- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2573

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - verrenten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


e-m die Tür 3. E-n ~ biiai. bringa ngn i
trångmål. II. refl. Sich ~ 1. springa fel el.
vilse. 2. bildl. bli bragt (råka) i trångmål,
köra fast, trassla in sig, komma av sig i tai;
F dabba sig. Sich in etw. (ack.) ~ inveckla
sig i ngt, t. ex. sich in e-e unfruchtbare
Polemik sich in e-e Idee ~ bita (haka) sig
fast vid en idé; sich in e-e Sackgasse ~ bildl.
råka in i en återvändsgränd. III. Verrannt,
se d. o. -renten, GD refl. Sich ~ förränta sig.
Verrerie [vsra’ri:], f -n 1. glashytta. 2.
glashandel.
verl]richten, GD tr förrätta, t. ex. seine Andacht,
sein Gebet, die Trauung oj; uträtta, t. ex. e-e
Arbeit, e-n Auftrag utföra, t. ex. große
Taten oj; sköta,t. ex. sein Amt, seine Geschäfte
fullgöra, verkställa, ombesörja, bestyra. Ein
Wunder ~ göra ett under[verk]; se äv.
Notdurft 3. V-richten, n -s 0, seföij. 1. V-richtung,
f -en 1. för-, ut|rättande, utförande,
skötande, fullgörande, verkställande,
ombesörjande, bestyrande. 2. förrättning, t. ex.
kirchliche oj; fysiol, livsförrättning, t. ex. die
natürlichen ~ en, funktion; mat. operation. Seine
~ tun äv. funktionera. 3. förrättning,
verksamhet, sysselsättning, bestyr,
tjänsteåliggande, göromål. Viele ojen haben äv. ha mycket
att bestyra (ombesörja, göra, passa på m. m.),
vara mycket (strängt) upptagen. 4.framgång.
Gute lycka till! -riechen, QD intr [s] o.
refl sich ~ förlora sin lukt (doft), bli
luktlös; ibi. bildl. förflyktigas, -riegeln, gd tr regla
[för], förregla, bomma till (igen), för-,
till|-bomma, låsa; biiai. tillsluta. V-riegeln, n -s 0,
V«riegelung, f -en förregling, för-,
till|bomning, låsning. V-riegefungs|apparat, m -[e]s -e
elektr. frånkopplingsrelä. -rieseln, gd intr
[s] sippra bort. -rind|en, -ete -et CD intr [s]
förvandlas till bark, barkvandlas.
Verrinen [vs’ri:], pl. Die ~ ciceros tal mot
Ver-res, verrinerna.
ver|[ringer|n, -ring[e]re -te -t CD I. tr äv. wiai.
[för]minska, t. ex. das Ansehen, den Einfluß
jds oj, die Gefahr, den Glänz, den Wert, e-e
Zahl oj; bildl. förringa, t. ex. die Verdienste e-s
Mannes oj; reducera; nedsätta. Seine
Ausgaben ~ inskränka el. begränsa sina utgifter;
die Fahrt ~ minska farten; Münzen oj
försämra mynt, prägla mindervärdigt mynt. II. refl.
Sich ~ [för]minskas, avtaga, n>i. gå ned
(tillbaka), t. ex. seine Praxis hat sich -t. V-ringern,
n -s 0, V-ringerung, f -en [för]minskning; bildl.
förringande; reduktion; nedsättande;
myntförsämring. -rinnen, CD intr [s] rinna el. flyta
bort; bildl. om tid för|rinna, -flyta, -gå, poet.
svinna hän. Im Sande o, bildl. förrinna (rinna
ut) i sanden, -ritzen, GD tr gruvt. öppna, börja
bearbeta malmgång. -röchel|n [æ], GD intr [s] o. äv.
tr utandas (draga) sin sista suck. Sein Leben
ist -t hans liv liar flytt, -roh|en, - te. -t GD I. tr
förråa, göra rå, simpel el. brutal; förvilda.
