- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2577

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Verschen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Verschen [’fsrsqon], n -s -, se Vers.
ver‖schenken, gd i. tr 1. skänka el. giva bort,
bort|skänka, -giva, an e-n till ngn. 2.
ut|-skänka, -minutera dryckesvaror, an e-n till ngn.
ii. refl. Sich ~ skänka bort sig. V-schenken,
n -s 0, V-schenkung, f -en bort|skänkande,
-givande. -scherb|en, -té -t od trskeppsb.
laska, skarva, -scheren, od tr 1. [kort]klippa.
E-m die Haare ~ kortklippa ngn. 2.
fördärva el. skämma vid (genom) klippning,
klippa ngn, ngt illa. -scherzen, gd tr 1.
tillbringa under skämt och glam (skoj), skämta
bort, t. ex. den Abend 2. genom tanklöshet,
lättsinne o. d. beröva (avhända) sig ngt, gå
förlustig ngt, gå miste om ngt, mista, förspilla,
förverka, t. ex. die Gunst, das Vertrauen jds,
sein Recht, seinen guten Ruf, seinen
Vorteil F kasta bort, t. ex. sein Glück no.
-scheuchen, gd i. tr skrämma, jaga el.
köra bort, bortjaga, äv. schasa bort, b
ort-schasa djur; bildl. förjaga, jaga på flykten,
t. ex. den Schlaf no; skingra, t. ex. Sorgen,
Zweifel ii. Verscheucht adj. skygg, blyg,
rädd. V-scheuchen, n -s 0, Se V-scheuchung.
V-scheucht|sein, n -s O skygghet, blyghet,
rädsla. V-scheuchung, f -en bort|skrämmande,
-jagande, -schasande; bildl. förjagande,
skingrande; jfr -scheuchen I. -schicken, gd tr skicka
el. sända bort, bort|skicka, -sända; hand. av-,
för|sända; om förbrytare deportera. V-schicken,
n -s 0, V-schickung, f -en bort|skickande,
-sändande; hand. av-, för|sändning;
deportation av förbrytare, -schiebbar, a [för]skjutbar,
ställbar, rörlig. V-schiebbarkeit, f O
förskjut-barhet, rörlighet.
Verschieb[e]l]bahnhof, seRangierbahnhof, -dienst,
m -es järnv. växeltjänst, -gleis, n -es -e
växlingsspår. -lokomotive [va], f -n
växellokomotiv. -meister, m växelförman,
verschieb‖en, gd i. tr 1. förskjuta äv. bildl.;
förflytta, rubba ur sitt läge; skjuta (sätta, draga
m. m.) på sned, t. ex. e-e Decke, e-n Tisch
järnv. växla, jfr rangieren I.
Verschoben werden språkv, drabbas av (deltaga i)
ljudspridningen, ibi. ljudskrida; ihm ist der
Kopf verschoben F bildl. han är förryckt el.
vriden, han har en skruv lös. 2. uppskjuta,
t. ex. ein Geschäft, e-e Reise auf a) på,
t. ex. etw. auf unbestimmte Zeit b) till,
t. ex. etw. auf ein anderes Mal, auf morgen,
etw. von e-m Tag auf den (zum) andern Tag
n*. -e nicht auf morgen, ioas du heute kannst
besorgen ordspr. uppskjut icke till
morgondagen vad du kan göra i dag; verschoben ist
nicht aufgehoben ordspr. ung. gömt är icke
glömt; die Sache läßt sich nicht ~ äv. tål intet
uppskov. 3. F hand. skoja bort, t. ex. Waren
II. refl. Sich nu förskjuta sig äv. bildl.;
förflytta sig, rubbas ur sitt läge, ändra läge; om
klädesplagg o. d. komma på sned, F dra xipp sig.
^ihr Haistuch hat sich verschoben har kommit
på sned, sitter på sned; ihm hat sich was im
Kopfe verschoben, se ex. under I. 1. III.
Verschoben adj. sned, skev. Verschobenes
Viereck mat. romb. V~, n -s 0, se V-ung. V-er,
m -s - jämv. [vagn]växlare. -lich, a möjlig att
uppskjuta, som kan uppskjutas. V-ung, f -en
1. för|skjutning, -flyttning, rubbning; läk.
dislokation; jämv. växling; geoi., se Verwerfung;
språkv., se Lautverschiebung. 2. upp|skjutande,
-skov. 3. mus. pianopedal. V-ungs|fläche, se
Verwerfungsfläche. V-ungs|strom, m -[e]s -e†
eiektr. förskjutningsström.
verschieden, I. a 1. i aiim. olika, t. ex. ~er
Ansicht (Meinung) sein, der Geschmack ist eben
rö, ~ lang; olikartad; skiljaktig,
avvikande, t. ex. ~e Methode; skild, t. ex. nach nuen
Richtungen, sie hatten ~e Interessen, Ydie
rasten Dinge zusammenwerfen. P~es olika
saker m. m.; ~ an Gemüt, an Größe, in der
Farbe olika till sinnelaget, i storlek, till
färgen; ~ von äv. i olikhet med ]ganz nu von adv.
helt annorlunda än; sein Zweck ist von dem
meinigen ganz n» helt olika mitt; himmelweit
ro äv. olika som natt och dag; ~e Bahnen
(Wege) gehen bildl. gå olika (skilda) vägar;
je nach den ~en Bedürfnissen, Verhältnissen
alltefter olika behov, förhållanden; von
faster Größe av den mest växlande storlek, av
alla [möjliga] storlekar; Lesart äv.
variant; darüber kann man Meinung sein äv.
det kan man ha (hysa) delade meningar om;
nu machen äv. förändra; ~ sein äv. skilja sig,
avvika; worin sind sie voneinander i
vilket avseende (vilka avseenden) äro de
varandra olika el. skilja de sig från varandra?
2. åtskillig; vani. i Pi. r^e åtskilliga,
flerfaldiga, flera, diverse; om pers. några. ~es
åtskilligt, mångt och mycket, t. ex. rues war
mir unklar, ich habe ~es mit dir zu sprechen;
TT~es tidn.rubrik likt och olikt, ett och annat,
diverse, varjehanda m. m.; ~e Artikel hand.
diverse; in noer Beziehung äv. i åtskilligt, i
mångt och mycket; zu nuen Malen vid
åtskilliga (olika, skilda) tillfällen; da hört
[.sich] doch V rues auf F det går då för långt,
det är väl [mag]starkt. II. pp, se verscheiden.
-artig, a olikartad, heterogen; olika slags,
av olika slag; växlande, [mång]skiftande.
V^artigkeit, f O olikartad beskaffenhet,
hete-rogenitet, olikhet; mångformighet, växling,
skiftning, -e|mal, adv, se -t\lich II. 3. -erlei
[’Ji: o. ’lai], a oböji. olika (skilda) slags, av
olika (skilda) slag, åtskilliga. V~erlei, n oböji.
olika saker, diverse, -fach, adv i olika
avseenden. -farbig, a olik-, mång färgad, av (i)
olika (växlande, skiftande) färg[er], brokig;
äv. marmorerad, t. ex. ~e Seife. V^farbigkeit,
f O mångfald av färger, färgskiftning,
brokighet. -förmig, a olikform|ig, -ad, av olika
form el. gestalt; jn- -gestaltig. V^frUchtigkeit,
se Dopp elfrüchtigkeit. -geformt, se -förmig.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free