- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2551

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Verkehrstruppen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

~ förbindelsetrupper. -unternehm|en,
n -ens -ungen trafikföretag. -Verbindung, f
en samfärds-, trafikförbindelse, -verein, m
-[e]s -e trafikförbund, turistförening, -weg,
m -[e]s -e, se -straße. -wesen, n -s samfärds-,
kommunikations|väsen.
verkehrt, I. a 1. omvänd äv. bot.; äv. mim.
bakvänd, t. ex. —es Verfahren; äv. bidl. upp och.
nedvänd, t. ex. die —e Welt; äv. bidl. [-avig[-vänd], -] {+avig[-
vänd],+} t. ex. e-n mit ~er Hand schlagen; bildl.
oriktig, förvänd, avvita, absurd, F galen,
tokig, t. ex. Ansicht, Auffassung; läk.
pervers; ⚓ förkerd. An den F— en kommen
komma till orätt (fel) person; auf —em
Gleis fahren köra på orätt (fel) spår; —er
Hals hjorthals hos häst; —e Pumpe ⚙
tryckpump; —e Seite äv. bildl. avig-, från|sida, F
aviga; —es Zeug F nonsens, dumheter, ’goja’;
—es Zeug schwatzen äv. prata uppåt
väggarna. 2. F om pers. envis, tjurskallig; tvär,
tjurig. II. adv omvänt; bakvänt, upp och
nedvänt, förvänt; avigt, avigvänt, t. ex. seine
Strümpfe — anziehen; bakfram, t. ex. den
Hut — aufsetzen; upp och ner, t. ex. Ydie
Gegenstände — sehen; F galet, på tok, på
sned, t. ex. jetzt geht alles —. Etw.
anfangen börja i orätt (galen) ände med ngt;
etw. — anfassen [angreifen) bära sig
bakvänt åt med ngt; etw. — auslegen misstyda
el. vantolka ngt; die Spur — nehmen jakt.
slå in på orätt spår. -eiförmig, -eirund, a
omvänt äggrund. V—heit, f -en bakvändhet,
förvändhet, absurditet, perversitet; envishet,
F tjurskallighet; dårskap, galenskap. Gipfel
der — höjden av galenskap.
Verkehrung, f -en oin|vändning, -vridning,
-kastning; för|vridning, -vrängning; se t. ö.
Verdrehung.
ver‖keilen, GD I. tr 1. ⚙ kila fast, fastkila;
palla under. 2. F studeutsiang a) klå upp; b)
kursa bort, ’prosa’; c) e-m Mädchen den Kopf
— förvrida huvudet på (toka bort) en flicka.
II. refl. Sich in e-n [e-e) — studentslang bli kär
(borttokad) i ngn. V-keilung, f -en
kil|för-bindning, -förband.
verkennllbar, a lätt misskänd el. underskattad,
-en, GO tr 1. E-n — icke känna igen ngn,
taga fel (miste) på ngn; missta[ga] sig på
person; man konnte den Ausländer nicht
man kunde inte misßtaga sig på att han var
utlänning. 2. Etw. — miss|kånna, -förstå,
-tyda ngt, misstaga sig på ngt, t. ex. Ydie
Absichten, die Beweggründe jds —; underskatta,
förbise, vara blind för, t. ex. die
Schwierigkeiten nicht —, das Verdienst jds —, seinen
eignen Vorteil —. Verkanntes Genie
misskänt geni; es ist nicht zu — det är
omisskänneligt. 3. slang straffa. V-en, n -s 0, V-ung, f
en misskännande, underskatt|ande, ning.
ver‖kette|n, ao tr fästa (fastsätta) med liten
kedja, -kett|en, OD I. tr fästa med kedja (ked-
jor), fast-, hop|kedja; äv. bidl. top-,
samman|-länka, -koppla; bildl. för|binda, -knippa; kem.
förkedja atomer, -et elektr. sammansatt, t. ex. -ete
Spannung, -eter Strom. II. refl. Sich — Midi,
hop-, samman|länkas, för|bindas, -knippas.
