- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2529

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Verdrillung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

yttra ngt i ett anfall av dåligt lynne. 2. -en
för|argelse, -tret[lighet], -smädlighet,
obehag, F tråkighet, t. ex. e-m nen bereiten, sich
(dat.) nen zuziehen, -drillung, f -en torsion,
v-dröhnen, GD I. intr [s] upphöra (sluta) att
dåna el. om åska mullra. II. tr nty. Die Zeit n
dröna (dåsa) bort tiden, v-droschen, a se
abgedrosch en. v-droß, se v-drießen.
v-dros-sen, pp o. a 1. se v-drießen. 2. se v-drießlich 1.
3. [[mindre]] utledsen, led, gen. på. 4. ~ werden bibl.
förtröttas, -drossenheit, f O, se
-drießlich-keit 1. v-drucken, ao tr boktr. 1. trycka fel,
feltrjrcka. 2. förbruka vid tryckning, trycka
upp papper, v-drücken, CO I. tr 1. se
zerdrük-Tcen. 2. F bildl. berl. a) göra slut (ända) på
förmögenhet; b) äta upp, ’sluka’. II. refl. Sich
n gruvt. om flöts [plötsligt] avtaga i mäktighet.
v-druckt, a sty. inbunden, dolsk, -drückung, f
-engruvt.förtryckning, -druß, m-drusses-drusse
1. för|argelse, -tret, starkare förbittring, harm;
ledsnad; motvilja. E-m n machen vålla ngn
förtret, för|arga, -treta ngn; etw. aus n tun
göra ngt på elakhet (F på kiv); etw. mit. n
tun göra ngt mot|villigt, -strävigt; zum
großen n jds till ngns stora för|argelse, -tret,
till Btor för|argelse, -tret för ngn; zu meinem
n äv. till min ledsnad; e-m etw. zum n tun
göra ngt för att förarga ngn, F göra ngt
på kiv mot ngn. 2. E-n n haben F vara
puckelryggig. 3. sty. hem|längtan, -sjuka,
v-drüßlich [ü:], a se v-drießlich. v-dübeln,
OO tr timmerm. fördymla. -dübelung, f -en
för-dymling. v-duckt, a * förskrämd, v-dudeln, OO
tr F, se v-bummeln. v-duften, GD intr [s] o. refl
sich n 1. äv. t v-düften, CD utsända vällukt;
fördunsta, dunsta bort. 2. F bildl. försvinna,
dunsta av, smita, packa sig av (iväg),
’knalla sig av’; rymma, -duften, n -s 0, -duftung,
f -en fördunstning.
verdumm‖en, -te -t ao I. tr fördumma, göra
dum[mare] el. slö[are], för|slöa, -fäa. II. intr
[s] fördummas, bli dum[mare] el. slö[are],
för|slöas, -fäas. \ln, n -s 0, se V-ung. V-er, m
-s - en som för|dummar, -slöar, -fäar, en som
vill hålla folket i okunnighet. V-ung, f -en
för|dumning, -slöande, -fäande, -fäelse.
verl|dumpf|en, -te -t GD I. tr 1. göra dov[are].
2. göra slö (känslolös), förslöa; förkväva. 3.
göra unken. II. intr [s] 1. bli dov[are]; om
åska dra[ga] bort, bli mera avlägsen. 2. bli
slö (känslolös), förslöas; förkvävas. 3. bli
unken. V-dung, m -[e]s 0, se V-ding. -dungen,
se -dingen, -dunkel]n, OO I. tr 1. förmörka äv.
bildh; betäcka med moln, göra mulen; bildl.
fördunkla, kasta en skugga på, t. ex. den
Ruhm jds n; om färg göra mörkare (djupare);
omtöckna, t. ex. den Geist n; ibi. skymma [-[undan], -] {+[un-
dan],+} t. ex. Wolken n den Mond. 2. bildl.
fördunkla, överglänsa, ställa i skuggan. II. refl.
