Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Ursprung[s]ort ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-erf ursprungsland; produktionsland, -ort,
m -[e]s -e o. -er† post. inlämningsort. -schein,
m -[e]s -e hand. post. ursprungs|bevis, -intyg.
-Sprache, f -n originalspråk, -telegramm, n
-[e]s -e originaltelegram. Verwaltung, f -en
post. inlämnings-, avgångs|postverk.
"Zertifikat, n -[e]s -e, -Zeugnis, n -ses -se, se -schein.
urilstamm m -[e]s -e† ursprunglig [folk]stam;
äv. lands ursprungliga in[ne]vånare. -stand, m
-[e]s -e† urtillstånd, ursprungligt tillstånd,
-stand, f O poet. dial. uppståndelse [från de
döda]. -Stempel, m myntv. matris, -stier, m,
se Auer ochs.
urstoff m -[e]s -e ur-, grund|ämne, element;
atom; jfr äv. Urschleim, -lehre, f O atomlära.
üblich, a elementär, -teilchen, n atom,
molekyl; ion.
ur‖stracks, adv förfärligt plötsligt, absolut
genast, F i rödaste rappet. U-strahl, m -[e]s -en
ursprunglig stråle. U-stromtal, n -[e]s -erf
geoi. fornfloddal, äv. ’urströmdal’. U-stück, n
-[e]s -e original[stycke]; ursprungligt stycke.
Ursu‖la ["urzu’la:], f npr. -ine, f -n, -inerin
[Ii:], f -nen nunneorden ursulinna.
Ursünde, f. Die ~ den första synden,
syndafallet.
Urte ["u], Ürte ["y], f -n 1. sty. intagen
förtäring. 2. Schweiz, gåva (present) till bröllopsgäst.
Ur-Teil, m -[e]s -e 1. ursprunglig del. 2.
minsta partikel av urämne.
urteil ["urtail], n -[e]s -e 1. jur. [rättslig] dom,
[domstols]utslag. nu Gottes gudsdom; ein
nu fällen fälla en dom (ett utslag); e-m das
nu sprechen fälla en dom (domen) över ngn;
sich selbst (dat.) sein ~ sprechen fälla sin egen
dom (döm[en] över sig själv); jfr sprechen
II. 3. o. unterwerf en 2. 2. omdöme, dom,
utlåtande, t. ex. ein nu über etw. (ack.) abgeben;
omdöme, mening, åsikt, t. ex. sich (dat.) ein
~ über etw. bilden; omdömesförmåga, t. ex.
ein gutes o, haben. Meinem ~ nach så vitt
jag kan döma; nach dem nu e-s jeden enligt
allmänna meningen; kein eigenes ~ haben
inte lia ngt eget omdöme (ngn egen mening);
über etw. (ack.) kein ~ haben äv. ej kunna
(vilja) döma om ngt; sich kein eigenes oj
erlauben ej vilja sätta sig till doms [över ngt];
er hat sehr viel o, äv. han förstår sig mycket
bra på saken. 3. eios. sats. u^]en, -te ge-t
intr [h] 1. döma, fälla [en] dom, t. ex. über
e-n nu. 2. döma, fälla (ha) ett omdöme, dra
[en] slutsats, bilda sig en mening, t. ex. falsch,
gerecht nu, über etw. (ack.) ibi. resonera, t.ex.
so ~ die Leute. Nach sich über andere (von
anderen) ~ döma andra efter sig själv; nach
dem Schein nu döma efter skenet (ytan); nach
Ihrer Rede zu ~ att döma efter ert tal (era
ord), -en, n -s O dömande; bedömande, -er,
m -s - domare; bedömare, -erei,f -en
dömande (kritiserande) i ali oändlighet, -erin, y
-nen, se -er.
Urteils‖begründung, f -en jur. domskäl,
motivering för dom. -berichtigung, f -en jur. rättelse
i dom. -eröffnung, f -en, se -fällung. u-fähig,
a 1. jur. domför. 2. kompetent (behörig) att
[be]döma; omdömesgill, -fähigkeit, f O l.jur.
domförhet. 2. behörighet (kompetens) att
[be]döma; omdömes|gillhet, -förmåga,
-fällung, f -en avkunnande av dom (utslag). Am
Tage der nu den dag domen (utslaget) föll.
-formel, f -n domsform|el, -ulär. -gründe.
so -begründung. -hypothek, se Zwangshypothek.
kraft, f O omdömes-, äv. urskillnings|förmåga,
-kraft, u-los, a omdömeslös, saknande
urskiIlning. -losigkeit, f O omdömeslöshet, brist på
urskillning. -sprechung, f -en, se -fällung.
-Spruch, m -[e]s -e†, se urteil 1. -tag, m -[e]*
-e dag för doms avkunnande, u-unfähig, a ej
behörig (kompetent) att [be]döma; se äv. u-los.
-verkünd[igjUng, f -en doms avkunnande,
-vermögen, n, se -kraft. Vollstreckung, f -en doms
verkställande (gående i verkställighet),
domsverkställighet.
urtel ["ur], n -s -, se urteil, u^|n, urt\e~]le -te
ge-t, se urteilen.
Ur]lteufel, m. Der nu Satan, -text, m -[e]s -e
ur-, grund-, Original|text, -tier, n -[e]s -e,
-tierchen, n zool. urdjur, protozoon.
u-tier-lich, a zool. urdjurs-, protozoisk.
Urti‖kalen [’ka:], pl bot. urticaies nässelväxter,
-karia [’ka:na:], f O läk. nässelfeber,
Urticaria. -kation, f -en läk. urtikation,
’nässelpiskning’. -[ka]zeen [’tse:on], pl, se Nesselgewächse.
-zinen [’tsi:], pl, se -kålen.
ur‖tonschiefer, m geoi. fyllit, lerglimmerskiffer.
-tum, n -[e]s O ursprungligt tillstånd,
u-tüm-lich, a ursprunglig; primär, -typ|us, m -us -en
ur|typ, -bild, prototyp.
Urubu ["u:ru*bu:], VI -s -s zool. Coragyps (Catharista)
urubu svart-, kork|gam, askråka.
Uruguay]|er [gü’aiiar], I. m -s - uruguayare,
invånare i Uruguay. II. a oböji. i (från)
Uruguay, Uruguay-, -erin, f -nen, se -er I. u-isch,
se -er II.
urur‖ahn, m -[e]s o. -en -en farfars (farmors,
morfars, mormors) farfar (morfar), u-alt, a
riktigt uråldrig, ofantligt gammal, F mer än
urgammal, -eitern, pl farföräldras
(morföräldrars; farfars, farmors, morfars, mormors)
farföräldrar (morföräldrar); förfäder,
-enkel-(in), m (f -nen) barnbarns barnbarn,
-groß-mutter,f-f, -großvater, m -s -† farfars
(farmors, morfars, mormors) farmor (mormor),
farfar (morfar).
Ur|[vater, m -s -† stam-, för|fader. u-väterlich,
a stam-, för|faderlig; uråldrig; patriarkalisk;
ibi. primitiv,-väter|zeit, f O ur-, forn|tid,
äldsta tid, människosläktets barndom.
-Vergangenheit, f O grå urtid (forntid). -Vernunft,
f O absolut (evigt; högsta) förnuft.
-Versammlung, jf -en första möte (församling).
u-verwandt, a ur|besläktad, -förvant, -ver-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
