Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - verstandlos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
het, förståelighet, fatt|barhet, -lighet,
klarhet, tydlighet.
verstandlos, a förståndslös, titan (i saknad
av) förstånd.
Verständnis, n -ses -se 1. förstående,
begripande, uppfattning av, insikt om; förståelse,
sinne, blick för, t. ex. ~ für etw. haben.
Szenisches nu haben ha förståelse för scenens
behov (krav), ha scenisk blick; das geht über
mein ~ det går över mitt förstånd el. F min
horisont; e-m etio. zum nu bringen bibringa
ngn insikt om (förståelse av) ngt, få ngn
att fatta ngt. 2. se Einvernehmen o.
-Verständnis. v~innig, a förstående[full], full
av förståelse, v^los, a oförstående, utan
förståelse. E-r (dat.) Sache nu gegenüberstehen
visa sig oförstående för ngt. -losigkeit, f O
brist på förståelse (förstånd, insikt);
oförstående. v~voll, a förstående; jfr vnuinnig.
ver‖standreich, a rik på förstånd. V-stands-,
i sms. se V-standes-. -stänkern, gd tr uppfylla
med stank, förpesta, -stärken, qo I. tr i aiim.
förstärka, t. ex. e-n Eindruck, Farben, das
Ileer ~, fotogr. ein Negativ den Schall
mus. Töne die Wirkung nu, O snick. ein
Zimmerholz nu; stärka, göra starkare; öka,
t. ex. das Heft um zwei Bogen stegra,
skärpa. nud gram. förstärkande: die Stimme nu
förstärka rösten; höja rösten; e-e Säure ~
kem.koncentrera en syra. II. refl. Sich nu
förstärkas, bli starkare, ökas, stegras,
skärpas, om vind tilltaga i styrka. V-stärken, n -s
0, se föij. 1. V-stärkung, f -en 1. i aiim.
förstär-k[ande, ning; ökning, stegring, skärpning.
2. konkr. vani. O förstärkning, t. ex. ~ e-s
Rohres, e-r Säule; a) förhydning, b)
luckkar-vel, skärstock, nuen heranziehen ⚓ draga till
sig förstärkningar.
Verstärkungs|[band, n -[e]s -erf
Xförstärkningsband på kanon, -batterie, f -n elektr.
tillsats-batteri. -blech, n -[e]s -e i dubbleringsplåt.
-flasche, f -n fys. ladd-, leiden|flaska. -holz,
n -es -er† O förstärkningstimmer, -leitung,
f -en elektr. förstärkningsledning. -partikel
[’ti:], f -n gram. förstärkningspartikel, -ring,
m -[e]s -e ⚙ förstärkningsring. -rippe, f -n
⚙ förstärkningsribba, -schirm, m -[e]s -e
röntgen, förstärkningsskärm. -streifen, m ⚙
sadeim. förstärkningsremsa. -stück, n -[e]s -e
⚙ förstärkningsstycke, -truppen, pl ⚔
förstärkningstrupper, förstärkningar, -wort, n
-[e]s -er† gram. förstärkande ord.
ver‖starren, gd tr o. intr [s], se erstarren I. o.
II. -statten, OD tr. se gestatten o. -gönnen.
-Staub|en, gd I. intr [s] 1. över|täckas,
-höl-jas med damm, bli dammig, -t damm|ig,
-höljd. 2. se -schneien. 3. försvinna som
(i form av) damm. II. tr. se -stäuben I. 2.
III. refl. Sich nu, se /.
verstäub‖en, oo T. tr 1. täcka ("bölja,) med da.mm7
damma ner. 2. kringströ (sprida) som stoft,
yra upp, t. ex. der Wind -t den Sand. 3.
förvandla till damm (fint pulver), pulvrisera;
⚙ för|stofta, -stöva. II. intr [s], se
verstauben 1. 3. III. refl. Sich nu, *0 verstauben I.
n -s 0, se V-ung. V-er, m -s -
rafräschis-sör, spray. V-ung, f -en pulvrisering; ⚙
för|-stoftning, -stövning. V-ungs|apparat, m -[e]s
-e, se V-er.
ver‖stauchen, gd tr 1. försträcka, vricka, stuka,
t. ex. sich (dat.) den Fuß nu. 2. Eine Niete ~ ⚙
stuka en nit. V~, n -s 0, V-stauchung, f-en
1. försträckning, vrickning, stukning, läk.
distorsion. 2. ⚙ stukning av nit. -stauen, od
tr stuva [in, ned el. undan] last. V-stauen,
n -s 0, V-stauung, f -en stuv|ande, ning av last.
-stechen, gd tr l.stoppahåi på klädesplagg.
2.Lanzen nu bryta lansar vid tornering. 3. kort. Seine
Trümpfe ~ spela ut alla sina trumf, göra sig
renons på trumf. 4. idka byteshandel med
ngt. 5. förskära vin. 6. sty., se erstechen..
Versteck, n (m) -[e]s 1. ⚙ gömmande,
döljande. ~ spielen leka kurra gömma. 2. -e
gömställe, gömsle, kryphål, smygvrå, tillhåll,
ibi. förstäck; försåt, ⚔ bakhåll. Im ~ lauern
ligga på lur el. i försåt, ~ ligga i bakhåll.
v~|en, gd I. tr 1. gömma [undan], t. ex. sein
Geld nu, etw. im Hause [ins Haus) etw.
vor e-m nu; dölja, undansticka, sticka undan;
F sätta (lägga, stoppa) undan, t. ex. wohin
hat man meine Stiefel -e† 2. ᚼ a) använda,
förbruka, göra slut på, t. ex. die Nadeln nu;
b) spärra, stänga, t. ex. den Weg c)
förlägga, lägga ngt på galet ställe. II. refl. Sich
nu gömma sig, t. ex. sich auf dem Boden,
hinter e-m Baume (e-n Baum), im Keller
dölja sig, för-, undan|sticka sig, sticka sig
undan. Er kann sich ~ F skämts, bildl. han
kan [gärna] gå hem och lägga sig; sich an
Bord e-s Schiffes ~ undansticka sig (sticka
sig undan) i ett fartyg för att få fri resa; sich
hinter leere Ausflüchte nu ta sin tillflykt till
tomma förevändningar (undanflykter); sich
vor e-m nu müssen bildl. träda i skuggan för
ngn, inte vara ngn vuxen, inte kunna mäta
sig med ngn; inte kunna hålla ngn stången.
III. Versteckt, se d. o. Jfr äv. verbergen, -en,
n -s 0, se Versteck 1. -en[s]spiel[en], se [-spiel[en].-] {+spie-
l[en].+} -ort, m -[e]s -e gömställe; jfr Versteck 2.
-spiel, n -[e]s, -spielen, n -s O lek kurra
gömnia. v~t, pp o. a 1. [undan]gömd, [för]dold,
för-, undan|stucken; bildl. för|stucken, -täckt,
t. cx. ~e Anspielungen, ~es Lob, nuer
Vorwurf; förblommerat, maskerad, hemlig;
latent. 2. om pers. förbehållsam, inbunden,
sluten; dolsk, slug. -t|heit, f O om pers.
förbehåll-samhet, inbundenhet, slutenhet; dolskhet,
slughet, -winkel, m, se Versteck 2.
versteh‖[e]n, qd I. tr i aiim. förstå, t. ex. e-n,
den Charakter jds, die Worte jds, e-e Be-
-mer7cu,rt,ff1 e-n WinJc e-n (etwrecht, ricJi-
tig begripa, inse, fatta; uppfatta, t. ex.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
