- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2611

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - verwundern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

värd, märkvärdig; underlig, egendomlig,
konstig, besynnerlig, sällsam, kuriös. Das
ist nicht [weiter] ~ äv. det är inte [precis]
att förundra (förvåna) sig över. -|n, oo I. tr.
E-n ~ förvåna ci. överraska ngn, göra ngn
förvånad (överraskad, häpen), väcka ngns
förvåning (häpnad),vara en överraskning för
ngn; [[mindre]] förvånad, överraskad; -t
förvånad, överraskad; häpen; -t sein, se äv. II.; -t
tun, sich -t stellen låtsa förvåning el.
överraskning; das ist nicht zu ~ det är inte att
förvåna (förundra) sig över, det är inte
underligt; es wäre nicht zu wenn .. det vore
inte förvånande, överraskande el. underligt.
II. refl. Sich ~ förvåna (förundra) sig,
förvånas, häpna, bli förvånad (överraskad,
häpen), über etw. (ack.), föråidr. e-r (gen.) Sache
över ngt. V-n, n -s 0, se V-ung. Das ist zum
det är förvånansvärt (överraskande),
-ns|-wert, -ns|würdig, a förvånansvärd, -sam, a
se -lich. V-ung, f -en förvåning, överraskning,
häpnad, über etw. (ack.) över ngt. E-n in ~
setzen förvåna el. överraska ngn, göra ngn
förvånad, väcka ngns förvåning; e-n in Ydie
höchste ~ setzen förvåna (överraska) ngn på
det högsta, slå ngn med häpnad.
Verwunderungs‖ausruf, m -[e]s -e utrop av
förundran (förvåning), -brille, f. Die ~
aufsetzen F låtsa förvåning (överraskning), ta
på sig en förvånad (överraskad) min. -stuhl,
m -[e]s O lek. understol. Auf dem ~ sitzen
sitta på understol, v-voll, a full av förundran
(förvåning), högligen förvånad, v-wert,
v-wür-dlg, se verwunderns\wert, -würdig, -zeichen, n
utropstecken.
Ver‖wundung, f 1. ⚙ sårande. 2. -en sår,
blessyr; sårnad. E-e leichte ~ davontragen bli
-lätt sårad; seinen ~en erliegen dö av sina sår.
v-wühsch]en, oo tr 1. pp. äv. (eg. sty.) v-wunschen
för]trolla, -häxa, genom trolleri förvandla, t. ex.
e-n in (till) ein Tier -ter el. v-wunsche-
mner Prinz förtrollad prins. 2. förbanna. -1,
se v-fluchen III. -wünschen, n -s 0, se
-wün-schung 1. O. 3. -wünschung, f -en 1.
för|häxan-de, -trollande. 2. förvandling, in (ack.) till.
3. förbannande. 4. förbannelse, svordom.
E-e Flut von ~en en skur (störtsjö) av
svordomar; r^en gegen e-n ausstoßen utslunga
förbannelser mot ngn. -wurf, m -[e]s -e† geoi.
språnghöjd via förkastning. v-würfeln, od tr 1.
tillbringa med tärningsspel, [sitta och]
dobb-la, t. ex. den ganzen Abend 2. förlora
(spela bort) på tärningsspel, t. ex. viel Geld
v-wursteln, GD tr F förslösa, slösa (öda) bort.
v-wursten, GD tr. Fleisch ~ göra korv [av
kött], v-wurzel|n, GD intr [s] o. refl sich ~ äv.
bildl. slå rot (rötter), rotfästa sig, bli rotfast.
-t rot|fast, -fäst; mit etw. -t sein bildl. vara nära
för|enad, -bunden el. fastvuxen med ngt, ha
djupa rötter i ngt. -wurzeln, n -s O, se föij. 1.
-wurzelung, f -en 1. rot|slående, -fästande. 2.
rotfäste, v-würzen, gd tr 1. krydda ngt för
mycket (för hårt, för starkt). 2. taga
smaken från ngt, göra ngt smaklöst,
verwüst‖en [y:], gd I. tr [för]härja, föröda,
ödelägga, lägga ngt öde, skövla. Ein durch
Laster -etes Gesicht ett av laster härjat
ansikte. II. intr [s] [[mindre]] bli en ödemark, läggas
öde. -V~, n -s 0, se V-ung. V-er, wi -s - [för-]
härjare, förödare, ödeläggare, skövlare.
V-e-rin, f -nen härjarinna, föröderska,
ödeläg-gerska, skövlerska. -erisch, a (sup. -[e]stf) %
för|härjande, -härjande, ödeläggande,
skövlande. V-ung, f -en [för]härjning, förödande,
ödeläggande, skövling. r^en anrichten
anställa härjningar (skövlingar), härja, skövla,
verzag‖en, gd I. intr [h] förlora (fälla, tappa)
modet, bli försagd (mod|fälld, -lös m. m.);
misströsta, förtvivla, an etw. (dat.) om ngt;
ge tappt. An sich selbst ~ äv. förlora [allt]
sitt. självförtroende; um e-n, loegen jds ~
misströsta om ngn: ich -e [daran]. daß es mir
gelingen wird jag hyser intet hopp (ingen
förhoppning) om. II. Verzagt pp. o. aaj. försagd,
mod|lös, -fälld, klen-, miss|modig, nedslagen;
feg. E-n -t machen äv. beröva ngn modet;
-1 werden äv. förlora (fälla, tappa) modet.
V~, n -s 0, V-nis, f O ‡, V-t|heit, f O
försagd-het, mod|löshet, -fälldhet, klen-,
miss|modig-het, nedslagenhet; feghet,
ver‖zählen, qd I. refl. Sich ~ räkna fel, fel-,
miss|räkna sig, um etw. på ngt. II. tr dial.,
se erzählen. V-zählen, n -s 0, V-zählung, f
en fel-, missjräkning. -zahn|en, gd I. tr
förse med kuggnr, t. ex. ein Päd snick.
intappa, laxa. -t äv. flikig; -tes Kettenrad
kedjehjul. II. intr [h], se abzahnen I. III.
refl. Sich ineinander ~ 0m kugghjul gripa in
i varandra. V-zahnen, n -s 0, se föij. 1.
V-zah-nung, f -en ø 1. förseende med kuggar;
in-tappning, laxning. 2. kuggning. -zank[en,
GD I. tr tillbringa med att gräla (träta). Den
Morgen m. m. ~ hålla på att gräla hela
morgonen m. m. II. refl. Sich mit e-m ~ % bli
osams (komma i gräl) med ngn; ich habe
mich mit ihm tödlich -t vi ha blivit
dödsfiender. -zapf[en, gd tr 1. tappa; utskänka eg. från
fat, t. ex. Bier, Wein F studentslang bära
omkring nyheter, skvaller. Meidinger ~ F servera
(komma med) gamla kvickheter; es ivird
nichts -t här är stängt; F bildl. här är
ingenting att få (hämta, vänta), här vankas
ingenting. 2.snick. tappa ihop, hop-, in|tappa.
V-zapfen, n -s 0, V-zapfung, f -en 1. tappning;
utskänkning. 2. ⚙ hop-, in|tappning.
-zap-peln, OD intr [s] o. refl sich ~ sprattla tills
man inte förmår mera, sprattla sig trött;
F fara (sno) hit och dit. E-n ~ lassen bildl.
låta ngn gå under (hemfalla åt förtvivlan),
-zarte|[n, -zärt[e]le -te -t gd tr 1. för|vekliga,
-slappa; för-, bort[klema, klema bort, skämma
bort, bortskämma, förvänja. 2. ‡, se -liebeln.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free