V-ketten, n -s 0, se föij. 1. V-kettung, f -en 1. fast-,
hop|kedjande; äv. bidl. hop-,
sammanlänkande, -länkning, -koppling; bildl. för|bindande,
-knippande; kem. förkedjning. 2. bidl.
förening, kedja, följd, serie, oavbruten rad, t. ex.
von Unglücksfällen; sammanträffande,
kombination, t. ex. e-e seltsame — von Umständen.
V-kettungs|punkt, m -[e]s -e elektr.
sammankopplingspunkt V-ketzerer, m -s - 1. en som
stämplar (behandlar) ngn som kättare; bidl.
förkättrare. 2. dial. vanhelgare. -ketzer|n,
-ketz[e]re -te -t QD tr 1. stämpla (behandla)
ngn som kättare; anklaga ngn för kätteri; bildl.
förkättra, bringa ngn i vanrykte. 2. dial.
vanhelga. 3. dial. tillintetgöra, fördärva. V-ketzern,
n -s 0, V-ketzerung, f -en anklagelse för
kätteri; bidl. förkättr|ande, -ing. -kieken, Go
refl. Sichnty. P, se vergaffen o. verlieben
II. -kiesel|n, CD geoi. I. tr förkisla, förvandla
till kisel. II. intr [s] förkislas. -t av.
kisel-vandlad. V-kieselung, f -ere förkisling.
-kiesen, GD tr ⚙ grusa, t. ex. e-e Straße —.
V-kiesung, f -en grusning, -kind|en, -ete -et
CD intr [s] % bli barn på nytt, bli pjollrig.
-kinder|n, -kind[e]re -te -t cd tr tillbringa
med pjoller, pjollra bort, t. ex. die Zeit —.
-kindlich|en, -te -1 cd tr. E-n — förläna (ge)
ngn barnasinne, -kippen, cd tr. se umkippen.
-kirchlich|en, -te -t oo tr upptaga i kyrkans
gemenskap; ställa ngt under kyrkans
dom-värjo, underordna ngt under kyrkan, göra ngt
beroende av kyrkan, t. ex. die Schule —.
V-kirchlichen, n -s , V-kirchlichung, f -erc
underordnande under kyrkan, -kitsch|en, -[es]£ -te -t
cd tr dial. 1. Etw. — förvandla ngt i pengar.
2. förslösa, -kitten, oo tr kitta [ihop, igen el.
till], hop-, igen|kitta. Fensterscheiben — sätta
i fönsterrutor med kitt. V-kitten, n -s 0,
V-kittung, f -en hop-, igen-, till|kittning.
»klagbar, a åtalbar, -klagen, GD I. tr 1. föråidr., se
anklagen. 2. jur. stämma, lag|söka, -föra, t. ex. e-n
wegen e-r Schuld (um e-e Schuld) —. E-n auf
Schadenersatz — stämma ngn förutfående av
skadestånd. 3. klaga på ngn, F anmäla, t. ex.
ich werde dich bei deinem Lehrer —. 4.
tillbringa under klagan, t. ex. die Tage —. 5.
Sein Geld — [[mindre]] processa bort sina pengar.
II. refl. Sichse vergrämen II.
V-kla-gen, n -s 0, se V-klagung. V-kläger, se Kläger.
V-klagte(r), m o.f adj. böjn. jur. svarande i
civilmål, anklagad i brottmål. V-klagung, f -en
stämning, lagsökning, -klamm|en, -te -t o.
-klom-men cd intr [s] bli valen el. steLav köld. Die
Finger -ten mir ja g blev valhänt; -1,
-klommen o. äv. -klommt valen, stel av köld.
-klammern, od tr ⚙ fästa (fastgöra, förbinda) med
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free