- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2579

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Verschlagenheit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rechten Weg ~ [[mindre]] gå vilse; die Spur o> jakt.
tappa spåret. 10. Etw. in ein Gefäß oj, se
einschlagen 5. 11. E-m die Aussicht o> stänga
utsikten för ngn; das Gluck verschlug ihr den
Atem betog henne andan. 12. Das Geweih
~ jakt. om hjort feja hornen. II. intr [s o. h] 1.
[s] om kall vätska bli kylslagen el. ljum, om varm
vätska svalna. Etw. ~ lassen kylslå el. ljumma
ngt; svala [av] ngt. 2. [s] se ~ werden under 1.8.
3. [h] med saki. subj. a) lågty. a) ha verkan, vara
verksam; ß) svika, tryta, t. ex. der Atem, die
Stimme verschlägt; b) högty., vani. "blott i nekande
el. frågande sats. Es ver schlägt nichts el. nicht
viel det gör varken till eller från, det spelar
ingen (inte stor) roll, det har ingenting (inte
just mycket) att betyda, det gör ingenting
(inte mycket) till saken; das verschlägt mir
nichts det betyder ingenting för mig, det gör
mig ingenting; det är mig likgiltigt (F egalt),
F det rör mig inte: Bitten und Klagen ~ g ar nichts
tjäna ingenting till, löna sig inte; es
verschlägt wenigstens nichts det kan i alla
händelser inte skada; nichts will bei ihm oj
allting är förspillt (bortkastat) på honom,
ingenting hjälper (F tar) på honom, F han är
ohjälplig. 4. [Ä] dial., se (sich) erTcälten. 5. [h]
jakt. om orre sluta spela. III. refl. Sich ~ 1.
om skott icke träffa. 2. jakt. a) om skadskjutct djur
dölja sig, sticka sig undan för jägaren; b) ein
Tier verschlägt sich in dem Zeug snärjer in sig
i jakttyget. 3. Die Bö hat sich ~ har dragit
över. IV. pp o. a I. PP. om hund strykrädd;
vinddriven, jfr I. 8.; vilsekommen, t. ex. o>es
Tier; om vätska a) kylslagen, ljum, b)
avsvalnad; se f. ö. I. o. II. 2. adj. förslagen, fintlig,
[knip]slug, slipad, listig, F fiffig, knepig,
smart, -enheit, f O förslagenhet, fintlighet,
[knip]slughet, listighet, F fi ffighet, knepighet.
ver‖schlamm|en, CD intr [s] igen-, upp|slammas,
fyllas (täppas igen) med siam (gyttja, dy,
orenlighet), uppgrundas. -1 igen-,
upp|slam-mad, uppgrundad, t. ex. -ter Fluß,
-schlämmen, OD I. tr 1. igen-, upp|slammä, fylla
(täppa igen) med siam (gyttja, dy,
orenlighet), muddra igen, uppgrunda; lantbr.
hop-slamma jorden. 2. se -schlemmen. II. refl. Sich
oj, se -schlämmen. V-schlämmen, n -s 0,
V-schlämmung, f -en igen-, upp|slamning,
uppgrundning; lantbr. jordens hopslamning; jfr
-schlämmen 1.1. -schlampampen [’pam], cd tr
F, se -prassen, -schlamp|en, -te -t GO tr dial. låta
ngt förfalla (förfaras), -schlaudern, oD tr F, se
-schleudern 2. -schlechter[n, -schlecht[e]re -te
-t cd I. tr för|sämra, -värra, göra ngt sämre
(värre), fördärva, t. ex. die Moral oj. II. refl.
Sich ~ försämras, t. ex. diese Ware hat sich
sehr -t; förvärras, bli sämre (värre); ibi.
urarta, degenerera. V-schlechtern, n -s 0,
V-schlechterung, f -en för|sämring, -värrande;
fördärvande; ibi. urartning, degeneration.
