- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2520

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Verbindung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delsë (obligo); von e-rzurücktreten
undandraga sig [uppfyllandet av] en förbindelse.
V-ung, f -en 1. förbindelse, förening, t. ex. die
der Teile zu e-m Ganzen, die Eltern sind
gegen ihre —; samman-, hop|bindning,
-fog-’ ning, -sättning; sammanslutning, t. ex.zu
e-r politischen Einheit; kombination,
association; kem. förening; O förbindning; skarv,
"fog. Eheliche — giftermål[sförbindelse],
äkta förbund; — zweier Flüsse förening,
sammanflöde; in — bringen sätta i förbindelse,
förbinda, förena; in — treten mit kem. ingå
förening med, förena sig med. 2. förbindelse,
t. ex. —era bei Hofe haben, mit e-m in
kommen (stehen, treten), etw. mit e-r Sache in —
setzen, mit e-r Sache in — stehen; samband,
’ relation; F försänkning. Enge — nära (intim)
förbindelse, intimt förhållande;
geschäftliche f^en händels-, affärsförbindelser,
kommersiella förbindelser; gute —era haben ha
goda (bra) för|bindelser, -sänkningar el.
relationer; in tsi mit äv. i sammanhang (samband)
med; das steht damit gar nicht in — äv. det
har ingenting alis med det (den saken) att
" göra; ohnemit äv. utan sammanhang
(samband) med, oberoende äv. 3. förbindelse, t. ex.
" dié r^eri abschneiden, diezwischen L.
und M. ist unterbrochen;kommunikation;
anslutning. Rückwärtige förbindelse bakåt;
telegraphische, telephonische — telegraf-,
telefonförbindelse; ich habe keinetelef. F jag
kommer inte fram, man svarar inte; die
abschneiden telef, [av]bryta samtalet; —
halten mit hålla sig i kontakt med; die
hemmen avbryta förbindelsen. 4. läk., se V-en. 5.
v förening, förbund, sällskap, samfund,
konfederation. Stud en tische — studentförening.
Verbindungsllader, f -n förbindelseled mellan två
gator, tvärgata, -bahn, järnv. 1.
sammanbind-niögsbana. 2. se Ringbahn 1. -blech, n -[e]s
-e «£ sträckband. -bolzen, se Verbandbolzen.
-brücke, f -n 1. ⚙ metaii. kransbrygga vid
masugn. 2. ⚓ gångbro, -draht, m -[e]s -e†
~ forbindningstråd. v-fähig, a som kan
förbindas, förenas m. m., möjlig att förbinda,
förena m. m. -galerie [’ri], f -n äv. ⚔ fortif,
för-’ bindelsëgalleri. -gang, m -[e]s -e† äv. ~
förbindelsegång; korridor, passage; <£« livhult.
" -geleise, ra-s - jämv. förbindelsespår. -gewebe,
se Bindegewebe, -gewicht, n -[e]s -e kem.
ekvi-Valentvikt. -gleis, n -es -e, se -geleise. -glied,
ra-[e]s -er förbindelseled, -länk,
förenings-’länk. -graben, m -s -† ⚔ förbindelsegrav.
* -hahn, m -[e]s -e† ⚙ förbindelsekran;
tvåvägskran. -kanal, m -s -e† förbindelsekanal,
? förbindande kanal; O förbindningskanal,
-kasten, m -s - elektr. skarvdosa. -klammer, f
-ra boktr, klammer, klauderingstecken; mus.
aökölad. -klemme, f -n elektr.
förbindningsklämma. -|aufgraben, m -s -† &
förbindelse-’ värn. -leitung, f -en elektr. förbindningsled-
ning; telef, föreningslinje, -linie, f -n äv.
förbindelselinje. -mann, m -[e]s -leute &
sambandskarl. -mittel, n förbindelse-,
kommuni-kations|medel; kök. redning, -muffe, f -n elektr.
förbindningsmuff. -patrouiile [’trulja], f -n &
förbindelsepatrull, -platte, f -n
förbindningsplåt. -posten, m -s -, se -mann. -punkt,
m -[e]s -e föreningspunkt, -röhr, n -[e]s -e,
-röhre, f -n förbindnings-, förenings|rör.
-schraube, f -nbyggn. skruvförband,
ankarjärn; lådskruv på gevär, -stange, f -n1.
kopplingsstång: järnv. växelhävstång. 2. ångm.
vevstake, -station, f -erajärnv. föreningsstation.
-Stecker, m teief. ringpropp, -steg, m -[e]s -e
förbindelsebrygga mellan luftskepps gondoler.
-Stoff, m -[e]s -e, se Bindemittel. -stöpsel, m
eiektr. förbindningspropp; telef,
kopplingspropp. -straße, f -n, se -ader. -strecke, f -n
förbindelsesträcka; gruvt. kort
kommunikationsort, genomslag, -strich, se Bindestrich.
-Stück, ra -[e]s -e ⚙ förbindnings stycke; järnv.
skenskarv. -Stuhl, m -[e]s -e† jämv. skenstol.
-treppe, f -n förbindelsetrappa, -tür, f-en
förbindelsedörr. -wärme, f kem.
bildnings-värme. -weg, m -[e]s -e förbindelselinje,
-wort, n -[e]s -er† gram. 1. kopula. 2.
konjunktion, bindeord. -zeichen, ra, se Bindestrich.
Ver|biß, m -bisses -bisse 1. fastbitande. 2. jakt.
vilts avbitande av bark o. blad p& ungträd,
verbissen, a 1. inbiten, undertryckt, t. ex.
Wut; jfr verbeißen. 2. inbunden, butter,
vresig, tvär; ilsken, hätsk, t. ex. —er Gegner.
V—heit, f O inbundenhet, butterhet,
vresighet, tvärhet; ilska, hätskhet.
verbitt‖en, OD I. tr. Sich (dat.) etw. —, t eho.
— undan|bedja (-be) sig ngt, betacka sig
för ngt, avböja ngt, be att få slippa ngt; ich
-e mir das äv. det ser jag helst att jag
slipper; Beileid (Kondoleanzbesuche) dankend
verbeten i dödsannons sorgens beklagande
un-danbedes; Kranzspenden dankend verbeten i
dödsannons blommor undanbedjas. II. refl. Sich
bei e-m — föråidr. bedja ngn om förlåtelse
(ursäkt). V-er, m -s - se Fe7-*re£er.
verbitter‖n, gd I. tr vani. bildl. 1. E-m etw.
förbittra ngt för ngn, t. ex. die Freude, das
Leben —. 2. E-n — förbittra ngn, göra ngn
ursinnig, [upp]reta ngn, väcka förbittring hos
ngn. -t förbittrad, uppretad, arg, ursinnig.
II. intr [s] o. refl sich — förbittras, bli
bitter. V-t|heit, f O, V-ung, f O förbittring,
bitterhet, förtrytelse, harm.
verblasen, gd I. tr 1. blåsa bort, förjaga,
skingra, t. ex. den Nebel —. Seinen Kummer —
skingra sin sorg genom att blåsa (spela på)
flöjt m. m. 2. tillbringa med (använda till) att
blåsa (spela på) flöjt m. m., t. ex. mehrere
Stunden —. 3. fördärva, -störa genom blåsning,
blåsa sönder, t. ex. e-e Flöte —. 4. ⚙ blåsa glas;
förbruka glasmassa genom blåsning, blåsa upp.
5. mål. fördriva färg. II. refl. Sich1. se (sich)
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free