Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Vergehen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III. tr 1. Die Zeit nu tillbringa tidén med att
gå (ströva omkring, promenera, flanera). 2.
Sich (dat.) die Grillen nu gå (promenera) bort
grillerna, skingra grillerna genom en [-[upplivande]-] {+[uppli-
vande]+} promenad; sich (dat.) die Beine ~ dial.,
se IL 3.; sich (dat.) die Steifigkeit el. die steifen
Beine nu ta motion (motionera sig) för att få
bort stelbeten ur benen. IV. Vergangen se d. o.
-en, n -si. O om tid förlopp, gång. 2. - jur.
förseelse, lindrig förbrytelse. ~ gegen das Gesetz
lagöverträdelse; nu gegen die [öffentliche]
Sittlichkeit brott mot offentlig anständighet.
vermehr|en, -te -t qd tr ⚙ snick. foga
tillsammans på gering. V-gehung, f -en, se V-gehen 2.
-geigen, oo tr 1. tillbringa tiden med
fiolspel. Sich (dat.) die Grillen ~ spela bort
grillerna, skingra grillerna med fiolspel. 2. F
bildl. slösa bort, göra slut (ända) på pengar,
-geil]en, -te -1 qd intr [s] 1. brukl. endast i pp. ’t
liderlig, kättjefull. 2. bot. elioleras, -t
etio-lerad. V-geilen, n -s O bot. etiolering. -geisel]n,
-geis[e]le -te -t qd tr % sända ngn som gisslan,
-geistjen, -ete -et qd I. tr. se -geistigen. II.
intr [s] om sprit avdunsta, F slå av sig. [-geister]n, -] {+-gei-
ster]n,+} -geist[e]re -te -t qd I. tr 1. Se
-geistigen. 2. E-n nu bil di. göra ngn utom sig av för.
tjusning, skräck m. m., hänrycka ngn, göra ngn
hänryckt, försätta ngn i hänryckning
(extas). II. Vergeistert PP. o. adj. spöklik;
förandligad, t. ex. -tes Aussehen; ibi. förklarad,
-geistig]en, -te -tQDtr 1. förandliga. 2. kem.
tillsätta ngt med alkohol, alkoholisera.
V-geisti-gen,n -s 0, V-geistigung, f -en 1.förandligande.
2. alkoholisering. -geiz]en, oo intr [s] brukl,
endast i pp. -t sein vara mycket girig (en girigbuk).
-gelben, QD intr [s] gulna, bli gul; bot., se
-gei-len 2. -geister]n, -geist[e]re -te -t QD tr F sty.
E-n nu skrämma ngn, injaga skräck hos ngn.
Vergelt [’gelt], m (n) -[e]s O Se -ung o. Entgelt.
v~bar, a möjlig att vedergälla, som kan
ve-dergällas; förtjänt av belöning. v~en, QD tr
vedergälla, e-m etw. ngn ngt, t. ex. bibl.
vergilt uns nicht nach unserer Missetat; löna,
t. ex. Böses mit Gutem nu, die Wohltaten jds
mit Undank nu; åter-, gen]gälda, t. ex. e-n
Dienst belöna, nude Gerechtigkeit
veder-gällande rättvisa; Gleiches mit Gleichem ~
äv. ge lika gott igen; Gott -e es dir! Gud
löne dig därför! -geWs Gott! förr Gud löne,
nu ung. tack! ich icerde es dir schon nu! F det
ska jag nog ge dig igen för! das wird dir
noch vergolten iverden F det får du nog
umgälla (sota för, äta upp); es ist mir schlecht
vergolten worden jag har blivit illa lönad, F
jag har fått skam till tack. -en, n -s 0, se
-ung. -er(in), m -s - (f -nen) vedergäll]are,
-erska; ibi. hämn|are, -erska. -ung, f-en
vedergällning, lön, gengäld, belöning för,
återgäldande av; ibi. hämnd, t. ex. blutige nu üben.