II. intr [s] förråas, bli rå, simpel el. brutal;
förvildas, -t förråad, rå, brutal. V-rohen, n
-s 0, se V-rohung. -rohren, gd tr. se berohren.
-röhren, gd tr ⚙ förse (bekläda) med rör.
V-rohung, f O förrå|ande, -ing, brutalitet;
förvildning. -rollen, gd intr [s] 1. rulla bort; om tid
förrinna, förgå, F rulla i väg, t. ex. die Jahre
oj. 2. upphöra att rulla el. om åskan mullra,
-römer|n, -röm[é]re -te -t CD I. tr bringa under
romerskt välde, romanisera. II. intr [s]
komma under romerskt välde, romaniseras.
-ro-st|en, gd intr [s] förrosta[s] äv. bildl., rosta bort
(sönder); förslöas, bli slö (förlegad), förlora
sin skärpa, -et äv. rostig; bildl. förlegad.
V-rosten, n -s 0, se V-rostung. -rösten, gd tr
rosta för mycket (hårt); jfr 1. rösten.
V-ro-stung, f -en förrostning; jfr -rosten. -rotten,
gd intr [s] [för]ruttna, förmultna;
sönderfalla. -rottet, pp o. a 1. för|ruttnad, -multnad,
äv. bildl. rutten, bidl. fördärvad, korrumperad,
depraverad; föråldrad, antikverad, t. ex.
Ansichten. ~er Pferdemist brunnen
hästgödsel. 2. om un, hampa förstörd genom för
långvarig rötning. -rucht[u:], a skändlig,
nedrig,gemen, gudlös; om förbrytelse äv. gräslig,
avskyvärd, ohygglig. V-ruchtheit, f -en
skändlighet, nedrighet, gemenhet, gudlöshet;
gräslighet, ohygglighet, -rückbar, a flyttbar, lös,
rörlig, -rucken, se -rücken.
verrück‖en, gd I. tr flytta, t. ex. e-n Stuhl,
e-n Tisch oj; rubba, flytta [om], t. ex. die
Grenzsteine oj; bringa i olag; vrida fram
(tillbaka), t. ex. den Zeiger e-r Uhr um 5
Minuten oj, fram-, tillbaka|vrida, t. ex. die Uhr ist
-t worden; bildl. förrycka, t. ex. e-n Plan, den
Standpunkt förvrida. E-m das Konzept ~
Midi, bringa ngn ur fattningen, komma ngn
att tappa koncepterna; e-m den Kopf o> bildl.
förvrida huvudet på ngn, göra ngn förryckt,
F kollra bort ngn. II. refl. Sich ~ flytta sig,
ändra läge; komma (råka) i olag. V oj, n -s 0,
se V-ung. -t, a 1. F i olag, t. ex. ~e Uhr; på
tok, t. ex. heilte ist hier alles oj. Meine Uhr ist
~ äv. går galet; se f. ö. -en I. 2. äv. läk.
förryckt; vanvettig, [sinnes]rubbad, svagsint,
från förståndet (vettet), F tokig, galen, [-[vän-ster]vriden, -] {+[vän-
ster]vriden,+} svagare stollig, fjantig. Rein
(total) ~ F spritt galen, storm-, bind|galen; e-e
~e Geschichte F en löjlig el. galen historia;
er war wie ein ojes Huhn F som en yr höna;
sich wie ~ benehmen el. F haben bete sig (bära
sig åt) som en galning (dåre); wie ~ schreien
(tanzen) skrika (dansa) som en galning; ~
sein F äv. ha en skruv lös; wie ~ sein vara
som förryckt, vara alldeles galen (tokig m.m.);
~ .werden äv. förlora (mista) förståndet.
V-t|e(r), m o. f adj. böjn. förryckt,
sinnesrubbad, vansinnig, svagsint, F galning; läk.
pa-ranoiker. Wie die -en herumlauf en F
springa omkring sora yra liöns. V-t[heit, f -en för-
ryckthet, sinnesrubbning, svagsinthet, van-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free