Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Vogelschnabel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-Schnabel, m -s -† fågelnäbb, -schneise, se
Dohnenschneise., v-schnell, a snabb som en
fågel (fågeln), -schrecke, f -n, se -scheuche.
-schrot, m (n) -[e]s, se -dunst. -schuß, m
-schusses -schüsse, se -schießen. -schutz, m -es
fågelskydd, -schwänz, m -es -e† fågelstjärt,
-seide, se Flachsseide. -speiler, m kök.
fågelnål. -spieß, m -es -e kök. fågelspett, -spinne,
f -n zool. fågelspindel, -spräche, f fåglalåt.
Stange, f -n 1. stång varpå den konstgjorda fågeln
är fäst vid fågelskjulning. 2. pinne i fågelbur. 3. jakt.
limstång, -steiler, m se -fånger. Heinrich
der nu Iiis t. Henrik Fågelfängaren, -stimme, f -n
fågel-, % fågla|röst, -stämma. -strauß-Politik, f
F strutspolitik, -strich, m -[e]s -e fågel|streck,
-sträck. -Versteinerung, f -en geoi.
fågel|för-stening, -petrifikat. -Wahrsager, m -s -
fågelspåman; jfr -schauer, -wahrsagerei, f
fågelspådomskonst. -wärter, m fågelskötare,
-wegtritt, m, se -hnüterich. -Weibchen, n fågelhona.
-wein, m, se Einblatt, -weit, f fågelvärld,
-wicke, f bot. a) vicia cracca kråkvicker; b) se
Wiesenplatterbse; c)- gelbe se
Ackerschoten-hlee. -wildbret, n -s fågelvilt. -zähmer, m
fågel-tämjare. -zucht, f fågeluppfödning,
uppfödning av fåglar. -Züchter, m fågeluppfödare,
-zug, m -[e]s -e†, se -strich, -zunge, f -n äv. ⚙
fågeltunga.
Vögerl, n -s - F sty., se Vögelchen.
Voges’Ien [vo-’ge:zsnJ, pl npr. Die ~
Vogeser-na. v-isch, a vogesisk, Yogeser-. -it, m -[e]s
min. vogesit.
Vöglein, n -s -, se Vogel o. Vögelchen.
Vogler m -s - se Vogelfänger o. -steiler.
Vogt [fo:kt], m -[e]s -e† 1. hist. fogde,
hövits-man. 2. tillsynings-, uppsynings|man;
befallningsman, ᚼ gårdsfogde. 3. Schweiz,
förmyndare. -ei [’tai], f -en 1. isht hist. fögderi,
fogdesyssla. 2. äv. fängelse, häkte, v^eilich
, [’tai], a gällande fogdes ämbete el. område,
fogde-. v~|en, -ete ge-et tr Schweiz. 1. vara
fogde över ett område. 2. E-n <v vara. ngns
förmyndare el. förmyndare för ngn. -land, n -[e]s
npr. Das nu geogr. o. förstad till Berlin Vogtland,
-länder, I. m -s - invånare i Vogtland. II. a
vogtländsk, Vogtlands-, -länderin, f -nen. se
-länder I. veränder|n, -länd[e]re -te ge-t intr
[h] tala Vogtlandsdialekt, v^ländisch, se
-länder II. -schaft, f -en 1. fögderi. 2. schweiz.
förmynderskap.
Vogue [vo:g[a]], f O vogue.
Voigtland [fo:kt], m. m., se Vogtland m. m.
Voile [vo,ral], f -s tyg voile, voall. r-kleid, n
-[e]s -er voile-, voall|klänning.
Vokab‖el [vo-’ka:], f -ein vokabel, glosa,
-el-bucb, n -[e]s -er† glosbok. -el|lernen, n -s
inlärande (memorering) av vokabler (glosor),
-ular, n -s -e, -ulari|um, n -ums -en Vokabular,
ordlista, glosförteckning.
