- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2531

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Vereinnahmen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

redovisa; uppföra såsom inkomst i räkenskaper.
V~, n -s 0, V-ung, f -en uppbärande,
inkas-ser|ande, -ing; redovis|ande, ning.
Vereinödung, f jur. storskifte ay jord.
Vereins[abend, m -[e]s -e klubbafton.
vereinsam|]en, -te -1 cd I. tr avsöndra, isolera.
Sich -t fühlen äv. känna sig ensam. II. intr
[s] bli isolerad; isolera sig, avskilja sig från
världen. V~, n -s 0, V-ung, f -en avsöndring,
isolering.
Vereins‖ball, m -[e]s -e† förenings-, klubb|bal.
-fest, n -es -e föreningsfest. -freiheit, f
föreningsfrihet. -gebiet, n -[e]s, se -länder.
-gesetz, n -es -e föreningslag, -haus, n -es -erf
förenings]hus, -byggnad, -kasse, f -n
föreningskassa. -kerze, f -n elektr. normalljus.
-länder, pl stater tillhörande Deutscher
Zollverein. -leben, n -s föreningsliv, -leitung, f
en ledning .av förening (sällskap m. m.),
föreningsstyrelse. -lokal, n -s -e förenings-,
klubb jlok al. -meier(in), m -s - (f -nen) F en
som är medlem av många föreningar, F
för-eningsfjant. -mitglied, n -[e]s -er
föreningsmedlem, -ledamot. -mittel, pl förenings
(klubbs m. m.) medel el. tillgångar, -recht,
n -[e]s föreningsrätt. -statut [’tu:t]. n -[e]s
-en föreningsstadgar, -tag, m -[e]s -e [-för-enings]möte, -] {+för-
enings]möte,+} -sammanträde, -wesen, n -s
föreningsväsen. -zeichen, n förenings-,
klubb|-märke. -zimmer, » klubbrum.
Ver‖eintblütler, pl tot. compositæ korg|växter,
-blommiga, -einung, se -einigung.
verlleinzel|n, -einz[e]le -te -t GD1, tr 1. av|skilja,
-söndra, isolera, separera; individualisera;
specificera; gallra växter. Das Feuer ~
begränsa elden vid eldsvåda. 2. sälja separat,
uppdela (sälja) i mindre partier; stycka, t. ex.
ein Landgut II. refl. Sich ~ ~ sprida
sig. III. Vereinzelt pp. o. adj. isolerad m. m.,
se I.; enstaka, spridd, sporadisk, en och
annan, t. ex. -te Ausnahmen, Erscheinungen,
Fälle, Versuche; adv. äv. i enstaka fall, på
enstaka ställen, här och där (var); då och då,
allt emellanåt, -ter Fall äv. stänkfall av
sjukdom; dieser Fall steht nicht -t da är icke
enastående; das Werk wird nicht -t abgegeben lösa
häften (delar, band) av arbetet säljas icke.
V~, n -s 0, V-einzelung, f -en afskiljande,
-söndring, isol|ering, -ation, separation;
in-dividualisering; specifi|cering, -kfj,tion;
gallring av växter; spridning, -eis]en, -te -t QD
I. tr förvandla till is; geoi. nedisa. II. i«£?*[s]
förvandlas (övergå, stelna) till is; frysa till,
tillfrysa. V-eisenung, f -en # förjärning.
