blümt [’bly:], a
oför|blomme-rad, -täckt, osminkad; adv. äv. rent ut, t. ex.
es e-m ~ sagen, -boten, a ej förbjuden,
-brauchbar [’brau], a omöjlig att förbruka,
-braucht, a oför|brukad, ibi. -minskad,
-brennbar, -brennlich [’bre], a obrännbar, eldfast,
-brieft [av. ’bri:], a som man ej har papper
(svart på vitt) på, ej dokumenterad,
-brüch-iich [’bry], a obrottslig. U-brüchlichkeit [’bry],
f O obrottslighet, -bunden, a 1. ["u] ej
förbunden, åtskild. 2. [’bu] ej förbunden
(om|-lagd, -lindad), -bürgt [’by], a ej styrkt
(garanterad); obestyrkt, oviss, t. ex. nes Gerücht,
-dächtig, a ej misstänkt; trovärdig.
U-däch-tigkeit, fO trovärdighet,
unverdau‖lich [av. ’dau], a osmältbar, tung.
U-lichkeit [äv. ’dau], f O 1. osmältbarhet. 2.
‡ dålig matsmältning, -t [’dau], a osmält, ej
tillgodogjord,
unverdeckt, a o[be]täckt, ohöljd; ibi. naken,
t. ex. die ne Wahrheit.
unverderbl|lich, a 1. [’de] omöjlig att fördärva,
oförstörbar. 2. ["u] [[mindre]] harmlös, ofördärvad,
oskyldig. U-lichkeit, fO 1. [’de]
oförstörbarhet. 2. ["u] t harmlöshet, oskuld, -t ["u],
a oför|därvàd, -vanskad, korrekt, riktig, t. ex.
ne Lesart; jfr unverdorben. U-fheit ["u], fO
korrekthet, riktighet; ofördärvat
(oförvanskat) skick.
unverdient[vani/di:], a
oför|tjänt, -skylld,orättvis, obillig, -er|maßen [’di:-’ma:], -er|weise,
adv oför|tjänt, -skyllt, obilligt [nog],
unverdorben, a 1. oför|därvàd, -störd, frisk, ej
skämd. 2. oför|därvàd, -falskad, -vitlig, ren,
fläckfri. U~heit, f O l. ofördärvat skick;
friskhet; oförstörd (frisk) natur. 2.
ofördärvat (oförfalskat) väsen (skick), oförvitlighet;
renhet.
unverdrossen [’dro], a oförtruten, outtröttlig,
ihärdig. U~heit, f O oförtrutenhet,
outtröttlighet, ihärdighet.
unver]|dunkelt, « oförclianklacl, ej förmörkad,
klar, ljus. -dünnt, a outspädd, -ehelicht [äv.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free