Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Urverwandtschaft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wandtschaft, /Ol. ursläktskap, ursprunglig
släktskap. 2. se -großeitern, u-verworfen, a
—e Sünde oförlåtlig synd. -vogel, m paieont.
Archæopteryx urfågel. -vokal, m -s -e urvokal,
ursprunglig vokal, -volk, n -[e]s -er† urfolk;
ursprungligt folk. -vorfahr, m -en -en [-stam-fa[de]r.-] {+stam-
fa[de]r.+} — en ur-, stam|fäder, äldsta förfäder,
-wähl, f -en elektorsval. -Wähler, m
urvälja-re, valman vid elektorsval. -Wählerliste, f -n
ung. vallängd. -Wählerversammlung, f -era
valmöte före (vid) elektorsval. -Wahrheit, f -en
grundsanning, -wald, m -[e]s -er† urskog,
u-waldähnlich, a urskogsliknande.
wechsel-wirtschaft, f O lantbr. ung. primitivt växelbruk,
-weib, n -[e]s -er 1. urkvinna. Das — den
första kvinnan. 2. urtypen för en kvinna,
u-weiblich, a äkta kvinnlig, urkvinnlig.
u-wel-l[en, -te urgewellt tr ⚙ piåtsi. vika upp (om),
-weit, f urvärld, u-weltlich, a urvärlds-;
ur-tida; antediluviansk. -wesen, n -s urväsen,
ursprungligt (evigt) väsen, -wort, n -[e]s -erf
ursprungligt ord, grundord. -Wortlaut, m -[e]s
ursprunglig [orda]lydelse.
urwüchsig, a ursprunglig, naturlig, primitiv,
frisk, kärnfull, —er Humor inneboende
humor. U—keit, f O ursprunglighet,
naturlighet; friskhet, kärnfullhet.
Urllzeichen, n ursprungligt tecken, -zeit, f -en
urtid, grå forntid, u-zeitlich, a urtids-,
tillhörande (utmärkande för) urtiden, uråldrig,
-zelle, f -n biol. urcell, -zeugung, f -en biol.
ur-, själv|alstring. -zustand, m -[e]s -e†
urtillstånd, primitivt tillstånd, u-zuständlich, a
tillhörande urtillståndet; ung. primitiv, -zweck,
m -[e]s -e ursprungligt ändamål (syfte),
u. s., rerk. för ut supra som ovan.
U. S., förk. rör United States Förenta staterna,
USA, Usa.
usambaraveilchen [’ba:], n bot. Saintpaulia
USam-b ar a viol.
Usamerika, n npr USA, Förenta staterna.
Usance [y’za:so], f -n band. [vedertaget] bruk,
[handels]kutym, usance. u—[n]mäßig, a hand.
bruklig, enligt kutym[en] (vedertaget bruk).
Usanz [’zants], f -era, se usance.
Usbeken, se uzbeTcen.
usedom ["u:zadom], n npr ön Usedom,
usf., u. S. f., förk. för und so fort och så vidare,
o. s. v.
Usinger ["u:], m -s - 1. invånare i Usingen; äv.
schlesier. 2. F gnidare, girigbuk.
Uso ["u:zo:], m -s -s hand. uso. -Wechsel, m
uso-växel.
USPD., förk. för Unabhängige Sozialistische
Partei Deutschlands.
Usullal interpretation, f -era jur. usuell
lagtolkning. u-ell, a bruklig, övlig, [sed]vanlig,
usuell, -kapion [pi’o:n], f -en jur.
förvärvande genom hävd.
Tl. ZW.
Usur [’zu:r], f -era 1. slitning, nötning. 2.
ränta, avkastning, u—ier|en, -te -t I. intr [K]
ockra. II. tr återgälda med ränta, u—isch, a
ockrar-, ocker.
usurp‖ation, f -era egenmäktigt
besittningstagande, våldkränkande, usurp|ation, -ering.
-ator, m -s -en usurpator, inkräktare;
tronrövare. u-atorisch [’to:], a usurpatorisk,
inkräktande. u-ierjen, -te -t tr usiirpera, in-,
våld|kräkta, egenmäktigt tillvälla sig. -ieren,
n -s 0, -ierung, f -era, se -ation.
Usus ["u:zus], m - - bruk, sed, usus, -fruktus
[’fru], f O nyttjanderätt, Ususfruktus,
usw., u. s. w., förk. för und so weiter och så
vidare, o. s. v.
Utan[g], se Orang-utan[g’].
Utensilien [’zklian], pl utensilier, verktyg,
redskap; tillbehör, -kasten, m -s -
verktygslåda; syskrin; målarskrin o. d.
uterllin [’ri:n], a anat. livmoder-, uterin. — jfr
Gebärmutter-, U-|us ["u:], m -us -i anat.
livmoder, uterus.
Utili‖sation, f -era nyttiggörande; utnyttjande,
u-sierjen, -te -t tr göra nyttig; utnyttja,
-tarier, m -s - utilist. u-tarisch, a utilistisk.
-[tari]smus, m - O utilitarism, -tät, /0
nyttighet, utilitet. -täts|prinzip, n -s . Das —
utili-tets-, nyttighetsprincipen.
Utopilie [’pi:], f -n utopi, fantasi-, dröm|land.
-ien [’to:pTan], ra -s O landet Utopia, u-isch, a
utopisk, outförbar, overklig, fantastisk,
drömd, -ist, m -en -en utopist.
Utraquist [’kvist], m -en -en kyrki. utrakvist,
kalixtin.
Utrechter ["u:tr££tar], I. m -s - invånare i
Utrecht, utrechtbo. II. a oböji. i (från) Utrecht,
Utrecht-.
Utrikulariazee, se Lentibulariazee.
Utschaller [’Ja], m -s - sty. fågelfängare.
u. u., förk. för unter Umständen i vissa
(förekommande) fall, eventuellt, kanhända, u. ü.
V., förk. för unter üblichem Vorbehalt med
vanligt förbehåll, u. v. a., förk. för und viele[s]
andere och mycket annat (många andra).
Uvachromie [u-va-qro-’mi:], f boktr, uvakromi.
Uvul‖a ["u:vula:], f -ä anat. tungspen[e], uvula.
u-ar [’la:r], a språkv, uvular, t. ex. —es r.
u. W., förk. för unseres Wissens oss veterligt, så
vitt vi veta, så långt det är oss bekant.
Uz ["u:ts], I. m npr kortnamn för Ulrich ’Ulle’.
II. m -es -e F skoj, drift, gyckel, skämt.
Uzbeke [uts’be:ke:], m -n -n foik usbek, uzbek.
uz‖en ["u:], -[es]t -te ge-t tr F skoja (driva,
gyckla, skämta) med, reta, göra narr av.
u-er, m -s - skämtare, gycklare, spefågel, en
som gärna gör narr av andra, retsticka. u-erei,
f -en F skoj, drift, skämt, gyckel; jfr Uz II.
Uzur, etc., se usur eto.
u. zw., förk. för und zwar nämligen; se zwar.
- 2508 —
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
