Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - unweislich ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
‡ fåvitskhet. -weislich, se -weise. -weit, se
-fem. -welkbar [’ve], se -verwelklich.
-weit-läufig, a overserad, obelevad. -weltlich, a
ovärldslig, -weltmännisch, se -weitläufig, -wert,
a 1. ovärdig, t. ex. er ist deiner (gen.) Freund’
schaft f v/. 2. värdelös. E-n ~ haltenha en
låg tanke om ngn. 3. dial. billig. U-wert, m
-[e]s 1. obetydlighet. 2. ovärdighet. 3.
värdelöshet; dial. billighet.
Unwes‖en, n -s O 1. [o]väsen, ofog, bråk; jfr
Unfug. 2. oting, odjur, vidunder, monstrum,
u-enhaft, a okroppslig, immateriell; jfr
un-lcörperlich. u-entlich ["un’ve:], a oväsentlig,
-entlichkeit [’’un’ve:], f -en oväsentlighet.
Unwetter, n oväder; förskräckligt väder, -hoofd,
n »i* blott i er hat ein ~ han spår oväder
(ären ovädersprofet), -katastrophe, f -n
oväderskatastrof. -Versicherung, f -en ung.
hagelska-deförsäkring.
unwichtig, a oviktig, betydelselös, av ringa
vikt. U~keit, f -en oviktighet,
betydelselöshet, oväsentligli et, sak av föga (ringa) vikt.
unwiderleg‖bar, -lich [’le:k], a ovederlägglig,
obestridlig, oemotsäglig. u-lichkeit, f O
ove-derlägglighet, obestridlighet,
oemotsäglighet. -t ["u], a ovederlagd, obestridd,
oemotsagd.
unwiderllrufen, a ej återkallad
(kontramande-rad). -ruflich [’ru:], a som ej kan återkallas,
oåterkallelig, orygglig, fast. ^es Amt
ämbete från vilket man ej kan avsättas; o-» zum
letzten Male för oåterkalleligen sista gången.
U-ruflichkeit [’ru:], f ö oåterkallelighet.
-setz-lich [’zs], se -stehlich. -sprechbar, -sprechlich
[’fprs], a oemot-, oveder|säglig, obestridlig.
U-sprechlichkeit [’Jprs]./ O oemot-,
oveder|-säglighet, obestridlighet. -sprochen, a
oemotsagd. -stehlich [’Jte:], a oemotståndlig; ibi.
överväldigande. U-stehlichkeit [’Jte:], f O
oemotståndlighet. -streitbar, a obestridlig,
oomtvistlig, -treiblich [’traip], a
ovederlägglig; jfr äv. -legbar.
unwieder‖bringlich [’bn], I. a som ej kan
återskaffas; oåterkallelig; oersättlig. II. adv
oåterkalleligen, hopp-,räddnings|löst,
ohjälpligt, t. ex. ~ verloren. U-bringlichkeit [’bn], f
⚙ oersättlighet. -herstellbar [’he:], a omöjlig
att återställa [i sitt forna skick], -kehrlich
[’ke:], a se -bringlich I.
Unwi‖lle[n], m -ens O 1. ovilja, förtrytelse,
harm, indignation, förargelse, misstämning,
t. ex. in -en geraten, seinem -en Luft machen.
2. olust, av|smak, -sky; fientlighet, fientlig
stämning, u-fährig [äv. ’vi], a ej (föga)
tillmötesgående (foglig), ogin, ovänlig,
-fährig-keit [äv. ’vi], /Q bristande (brist på)
tillmötesgående, oginhet, ovänlighet, u-ig, a 1.
ovillig, obenägen, ohågad, motsträvig. 2.
för|-argad, -tretad, misslynt, indignerad,
u-kom-men, a ovälkommen, oläglig; besvärlig,
kom-menheit, f O ovälkommenhet, oläglighet.
u-küriich [’ky:], I. a ofrivillig; äv. mekanisk,
automatisk, instinkt|iv, -mässig, spontan.
~e Muskeln anat. glatta muskler; ~e Nerven
anat. sympatiska nerver. II. adv 1. ofrivilligt,
instinktivt. 2. ovillkorligen, -klirlichkeit
[’ky:], f O ofrivillighet, spontaneitet,
in-stinkt[m ässighe t].
unwirk‖lich, a overklig, ej reell. u-lichkeit, f
en overklighet, overkligt tillstånd, -sam, a
verknings-, gagn|lös, som ej gör (har) [-[någon]-] {+[nå-
gon]+} verkan, ineffektiv; jur. kraftlös. ~ machen
äv. neutralisera, omintet-, oskadlig|göra.
u-samkeit, f O verknings-, gagn|löshet,
ineffektivitet,
unwirsch, a (sup. -[e]«0 barsk, tvär, vresig,
ovänlig, vid dåligt lynne. U~heit, f -en
barskhet, tvärhet, vresighet, ovänlighet,
unwirtllbar, -lich ["u], a ogästvänlig, ej (föga)
inbjudande; om land äv. karg, ödslig, ej (föga)
lockande. u-lichkeit, f O ogästvänlighet;
karghet. -sam, se -lich. U-samkeit, se
U-lichkeit. -schaftlich, a ej (föga) hushåll saktig,
oekonomisk, slösaktig, ibi. oförståndig [i [-hushållet].-] {+hus-
hållet].+} u-schaftlichkeit, f O brist på
hus-hållsaktighet, slösaktighet; ibi. oförstånd [i
hushållet].
unwiss]|end, a 1. okunnig, ovetande, t. ex. m
der Grammatik ist er ganz olärd, utan
[några] kunskaper. 2. omedveten, okunnig,
t. ex. über (an) etw. (ack.) ~ sein. Mir ~ utan
min vetskap. 3. Das ist mir ~ det vet jag
inte om (känner jag inte till), -ender|weise,
adv 1. av okunnighet. 2. ovetandes, utan ..
vetskap. U-enheit, /1. O okunnighet,
bristande kännedom (kunskap); ovetskap,
obekantskap, t. ex. ~ des Gesetzes. ~ vorschützen jur.
förebära okunnighet om lagen. 2. -en
misstag, fel, blunder. U-enheits|fehler, m fel
begånget av okunnighet (ovetskap),
-eftschaft-lich, a ovetenskaplig. u-enschaftlichkeit, f
en ovetenskaplighet, bristande (brist på)
vetenskaplighet, -entlieh [äv. ’vi], I. a
omedveten, ovetande, okunnig. II. adv omedvetet,
utan vetskap, av okunnighet, ovetandes,
utan att veta om det, t. ex. ~ sündigen.
unwitzig, a ej (föga) kvick,
unwohl, a illamående, opasslig, krasslig,
’dålig’. Mir ist (ich bin) ~ jag mår illa (inte
[riktigt] bra); ich fühle mich am festen bei
großer Kälte jag mår sämst, när det är
mycket kallt. Umsein [‡’zai], n -s O illamående,
opasslighet, t. ex. wegen n^s ausbleiben.
Leichtes ~ äv. indisposition,
unwohnllbar [’vor], a obeboelig, obehaglig
(otrevlig) att bebo (bo i), ej (föga) [hem-]
trevlig. U-barkeit [’vo:], f O obeboelighet;
otrevlighet, -lich ["u], se -bar. U-lichkeit
["u], se U-barkeit.
unwürd‖e, f O ovärdighet, u-ig, a ovärdig.
Etw. £7~es tun begå en ovärdig handling; es
ist seiner ~ det är ovärdigt honom, äv. det
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