V-eisung, f -en förvandling (övergång) till is;
tillfrysning, t. ex. die ~ der Häfen; äv. geoi.
nedisning. V-eisungsjgebiet, n -[e]s -e geoi.
nedisningsområde. -eitel|n, -eit[e]Ie -te -t QD tr
gäcka, omintetgöra, göra om intet, komma
ngt på skam, korsa, F grusa, t. ex. Absichten,
Hoffnungen, Pläne förfela, t. ex. der Zweck
der Sache wird hierdurch -t. -t werden F äv.
gå i stöpet; die Wirkung e-r (gen.) Sache ~
förtaga verkan av ngt. V-eiteln, n -s 0, [-V-eit[e]-lung, -] {+V-eit[e]-
lung,+} f -en gäckande, omintetgörande,
korsande, F grusande, -eitern, GD intr [s] o. refl
sich ~ läk. vara sig, bulna, suppurera; äv.
nedsmälta. V-eitern, n -s 0, V-eiterung, f -erc läk.
varbildning, bulnad, suppuration; äv.
nedsmältning. V-eitlung, se V-eitelung. -ekel|n,
-ek[e]le -te -t qd I. tr. E-m etw. ~ ingiva ngn
äckel (avsmak, leda, vämjelse) för ngt,
väcka leda hos ngn för ngt, förtaga ngn lusten
till ngt. II. refl. Sich an etw. (dat.) fatta
avsmak för ngt, känna äckel (avsmak, leda,
vämjelse) för ngt. V-ek[e]lung, f -en
väckande av äckel (avsmak, leda, vämjelse),
ver‖elend|en ["erlon], -ete -et cd I. tr 1. bringa
ngn i elände; utarma. 2. F nedgöra, racka ned
på ngt. II. intr [s] råka i elände. V-elendung,
f -en bringande i elände; för-, ut|armning.
V-elendungs[theorie [’ri:], f nationalekon, för-,
utarmningsteori. -enden, GD intr [h o. s] om djur
stupa, falla, dö. -engbar, a som kan förträngas
el. göras trång (trängre), -enge‖n, -eng[e]le -te
-1 cd tr göra ngn till ängel, -eng|en, -te -t cd I.
tr förtränga, göra trång (trängre), göra [-smal[are]-] {+sma-
l[are]+} el. snäv[are]; samman-, åt|draga,
hop-snöra; ta in klädesplagg; Midi, begränsa,
inskränka. II. refl. Sich ~ förträngas, bli trång
(trängre), bli smal[are] el. snäv[are], [av-]
smalna; bildl. bli begränsad (inskränkt, snäv).
V-engerer, m -s -, se Schließmuskel, -enger|n,
-eng[e]re -te -t qd, se -engen. V-engern, n -s 0,
V-engerung, f -en 1. förträngning, samman-,
åt|dragning, hopsnörning. 2. läk.
förträngning, striktur, stenos, -engländerjn ["sg],
-engländ[e]re -te -t qd, -englisch]en, -[e]s« -te
-t csd tr 1. förengelska, göra engelsk,
angli-sera. 2. t översätta till engelska. V-engung,
se V-engerung.
vererb‖en, GD I. tr. E-m el. auf e-n etio. ~
lämna ngt i arv åt ngn, låta ngt gå i arv till
ngn, låta ngn ärva ngt, testamentera ngt till
ngn, lämna ngt efter sig till ngn, isht biol.
förärva ngt till ngn. -erbt äv. nedärvd, hereditär.
II. intr [s] o. refl sich ~ gå i arv, auf e-n till
(på) ngn; för-, ned|ärvas; äv. vara ärftlig. V~,
n -s 0, se V-ung. -fäll[en ["srp], -te
-tfookansii-stii, se vererben, -lich, a ärftlig, arvs-, t. ex.
Anlagen. V-lichkeit, f O ärftlighet. V-ung,
f -en lämnande i arv, testamenterande,
nedärvande, förärvning; ärftlighet, hereditet.
Durch ~ genom arv.
Vererbungsllerscheinung, f -en
ärftlighets|före-teelse, -fenomen, ärftlig företeelse, -fähigkeit,
f förmåga (rätt) att lämna i arv el.
testamentera till ngn. -forschung, f -en
ärftlighetsforskning. -gesetz, n -es -e jur. arvslag: biol.
ärft-lighetslag. -kraft, f ärftlighetsförmåga. -leh-
re, f ärftlighetslära. -theorie pri:], J’ -n
ärft-lighetsteori.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free