Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Vernehmlassung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(dålig) fot med ngn. 4. jur., se V-ung.
V-las-sung, f jur., se Einlassung. -lich, a hörbar,
tydlig, klar; förståelig, begriplig. Leicht oj
lättförståelig, -fattlig. V-lichkeit, f O
hörbarhet, tydlighet, klarhet; förståelighet,
begriplighet. V-ung, f -era jur. förhör,
rannsakning. ~ der Zeugen hörande av vittnen,
vittnesförhör; jfr Verhör, -ungs|fähig, a i stånd
att underkastas förhör. V-ungs|protokoll, ra -s
-e förhörs-, rannsaknings|protokoll.
-ungs|-unfähig, a ur stånd att underkastas förhör.
ver‖neiden, gd tr 1. av avund sätta ngn tillbaka
el. förakta ngn. 2. bajr. skada ngn med ’onda
ögon’, -neidet, a avundsjuk, -neigen, gd refl.
Sich ~ a) buga sig, göra en bugning, 6) niga,
göra en nigning, vor e-m el. gegen e-n för ngn.
V-neigen, ra -s 0, V-neigung, f -en bugning;
nigning. -neinbar, a möjlig att förneka, som kan
(låter sig) förnekas, -nein|en, -te -t QD tr 1.
förneka, neka el. säga nej till ngt; svara nej på
ngt, besvara ngt nekande, t. ex. e-e Frage o,;
negera. 2. ᚼ avslå, förvägra. V-neinen, n -s 0,
se V-neinung 1. -neinend, a nekande, negativ.
V-neinung, f -en 1. förnekande. 2. gram.
negation.
Verneinungsllfall m -[e]s. Im oj\ händelse av
nekande svar, i händelse (ifall) svaret skulle
bli nekande, -partikel [’ti:], f -n gram. nekande
(negativ) partikel, -satz, m -es -e† nekande
(negativ) sats. -wort, n -[e]s -er† gram.
nekande ord, negation.
Verner [’vsrnar], m npr. oSs Gesetz språkv.
Yer-nerska lagen, -sch, a. Das Gesetz, se föreg.
ver‖neuen, od, -neuern, od I. tr 1. se
erneuern. 2. modernisera; se neuern. II. refl.
Sich ~ t, se (sich) erneuern. V-neuern, ra -s 0,
V-neuerung, f -era 1. se Erneuerung. 2.
modernisering; 8e Neuerung, -neunfach|en,
-te -t QD tr nio|faldiga, -dubbla, göra nio
gånger större; multiplicera med nio.
vernichtllbar, a förstörbar, möjlig att
tillintetgöra. -|en, -ete -et QO tr tillintetgöra,
förstöra, t. ex. e-e Urkunde, Vorräte o,, etw.
durch Feuer, Wasser o,; äv. Midi, förinta, t. ex.
er stand wie -et; äv. Midi, föröda, ödelägga,
t. ex. das Leben jds krossa, ut|rota, -plåna,
göra slut på ngt; omintetgöra, t. ex. die Pläne
jds bidl. äv. undergräva, t. ex. den Kredit,
die Macht jds o,; förta[ga], t. ex. die Wirkung
e-r Sache oj. o,d äv. förkrossande, t. ex. ojde
Kritik, Niederlage, o,des Urteil; ojder Blick
förkrossande el. förintande blick; das Gluck
jds ~ ödelägga el. grusa ngns lycka; die
Hoffnung jds ~ krossa, grusa el. gäcka ngns
förhoppningar, bringa ngns
förhoppningar på skam. V-en, n -s 0, se V-ung. V-er,
m -s - tillintetgörare, för|störare, -ödare,
ut-rotare. V-erin, f -nen föröderska, se föreg,
-ig|en, -te -t GD tr sty. 1. se -era. 2. förklara
ogiltig, upphäva, annulleraj återkalla. V-ung,
f -era tillintetgör|ande, -eise, förstör|ande,
-ing, förint|ande, -eise, förödande,
ödeläg-g|ande, -eise; krossande; ut|rotande,
-rotning, -plånande; omintetgör|ande, -eise; jfr
-era. V-ungs|feuer, ra ⚔ förstörande
(tillintetgörande) eld, stormeld. V-ungs|kampf, m -[e]s
-e† strid på liv och död. V-ungs|krieg, m
-[e]s -e utrotningskrig. V-ungs[werk, ra -[e]*
förstörelseverk.
vernicke‖ln, vernick[ele -te -tQDtrØ förnickla.
V~, n -s 0, V-ung, Vernicklung, f -era
förnickling.
Vernier [vsrnT’e:], m -s -s fys. vernier, nonie.
verniet‖en, OD tr ⚙ nita; nita ihop el.
tillsammans, hop-, samman|nita. V-er, m -s - nitare.
V-ung, f -era [hop-, samman]nitning;
nit|för-band, -skarv, -växel.
Vernis [’vsrni:], m - - [nis], se Firnis, -sage
[vsrnKsa^a], f -n konst, vernissage; F teat.
generalrep.
ver‖nommen, se -nehmen, -notwendig|en [’no:t],
-te -t QD I. tr nödvändiggöra, göra nödvändig.
II. refl. Sich ~ bli el. vara nödvändig,
-nüchter|n, -nücht[ë]re -te -t QD I. tr göra fadd el.
smaklös. II. refl. Sich ~ 1. intaga föda. 2.
bli fadd el. smaklös.
Vernunft, f O förnuft; äv. förstånd, t. ex. e-m
~ predigen. Die gesunde ~ sunda förnuftet;
annehmen (hören), der ~ Gehör geben
lyssna till skäl, ta reson, ta sitt förnuft till
fånga; der ~ nachgeben böja sig för
förnuftsskäl; auf ~ gegründet vilande (stödjande sig)
på förnuftet, förnuffcenlig, rationell; bei oj
sein ha sitt förnuft i behåll, vara vid sina
sinnen; der ~ gemäß, se vojgemäß; mit oj
begabt, se vojbegabt; e-n zur ~ bringen bringa
ngn till förnuft, få ngn att ta reson; zur oj
kommen bli förnuftig, jfr ~ annehmen; der oj
zuwider, se vojwidrig. v~begabt, a begåvad
(utrustad) med förnuft, förnuftig, -begriff, m
-[e]s -e förnuftsbegrepp, -beweis, m -es -e
förnuftsbevis, -ehe, f -n, se -heirat.
Vernünftel‖ei, f -era spetsfundighet, a) sofisteri,
b) sofism. v-|n, vernünft[e]le -te -t QD intr [h]
resonera spetsfundigt el. sofistiskt, använda
spetsfundigheter (sofismer), nyttja
hårkly-verier. rs>d spetsfundig, sofistisk. -n, ra -s ⚙
spetsfundigt (sofistiskt) resonerande el.
resonemang.
Vernunft‖gebot, ra -[e]s -e förnuftsbud. v-ge-
mäß, a förnufts|enlig, -mässig, i
överensstämmelse med förnuftet, -gemäßheit, f O
för-nufts|enlighet, -mässighet,
överensstämmelse med förnuftet, -glaub|e[n], m -ens
förnuftstro, rationalism, v-gläubig, a
förnuftstroende, rationalistisk, -gläubige(r), m o./
adj. böjn. rationalist. -grund, m -[e]s -e†
förnuftsskäl. -heirat, f -era förnuftsgiftermål,
resonemangsparti.
vernünftig, a förnuftig, t. ex. öje Leute, Worte,
der Mensch ist ein o, es Wesen, ohne ~ en
Grund; i allm. bet. förståndig, klok; om barn
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