Das war die nu F det var rätt (lagom) åt
honom (henne, dem m. m.).
VergeltungsIImaßregeln, pl repressalier,
’vedergällning’. -recht, n -[e]s vedergällningsrätt.
-tag, m -[e]s vedergällningens dag. -theorie
fri:], f jur. vedergällningsteori, -zoll, se
Retorsionszoll.
ver][gelübd]en [’lyp], -ete -et OD refl. Sich e-m
/v; t ge ngn ett högtidligt löfte, -gemeinern
[’mai], QD tr se -allgemeinem. [-gemeinschafter]n-] {+-gemein-
schafter]n+} [’mai], -schaft[e]re -te -1, [-gesell-schäft]en-] {+-gesell-
Schäft]en+} [’zel], -ete -et QD I. tr 1. förena [i el.
till säll-kap], associera. 2. socialisera, t. ex.
die Produktionsmittel f v/. II. refl. Sich nu
förena sig, sammansluta sig, slå sig ihop,
bilda sällskap, associera sig. V-gesellschaften,
n -s O, V-gesellschaftung, f -en 1.
sammanslutning, association. 2. socialisering, -geßbar, a
lätt att glömma, lätt glömd. Nicht ^v
oförgätlig.
ver]gessen, -gissest o. -gißt -gißt -gaßest
-gä-ßest -gessen -giß QD I. tr o. intr[h] I. E-n, etw.,
i högre spr. jds, e-r (gen.) Sache nu glömma [av
el. bort], förgäta, vani. i högre spr. förglömma
ngn, ngt, t. ex. seine Pflicht nu, -giß meiner
nicht! so eho. -gißt man leicht, ich habe ~,
was er gesagt hat; för]bise, -summa; glömma
kvar, kvarglömma, glömma efter sig, t. ex.
ich habe meinen Regenschirm bei Ihnen
uteglömma, F hoppa över, t. ex. ein Wort
beim Schreiben Das habe ich nu äv. det
minns jag inte, det kommer jag inte ihåg,
det har fallit mig ur minnet; -giß es ja nicht!
men glöm det [för ali del] inte! ja, daß ich
nicht -gesse., a) måtte jag inte glömma ..;
b) för att inte glömma .., ofta jo, medan
jag kommer ihåg det ..; nicht zu nu icke
att för|gäta, -glömma, ej till förglöm mandes;
das Weg geh en nu glömma sig kvar; auf e-n,
etw. nu sty. isht österr., se e-n, etw. nu; etw. über
etw. (dat. el. ack.) ~ glömma ngt för ngt, t. ex.
über der (die) Arbeit hat er alles nu. 2. E-m
etw. nicht el. nie ~ i god o. dåi. bem. ha ngn i
minnet (i gott minne) för ngt, icke (aldrig)
glömma att ngn har handlat så el. så, t. ex. ich
werde es dir nie wie edel du an mir
gehandelt hast, ich kann es ihm nicht daß
er mich so beleidigt hat; i frågesats utan negation
glömma, ibi. nära förlåta, ursäkta, t. ex. wie
könnte ich ihm diese Kränkung je ruf II.
refl. Sich ~ 1. glömma sig själv, försumma
sin egen fördel. 2. glömma sig, förgå (F
förlöpa) sig. Wie kann man sich soweit nu? hur
kan man glömma sig ända därhän? 3. om sak
glömmas, bli glömd, falla (råka) i glömska.
Wie schwer sich doch -gißt, was .. vad det är
svårt att glömma. III. Vergessen pp. o. adj.
1. glömd m. m., se <i><b>HI.</i>H</b> Sich auf etwas F~es
besinnen försöka att erinra sig något som
mån glömt (som fallit en ur minnet). 2.
glömsk, gen. äv. t. ex. der Leidm. seines
Versprechens nu. Vnu, n -s O glömmande,
förgätande; glömska, förgätenhet. V^heit, f
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