Sich n förmörkas äv. bildl., t. ex. sein Gesicht
-te sich; betackas med moln, mulna; om färg
mörkna, fördjupas. Vdünkeln, n -s 0, V-dun-
k[e]|ung, f -en förmörk|ande, ning, ibi.
skymmande; astr. förmörkelse; bildl. fördunklande,
överglänsande.
verdünnllbar, a som kan förtunnas; om vätska
ut-spädbar. V-barkelt, f O egenskap att kunna
förtunnas; om vätska utspädbarhet. »len, -te -top
I. tr 1. förtunna, t. ex. e-e Farbe, die Luft n;
göra tunn[are], göra smal[are]. 2. förtunna,
späda ut, utspäda, utblanda, t. ex. e-e
Flüssigkeit n, den Wein mit Wasser n. -te
Schwefelsäure utspädd svavelsyra. 3. förminska,
reducera. 4. [[mindre]] göra glesare, komma att
glesna, t. ex. die Reihen der Krieger n; gallra
växter. II. refl. Sich n förtunnas, bli [-tunn[are]-] {+tunn[a-
re]+} el. smal[are], smalna av; låta sig
utspädas. V-en, n -s ø, V-ung, f -en 1. förtunning;
ut|spädning, -blandning. 2. förminskning.
3. gallring av växter.
verdunst‖bar, a fördunstbar, som kan för-,
av|dunsta el. evaporera. V-er, m -s - kem.
av-dunstningskärl. -en, OO I. intr [s] för-,
av|dunsta, an der Luft i luften; evaporera,
förflyktigas. II. tr äv. verdünsten, ao komma ngt
att för-, av|dunsta, evaporera el. förflyktigas,
vaporisera. V-en, n -s 0, se V-ung. V-pfanne,
f -n ⚙ vakuumapparat. V-ung, f -en för-,
av|-dunstning, evaporation.
Verlldünstung, f -en vaporisering.
-dunstungs|-messer, m (n) meteor, avdunstningsmätare,
atmometer, v-dürbe, se v-derben. -dürbling,
m -s -e missfall.
Verdure [vsr’dyira], f -s o. -n 1. gobeläng med
blom-, träd]motiv. 2. gräsmatta.
ver‖dursten, -dürsten, ao intr [s] törsta ihjäl,
dö av törst. Beinahe n vara nära att dö
(för-smäkta) av törst, -duseln, OO tr P, se -gessen.
-düstern [y:], ao I. tr äv. bildl. förmörka,
fördystra, kasta en [mörk] skugga över; bildl. äv.
förstämma. II. refl. Sich n äv. bildl.
förmörkas, fördystras, bli mörk (dyster). Vdüstern,
n -s 0, V-düsterung [y:], f -en för|mörkande,
-dystrande, -dystring. -dutz|en [u], -[es]« -te
-t CD tr F förbluffa, göra förbluffad (häpen);
förekommer isht i pp. -t förbluffad, häpen, flat; jfr
äv. -blüffen.
Ver‖dutztheit, f O, se -blüfftheit. v-ebben, ao intr
[s] ebba ut, stillna av; bildl. avta[ga],
minskas. v-eb[e]nen, CO tr utjämna, nivellera.
-eb[e]nung, f -en utjämn|ande, -ing,
niellering. v-eck|en, OD intr [A o. s] o. Yr jakt. Der
Hirsch hat -1, das Geweih des Hirsches ist
-t hjortens horn ha vuxit ut och hårdnat;
gut -tes Geweih fullt utvuxna horn. v-edel|n,
-ed[e]le -te -t I. tr i aiim. förädla; förbättra,
fullkomna; förfina, kultivera; raffinera. Nicht
-t oförädlad. II. refl. Sich n förädlas;
förbättras, fullkomnas; förfinas, kultiveras,
-edeln, n -s 0, -ed[e]lung, f -en förädling;
förbättring, fullkom|nande, ning; förfining,
kultivering; kultur; raffinering, -ed[e]lungsj-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free