- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2608

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Verwenden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Alle seine Beredsamkeit für etw. ~ uppbjuda
bela sin vältalighet för ngt; viel Mühe auf
etw. ~ lägga ned mycken möda på ngt, göra
sig mycket besvär med ngt; etw. gut el. wohl
(schlecht el. übel) ~ äv. göra ett gott (dåligt)
bruk ar ngt. 4. [[mindre]] i högre apr. Etw. in etw. (ack.)
nu förvandla ngt till ngt. II. refl. Sich ~
1. Kein Auge verwandte sich von ihr man
tog inte ögonen från henne, allas blickar
voro fästade på henne. 2. [[mindre]] vända sig om.
3. Sich für e-n nu använda sitt inflytande
(lägga sig ut, lägga in ett gott ord) för ngn,
mana gott (lägga sitt ord i vågskålen) för
ngn, antaga sig ngns sak; sich für etw. ~
använda sitt inflytande för ngt, intressera
sig för ngt. 4. [[mindre]] i högre spr. Sich in etio. (ack.) ~
förvandlas till ngt.. Y-en, n -s 0, se föij. V-ung,
f -en 1. användning, t. ex. e-e bildliche nu des
Wortes, ~ für e-n, etw. haben, zur ~ kommen;
bruk, nyttjande. ~ zu etw. finden finna (få)
användning till (för) ngt; in allgemeiner ~
sein vara i allmänt bruk, allmänt användas
(brukas, nyttjas). 2. mellankomst,
bemedling; förord, rekommendation; förbön. Auf
nu jds genom ngns mellankomst m. m„ på
ngns förord (rekommendation, förbön); e-n
um seine nu ersuchen äv. bedja ngn lägga in
ett gott ord (lägga sitt ord i vågskålen); jfr
verwenden II. 3. -ungs|fähig, a användbar,
brukbar. V-ungs|fähigkeit, f O
användningsmöjlighet, -barhet, brukbarhet,
verwerf‖en, oo I. tr 1. kasta omkring åt aiia
(olika) håll, kasta hit och dit; strö omkring,
kringströ, sprida; kasta på orätt ställe el. åt
orätt håll. Lettern ~ typ. tyga stil. 2. Sich
(dat.) den Arm ~ [för]sträcka (vricka) armen
vid kast. 3. kasta [bort], F kasta slut på, t. ex.
alle seine Steine nu. 4. kasta (slänga) bort,
ut el. undan; bibl. förkasta, t. ex. der Stein, den
die Bauleute verworfen haben. 5. bildl.
förkasta, t. ex. e-e Ansicht, e-n Plan teol. e-e
Lehre pari, e-e Vorlage avvisa, t. ex. jur.
e-e Klage tillbakavisa; avslå; ogilla,
underkänna; rata, vräka, utdöma, kassera; jur.
jäva, t. ex. e-n Richter, e-n Zeugen Ein
Urteil nu jur. kassera (upphäva) en dom. 6.
reiig. E-n ~ om Gud förjkasta, -döma ngn. II.
intr [h] veter. kasta, abortera. III. refl. Sich
nu 1. förkasta sig, göra ett felkast, missa vid
kast; spelt, kasta fel kort. 2. om trä kasta sig,
slå sig [skev el. vind]; geoi. förkasta sig. 3. se
XBX1.</b> o. dial., se (sich) wegwerfen. IV.
Verworfen, se d.o. V~, n-sO 1.
kring|kastan-de, -ströende. 2. bort-, ut-, undan|kastande,
-slängande. 3. veter. kastning, abort. 4. se
V-ung 1. V-er, m -s -, se V-ungs\spalte. -lich,
a för|kastlig, -dömlig; klander-, tadel[värd,
oförsvarlig; avskyvärd; jur. jävig. V-lichkeit,
f O för|kastlighet, -dömlighet; klander-,
tadeij-värdhet, oförsvarlighet; avskyväidhet; jur.
jävighet. V-ung, f -en 1. förkastande, av-,
tillbakavisande; av|slående, -slag, ogillande,
underkännande; ratande, vrakande,,
utdömande; jur. jäv[ande]. 2. reiig. för|kastelse,
-dömelse. 3. geoi. förkastning. Echte ~
sprickförkastning; streichende
veckförkastning.
Verwerfungsliebene, f -n geoi. förkastningsplan.
-grund, m -[e]s -e† jur. jävsgrund. -kluft, f -e†,
se -spalte, -recht, n -[e]s jur. jävsrätt; statsv.
vetorätt, -spalte, f -n geoi. förkastningsspricka.
verwert‖bar, a möjlig att dra^a nytta av,
användbar, praktisk; han.i. möjlig att förvandla
i [reda] pengar (kontanter), realiserbar.
V-barkeit, f O användbarhet; hand.
realiserbarhet. -en, cd tr draga nytta av ngt, använda;
göra ngt fruktbärande, utnyttja, t. ex. seine
Kenntnisse praktisch tillgodogöra sig, t.
ex. die modernen Errungenschaften der
Technik exploatera, t. ex. e-e Erfindung nu; hand.
förvandla ngt i [reda] pengar (kontanter);
realisera, sälja, t. ex. Papiere diskontera.
Sein Geld zu 6 % nu placera sina pengar till
6 %’, schiuer zu ~ svår att realisera,
svår-såld; sich gut ~ lassen vara synnerligen
användbar; hand. betinga ett bra pris. V-en, n
-s 0, V-ung, f -en nytta, användning;
utnyttjande, tillgodogörande; exploatering; hand.
realis|ering, -ation, försäljning.
V-ungsjgenos-senschaft. f -en kooperativ avsättnings-,
för-säljnings|förening; i aiim. kooperativt företag.
1. verwes|en, -[es]* -te -t cd intr [s] [för]ruttna,
[för]muitna, övergå i förruttnelse; i högre spr.
bli [till] stoft. ~ n -s 0, se 1. V-ung.
2. verwes‖en, -[es]« -te -t gd tr förvalta, sköta,
förestå. Das Amt jds nu vikariera för ngn;
das Reich ~ förestå riket, vara
riksföreståndare. Jfr verwalten. V~, n -s 0, se 2. V-ung.
V-er, m -s - förvaltare, föreståndare;
ställföreträdare, vikarie; äv. ståthållare. ~ e-r
Pfarre vicepastor. V-erin, f -nen
för-valterska, föreståndarinna, -erska;
ställföre-träderska, vikarie; äv. ståthållarinna.
verweslich, a utsatt för (underkastad)
förruttnelse el. förmultning, förruttnelig;
förgänglig. V^ukeit, f O förruttnelighet;
förgänglighet.
1. Verwesung, f -en för|ruttnelse, -multning.
In der nu begriffen stadd i förruttnelse
(upplösningstillstånd); in nu übergehen [över]gå
i förruttnelse.
2. Verwesung, f -en förvaltning, skötsel;
vikariat; riksföreståndarskap.
Verwesungs‖erscheinung, f -era tecken till
förruttnelse. -geruch, m -[e]s -e† förruttnelsestank,
förmultningslukt. -pflanze, f -n bot. saprofyt.
-pro|zeß, m -zesses -zesse, -Vorgang, m -[e]s -e†
förruttnelse-, förmultnings process. -zustand,
m -[e]s -e† förruttnelsetillstånd, tillstånd av
förruttnelse (förmultning).
ver‖wettjen, gd tr 1. slå (hålla) vad om ngt.
Zehn gegen eins ~ hålla tio mot ett; ich -e
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free