-schlecken, cd tr. se -naschen, -schleck[er]t, a
dial., se naschhaft, -schleichen, OD I. intr [s]
om tidén skrida långsamt fram, F krypa
(snig-la) fram. II. refl. Sich ~ smyga [sig] bort;
krypa ned, t. ex. om djur sich in ihre Höhlen
gömma sig, t. ex. sich unter (i) das Gras oj.
-Schleier|n, -schlei[e]re -te -t cd I. tr äv. Midi,
beslöja; bidl. bemantla, dölja, överskyla,
maskera. -t äv. förtäckt. II. refl. Sich ~ beslöja
sig, taga på sig en slöja. V-schleiern, n -s 0,
V-schleierung, f -en äv. bildl. beslöj|ande, ning;
Midi. bemantl|ande, -ing, döljande,
överskylande, maskering. V-schleif, m -[e]s -e, dial., se
XBX2.</b> Verschleiß.
1. ver|schleifen, -schliff -schliffen cd tr 1. slipa
av (bort), av-, bort|slipa. 2. förstöra vid
(genom) slipning, felslipa.
2. verschleif‖en, -te -t cd tr 1. se verschleppen.
2. hand., se 2. verschleißen. 3. binda, t. ex.
Silben, Töne oj. n -s 0, V-ung, f-en
prosodi m. m. bindning. V-ungs|zeichen, n
apostrof.
ver‖schleim|en, oo I. tr täppa igen (till) el.
tilltäppa med slem, bot. m. m. förslemma. -t läk.
katarral; -te Zunge läk. belagd tunga. II. intr
[s] o. refl sich ~ 1. tilltäppas (bli tilltäppt)
med slem, bot. m. m. förslemmas; om tunga bli
belagd, -t sein F ha katarr. 2. ⚙ om rör
täppas till, tilltäppas, bli tilltäppt. V-schleimen,
n -s 0, V-schleimung, f -en tilltäppning med
slem; O tilltäppning av rör; bot. m. xn,
för-slemning, slemvandling; F kronisk katarr i måge
o. andningsorgan. V-schleirung, se V-schleierung.
1. Verschleiß, m -es O slitning, nötning.
2. Verschleiß, m -es -e sty. 1. minut-,
detalj|-handel, försäljning i minut. 2. avsättning,
åtgång, t. ex. großen ~ finden, -besteuerung,
fi skatt på minut-, detalj|handel.
1. ver|schleißen, cd I. -schleiß[es]t -schleißte
-schleißt o. -schliß -schlissen tr nöta (slita)
ut, förslita, -schlissen ut|nött, -sliten,
försliten; trådsliten. II. -schliß -schlissen intr
[s] o. refl sich ~ 1. nötas (slitas) ut, bli
ut|nött, -sliten, förslitas, bli försliten. 2. dial. om
tid gå fort, F rusa (skena) i väg.
2. verschleiß‖en, -[es]« -te -t cd tr sty. 1. [för-]
sälja i minut (detalj). 2. sälja, avsätta.
ii -s 0, se 2. Verschleiß. V-er, m -s - minut-,
detalj-, sm å| handlare. V-erin, f -nen minut-,
detalj-, små|handlerska.
Verschleißhärte, f O slit|styrka, -hållbarhet.
Verschleißung, f -en, se Verschleiß.
ver‖schlemm|en, -te -t cd tr 1. förslösa ngt på
ett högt liv, F festa (rumla) upp, t. ex. sein
Vermögen -t, se äv. schlemmerisch; die
Zeit oj tillbringa tiden i sus och dus; e-e -te
Nacht F en genom|festad el. -rucklad natt.
2. t, se -schlämmen I. 1. -schlendern, cd tr 1.
för|nöta, -spilla el. tillbringa i sysslolöshet,
t. ex. den Tag 2. förskingra. V-schlendern,
n -s 0, V-schlenderung, f -en 1. för|nötande,
-spillande. 2. förskingr[ande, -ing.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free