Vokal [vo-’ka.i], m -s -e vokal[ljud], självljud.
\nu, a vokal, -anlaut, m -[e]s -e vokaliskt
fram-, udd-, spets|ljud. Wort mit ~ ord som
börjar på vokal, -ausiaut, m -[e]s -e vokaliskt
slutljud, vokalslut, slutvokal. Wort mit ~
ord som slutar på vokal, -charakter, m -s
vokalisk karaktär, -harmonie, f -n spiåkv.
vokalharmoni, -inlaut, m -[e]s -e vokaliskt
in-, mid|ljud. -isation, f -en vokalis|ation,
-ering. v~isch, a vokalisk, vokal-, -ise [’li:za],
f -n mus. vokalis. visier|en, -te -t tr o. intr
[/i] vokalisera. -isieren, n -s 0, -isierung, f
-en, se -isation. -ismus, m - O språkv, vokalism.
-ist, m -en-en sångare,
-musik, f vokalmusik, sång. -partie, f -n vokal-, sång|parti.
Steigerung, f se Ablaut, -stück, n -[e]s -e
sångstycke, -system, n -s -e språkv,
vokalsystem. -Veränderung, f -en vokalförändring.
Vokat‖ion [v], f -en vokation, kallelse till ämbete,
-iv [’ti:f, -v-], m -s -e gram. vokativ. -iv|us, m
-us -e 1. se -iv. 2. F knepig karl, klippare,
filur, spjuver; äv. tusan till karl.
Vol., vol., förk. = Volumen.
volabllel [v], a flyktig, t. ex. -le Säure. V-ilität,
f -en flyktighet.
Voland, se Valand.
Volant [vo-, vo-’la:], m -s -s volang.
Volapük [vo-la-’pyrk], n -s O vola|pük, -pyk.
volatil [vo-la-’tkl], a volatil, flyktig, -isier|en,
-te -t tr. se verflüchtigen I.
Vol-au-vent [vol-o’-’vcr.J, m - -s kök. vol-au-vent,
slags smördegspastej.
Vole [vo:l], f -n kort. siam.
Voli‖ere, -ëre [vo’lT’sira], f -n voliere, voljär,
stor fågelbur, fågelhus.
Volk, n -[e]s (dim. Völk]chen, -lein) 1. -erf [-folk[-slag], -] {+folk[-
slag],+} nation. Das nu Gottes Guds
egendomsfolk judarna; zu seinem nu versammelt werden,
se ex. under Vater 1. 2. ⚙ folk, allmänhet,
menighet; allmoge. Das gemeine [geringe) nu
menige man, det lägre folket, den stora
hopen; im Munde des ~es äv. i folkmun; Mann
( Weib) aus dem nue man (kvinna) av folket;
beim nue [nicht] beliebt [im]populär; das ist
Kaviar für das ~ ordst. det är kaviar för
bönder; ins nu dringen tränga ned bland
folket; unter das ~ bringen, beim nu einführen
popularisera, göra tillgänglig för
allmänheten. ordspr., se Stimme. 3. ⚙ folk,
människor. Das arme ~ fattigt folk, fattiga,
människor; junges nu ungt folk, unga människor,
ungdom; das ]deine ~ F småfolket,
småttingarna. 4. ⚙ sty. hus-, tjänstfolk, underlydande.
5. OX i manskap, krigs-, sjöfolk, besättning.
6. -er† om djurskara, flock, hjord, om bin o.
fåglar svärm; bisamhälle; jakt. kull, t. ex. zioei
nu (Völker) Rebhühner.
Volkamerie [’meirTa], f-n, se Losbaum.
volkarm, a folk|fattig, -gles.
Völkchen, n-s - 1. litet folk, liten nation; se
f. o. Volk. 2. se das kleine Volk o. junges Volk
under Volk 3.
Volken [v], pl volker foiusiag.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
